Färdplan 2021 – 7 anhalter på vägen till återstart

Krisen är långt ifrån över. Svensk ekonomi går in i en period av ökad osäkerhet nu till följd av förhöjda restriktioner i omvärlden, en potentiell andra våg av covid-19-fall, samt andra stora händelser som Brexit och effekterna av presidentvalet i USA.

Det senaste som skett i Sverige, med förnyade rekommendationer om att arbeta hemifrån, avstå besök i handel och köpcentrum, undvika kontakt utanför familjen etcetera får en stor och omedelbar påverkan på många mindre företags verksamhet och lönsamhet.

Tufft läge i svensk ekonomi

Sveriges ekonomi befinner sig i ett oerhört tufft läge. Data från Konjunkturinstitutet visar att alla sektorer inom näringslivet drabbats av minskad omsättning på grund av coronakrisen. Totalt har nästan 100 000 personer varslats sedan början av mars. Arbetsförmedlingens bedömning för år 2020 och 2021 visar på en fortsatt dramatisk ökning av arbetslösheten. Antalet inskrivna arbetslösa bedöms överstiga 600 000 i början av nästa år, vilket motsvarar arbetslöshetsnivåer på över 10 procent. Långtidsarbetslösheten väntas i sin tur öka till historiskt höga nivåer. Utöver det har mer än 570 000 anställda gått ner i arbetstid genom korttidspermittering. En stor del av dessa riskerar att bli arbetslösa när hårt pressade företag, med obefintliga eller negativa marginaler, måste sänka sina kostnader.

Under pandemin har företagen haft behov av att minska personalkostnader i stället för att säga upp personal. Det har i viss mån åstadkommits genom sänkta arbetsgivaravgifter, användande av korttidspermittering och att arbetsgivarens ansvar för sjuklönekostnader avskaffats.

Flera av stöden har dock varit behäftade med krångel och alltför stora krav, vilket gjort att de inte kunnat utnyttjas i den grad som regeringen avsett. Det gäller bland annat omställningsstödet, hyresstödet och företagsakuten. I många fall har regeringen varit otydlig och gjort förändringar av stödens villkor i efterhand.

Företagarna anser att utöver långsiktiga strukturreformer som stärker Sveriges och svenska företags konkurrenskraft, behöver många av de regelförenklingar och insatser som gjorts under rådande kris i någon form förlängas och förenklas.

Anstånd med skatteinbetalning

Företagarnas ståndpunkt: Regeringen bör, för att undvika en våg av ”anståndskonkurser”, ge möjlighet till förlängning av anstånden genom ansökan, alternativt att särskilda avbetalningsplaner för avbetalning av anståndsbeloppet kan utarbetas. Skatteverket bör hålla kvar vid att avstå från att söka skatterättsligt företrädaransvar för de enskilda företagarna vad avser anståndsbeloppen. Vi får emellertid inga signaler för närvarande om att en förlängning av möjligheten att söka anstånd efterfrågas av företagen. Dock kan det bli aktuellt som snabbt införbar åtgärd om ett mer akut läge skulle inträda i ekonomin.

Omställningsstöd

Företagarnas ståndpunkt: Vi har ända sedan mars efterlyst ett omsättningsbaserat stöd, och är därför i grunden positiva till omställningsstödet. Vi vill se att det förlängs även till höstmånaderna och potentiellt även fortsatt, så länge restriktioner/restriktiva rekommendationer råder som drabbar näringslivet. Dock har vi sedan förslaget presenterades den 30 april haft invändningar mot utformningen, vilket vi återupprepat i våra remissyttranden. En del av begränsningarna som finns i utformningen beror på att kommissionen måste godkänna stödet enligt statsstödsreglerna, men det faktum att inte ens en tiondel av den från början aviserade summan faktiskt har betalats ut, finns skäl att lätta på kraven. Viktigast i det hänseendet är:

• 30 procent omsättningstapp bör räcka som krav.
• Kravet på revisorsintyg bör höjas, åtminstone till 300 000 kronor.
• Varje månad bör vara en individuell ansökningsperiod.

Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare

Företagarnas ståndpunkt: Vi förordade ett stöd till enskilda näringsidkare sedan sommaren och välkomnar att detta stöd införs. Det är bedrövligt att det dröjt så länge (och fortfarande inte börjat gälla). Ofta är soloföretagare de mest ekonomiskt utsatta och upprördheten bland många av dem har varit stor.

