Läs hela remissyttrandet som pdf.

EU-kommissionen anser att Sverige inte korrekt implementerat direktiv 2017/1371, det så kallade SEFI-direktivet. I sak handlar det om brottsliga förfaranden på mervärdesskatteområdet, där mervärdesskatt undanhålls på ett sätt som skadar EU:s finansiella intressen, och att Sverige genom att inte straffbelägga muntligt lämnande av oriktiga uppgifter avseende rättshandlingar som är del av mervärdesskatteundandragande, har brustit i implementeringen. Utredningen föreslår mot bakgrund av detta att Skattebrottslagen ska ändras för att muntliga uppgifter ska omfattas av straffansvar, samt att det görs ett förtydligande i Skattebrottslagen att en i sig korrekt uppgift, som lämnats i samband med en affärstransaktion som konstaterats utgöra mervärdsskattebedrägeri, i vissa fall ska kunna betraktas som en oriktig uppgift. Därutöver föreslår utredningen att oriktiga uppgifter som lämnas muntligen även ska kunna ligga till grund för skattetillägg enligt Skatteförfarandelagen, och att en ny regel införs i Skatteförfarandelagen som tydliggör att en uppgift avseende mervärdesskatt, även om uppgiften i sig framstår som korrekt, ska anses oriktig om den som lämnat uppgifter kände till eller borde känt till (var i så kallad ond tro) att uppgiften avsåg en transaktion som ingick som ett led i ett undandragande av mervärdesskatt. Lagändringarna föreslås införas 1 juli 2024.

En långtgående överimplementering

Sveriges regering anser, enligt kommittédirektiven till utredningen, att Sverige har genomfört SEFI-direktivet korrekt. Eftersom kommissionen avgett en formell underrättelse anser regeringen alltjämt att lagändringar krävs för artiklarna i direktivet ska anses införda i svensk rätt.

SEFI-direktivet begränsas till allvarligare brott inom mervärdesskatteområdet, där anknytning finns till två eller fler medlemsstater, och den aktuella skadan omfattar mer än 10 miljoner euro. Mer specifikt nämns karusellbedrägerier, begagnade av skenföretag och mervärdesskattebedrägeri inom ramen för en kriminell organisation. Direktivet är således avgränsat. Utredningens betänkande går i sina förslag bortom detta, och föreslår en långtgående överimplementering, där rent inhemska brott omfattas, utan beloppsbegränsning, och även andra skatter än mervärdesskatt. Utredningens förslag innebär att, till skillnad från i dag, även muntliga uppgifter ska kunna leda till straffansvar, och att presentation av i sig korrekta uppgifter ska kunna leda till straffansvar om de lagts fram i syfte att dölja en utebliven betalning eller otillbörligen skapad rätt till återbetalning av mervärdesskatt. Därtill föreslås muntligt lämnade oriktiga uppgifter också kunna ligga till grund för skattetillägg.

Bristande betänkande

Företagarna anser inte att utredningen redovisar några vederhäftiga skäl till varför svensk lagstiftning behöver ändras utöver det som SEFI-direktivet kräver. Utökning av straffansvar och skyldighet till skattetillägg är långtgående åtgärder, som bör motiveras med grund i sakliga underlag om befintliga problem och en ordentlig proportionalitetsbedömning. Inga sådana återfinns i betänkandet. I synnerhet när det gäller skattetillägg är det viktigt att beakta att det påförs automatiskt, utan bedömning av uppsåt, vid lämnande av vad som anses som oriktig uppgift. Skattetillägget betraktas ur Europarättsligt perspektiv som ett straff och bör därför inte utökas utan grundlig analys. Betänkandet brister avsevärt i detta avseende.

Sverige bör inte gå längre än de krav som kommissionen ställer på lagändringar. Företagarna avstyrker därför betänkandets förslag, med undantag för det som följer av SEFI-direktivet, det vill säga straffrättsligt ansvar avseende muntliga uppgifter respektive i sig korrekta uppgifter lämnade i samband med mervärdesskattebedrägerier, i ärenden som rör direktivets område (anknytning till två eller fler medlemsstater och med ett skattebortfall på mer än 10 miljoner euro).