Läs hela remissyttrandet som pdf. 

Utredningen har på en övergripande nivå kartlagt behoven av personalförstärkning i det civila försvaret vid höjd beredskap, med fokus på att bedöma i vilka verksamheter behoven är störst, och analyserat hur behoven bör tillgodoses. Utredningen har också gjort en översyn av regelverket för personalförsörjningen av det civila försvaret.

Utredningen har enligt Företagarna kommit fram till viktiga slutsatser gällande Sveriges försvar samt en utökad civilförsvarsplikt. Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och syftar i första hand till att förstärka vissa verksamheter vid höjd beredskap genom att tillföra personal från andra områden. Allmän tjänsteplikt blir aktuell vid höjd beredskap för att upprätthålla verksamhet av särskild vikt för totalförsvaret. Den kan innebära att kvarstå i sin anställning, tjänstgöra enligt frivilligavtal eller utföra arbete anvisat av en myndighet.

Utredningen anser att personalbehovet i första hand ska tillgodoses av anställd personal som tjänstgör med stöd av allmän tjänsteplikt i sina befintliga anställningar. Dock räcker detta inte alltid, särskilt i verksamheter där personalbehovet ökar kraftigt vid höjd beredskap eller som inte bedrivs i fredstid. I sådana fall behövs förstärkningsresurser. Civilplikt och anvisning med allmän tjänsteplikt bör övervägas först om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt.  Företagarna delar den uppfattningen.

För att säkerställa personalförsörjningen föreslås en bred aktivering av civilplikten. Civilplikt med grundutbildning föreslås bland annat för räddningstjänst, elförsörjning, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet. Civilplikt efter annan utredning än mönstring kan bli aktuell för dem med relevant kompetens som inte redan arbetar inom totalförsvarsviktig verksamhet.

En stor del av den totalförsvarsviktiga civila verksamheten bedrivs av privata aktörer, och det saknas en tydlig struktur för hur samverkan mellan offentliga och privata aktörer i det civila försvaret ska ske vilket är en stor utmaning. Utredningen bedömer att ett system med krigsviktiga företag eller liknande skulle kunna underlätta personalförsörjningen. Företagarna delar den uppfattningen.

Sammanfattningsvis påverkar personalförsörjningen det civila försvaret genom att utgöra dess grundläggande resurs. Utmaningar som privatisering, globalisering och brister i planering och samordning behöver hanteras för att säkerställa en robust personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Aktivering av civilplikt och ökad användning av frivilliga försvarsorganisationer är viktiga åtgärder för att stärka denna förmåga.

Utredningen anser att Arbetsförmedlingen är bäst lämpad för uppgiften att ansvara för dessa uppgifter på grund av sin expertis inom personalförsörjning, rikstäckande organisation och tillgång till uppgifter om arbetssökande. När Företagarna har tagit del av Arbetsförmedlingens egna remissvar delar vi Arbetsförmedlingens invändningar. Arbetsförmedlingen saknar både resurser och förutsättningar för detta arbete.

Företagarna ser att i den fortsatta handläggningen är det viktigt att inkludera företrädare för den privata näringen som kan tänkas omfattas av civilförsvarsplikten för att bättre kunna utreda och tillgodose det behov som kommer att uppstå bland annat av vilken utbildning och vilka kompetenser som behövs. Slutligen vill Företagarna rekommendera att regeringen låter utreda förutsättningarna för att skapa ett system där personal, med rättsverkan, kan krigsplaceras på sin arbetsplats och att ett sådan system också kan förberedas i fredstid. Målsättningen måste vara att ha ett system där företag med högre sannolikhet än idag de facto ska kunna planera sin verksamhet långsiktigt för alla eventuella konfliktnivåer.