Utformningen av stödet är byggt på omställningsstödet, vilket gör att vår kritik mot omsättningsstödet är snarlik:

• Kravet på omsättningstapp bör vara 30 procent, inte högre.
• Varje månad bör vara en enskild ansökningsperiod och inget maxtak per månad bör finnas (det räcker med maxtak per näringsidkare).
• Eftersom det finns ett maxtak per stödmottagare, gör kravet på omsättning under 2019 för att få söka stödet att effekten blir snedvriden; kravet bör tas bort.

Det är orimligt att fysiska delägare i handelsbolag (och eventuellt kommanditbolag) inte kan söka omsättningsstödet. Dessa är även utestängda från att korttidspermittera sig själva.

Liksom omställningsstödet bör omsättningsstödet förlängas med augusti och september, åtminstone.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter

Företagarnas ståndpunkt: Vid en begynnande ekonomisk nedgång under det kommande krisförloppet bör åtgärden återinföras. Gränsen på 30 anställda förefaller rimlig eftersom arbetskraftskostnaden har större betydelse för likviditeten i mindre bolag. Minskade arbetskostnader gör också att företag kan avstå från uppsägningar längre, vilket verkar återhållande på krisinducerad arbetslöshet.

Utdelningsförbud

Företagarnas ståndpunkt: Tillväxtverket har fortfarande inte visat på någon ordentlig konsekvensanalys och har därtill, på ett högst olämpligt sätt, gått ut och antytt att utdelningsförbudet ska gälla även efter 2020. Hur man ser på koncernbidrag råder det likaså fortfarande oklarhet kring. Utdelningsförbudet i omställningsstödet har Skatteverket och domstolarna tolkat orimligt hårt, då även bolag som beslutat om utdelningar och sedan dragit tillbaka beslutet utan att genomföra utdelningen, ändå anses ha gjort en utdelning (detta tillämpas därtill retroaktivt tillbaka till mars).

Det är orimligt att reglerna tillämpas som så att en krona i aktieutdelning genomförd 20 mars kan omöjliggöra såväl korttidsstöd som omställningsstöd för företag. Denna reglering bör arbetas om och förtydligas, så att företag vet vad som gäller och att reglerna är ändamålsenliga. Några sätt detta kan ske på:

• Genomförda utdelningar ska inte omöjliggöra stöd, utan räknas av från sökt stöd.
• Korttidsstödets utdelningsförbud tidregleras i lag, förslagsvis som längst till 30 juni 2021 (dvs. samma som omställningsstödet).
• Utdelningar i fåmansföretag som görs enligt schablonregeln undantas från utdelningsförbudet.

Angående stöd för korttidsarbete 2021

Företagarna efterfrågar:

• Villkoren för kortidsstödet behöver förtydligas och eventuellt ändra, inte minst gällande karenstid som annars riskerar att stänga ute ett mycket stort antal företag och arbetstagare från stödet 2021.
• Karenstiden bör förkortas eller tas bort i händelse av ökad smittspridning och ytterligare restriktioner. Eventuellt behöver förordningen förlängas med samma nivåer på ersättningen som nuvarande förordning, i ytterligare minst 6 månader (enligt ordinarie lagstiftning kan stöd betalas ut i upp till 24 månader).
• En tillfällig förändring/lättnad av avstämningsreglerna i förordningen (som bygger på lagstiftningens regler) så att Tillväxtverket kan betala ut förlängda ersättningar preliminärt och snabbt. Företagarna menar att det räcker med att allt kontrolleras vid slutavstämningen av korttidsstödet. Under rådande omständigheter är det orimligt att företag får vänta i månader på fortsatt stöd. Regeringen kan inte utgå från att alla fuskar. Sverige kommer förlora många företag inom de branscher som har restriktioner om restriktionerna fortsätter.
• Vad gäller möjligheten till att erbjuda kompetensutveckling under stöd för korttidsarbete behöver regelverket förtydligas angående vad som gäller för företag utan kollektivavtal. Om arbetsgivaren erbjuder kompetensutveckling ”ska” arbetstagaren delta i det (och kan inte vägra). Skulle arbetstagaren vägra behöver det vara tydligt att arbetsgivaren kan anse det som saklig grund för att säga upp arbetstagaren.
• Den statliga ersättningen i samband med kompetensutveckling träder i kraft försent för de företag som nu är i kris. Dessutom kommer inget företag som nyttjat korttidstöd under 2020 kunna ansöka om fortsatt stöd och kompetensutveckling, så som regelverket är nu.

Långsiktigt fokus måste vara på strukturåtgärder som återstartar ekonomin.

− Utan kraftfulla åtgärder för att stärka det svenska företagsklimatet kommer regeringens återstartspaket att misslyckas, investeringar skjutas på framtiden, och arbetslöshet och utanförskap bita sig fast, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.

Kortfristiga stöd som korttidspermittering, som under en krisperiod fyller viktig funktion, riskerar att vid långvarig tillämpning urholka snarare än stärka konkurrenskraft, genom lägre omvandlingstryck. Det gynnar inte långsiktig tillväxt eller jobbskapande.

Andra ”stödåtgärder”, som höjningen av a-kassan och borttagandet av karensavdraget, minskar arbetsgivarnas kontroll över medarbetarnas arbetsinsatser, och försvagar arbetslinjen. Överlag har incitamenten till egen försörjning genom arbete minskat, långsiktigt allvarligt, i synnerhet i kombination med skenande arbetslöshet.

Fler i arbete

Kostnaderna för att anställa och arbetsgivarnas skyldigheter måste begränsas så att fler kan komma i arbete snabbt. Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter är ett viktigt erkännande av att höga arbetsgivaravgifter är ett av företagens största tillväxthinder. Företagarna anser att behovet av att fortsatt begränsa arbetsgivarnas kostnader och skyldigheter för anställda är påtagligt, annars riskerar arbetslösheten att bita sig fast. Hårdast drabbas de grupper som redan idag står lågt ifrån arbetsmarknaden. Detta innefattar också en reformering av såväl Las som Arbetsförmedlingen.

Kostnaderna för att anställa och arbetsgivarnas skyldigheter måste begränsas så att fler kan komma i arbete snabbt.

Att i nuläget öka arbetsgivarnas ansvar för sjukkostnader och rehabilitering skulle dramatiskt förvärra såväl arbetslöshet som utanförskap. Flera sådana förslag har dryftats och det vore förödande om de blev verklighet. Regeringen bör underlätta arbetsgivaransvar, genom att till exempel ta bort förmånsbeskattningen av privata sjukförsäkringar.

Incitament för att skapa välstånd  

Sänkningar av bolagsskatten är förstås välkommet och är nödvändigt för att värna Sveriges internationella konkurrenskraft. Men incitamenten till att skapa välstånd genom aktiviteter som företagande, jobb och utbildning måste stärkas ytterligare.

Incitamenten till att skapa välstånd genom aktiviteter som företagande, jobb och utbildning måste stärkas ytterligare.

Företagarna vill se ytterligare sänkningar av den statliga inkomstskatten. De tidsbegränsade skattesänkningar som har aviserats av regeringen bär karaktären av valfläsk och är inte något som långsiktigt stärker incitamenten till jobb, värdeskapande och egen försörjning.

Förändra synen på företagande

Attityden mot företagare och jobbskapare måste förbättras. En politik som syftar till högre sysselsättning, ökat välstånd, klimatsmart tillväxt och utbyggd välfärd måste ha starkt fokus på jobb- och värdeskapande i små och medelstora företag. De är Sveriges motor och har stått för 4 av 5 nya jobb de senaste decennierna.

Företagare målas allt som oftast ut som fuskare och fifflare.

Regeringen har tyvärr allt för ofta visat en bristfällig förståelse för de mindre och växande företagens verklighet. En växande andel personer är i dag egenföretagare eller gig-jobbare, och även denna typ av självförsörjning måste fungera med välfärdssystem etcetera. Här finns mycket kvar att göra. 

Bekämpa brotten

Tryggheten i samhället måste stärkas. Detta gäller även de brott och den otrygghet som drabbar företagare. Våldsbrott får med rätta stor uppmärksamhet och vi ser tyvärr ingen minskning i skjutningar och bombdåd, trots stora satsningar i form av Rimfrost. Det är ett fatalt samhällsmisslyckande som kommer ta lång tid att reparera.

Det oroväckande är att många företagare helt enkelt låter bli att anmäla, eftersom utredningar av sådana brott nästan uteslutande läggs ned.

I företagares fall är det ofta så kallade mängdbrott som är det stora problemet: skadegörelse, inbrott och stölder. Det oroväckande är att många företagare helt enkelt låter bli att anmäla, eftersom utredningar av sådana brott nästan uteslutande läggs ned. Företagarna har välkomnat de förstärkningar av rättsvårdande myndigheter som gjorts i budgetpropositionen, men det råder ingen tvekan om att ytterligare resurser behövs till denna statliga kärnuppgift.

Röj i regeldjungeln

Företagarna saknar krafttag och åtgärder mot det ständigt ökade regelkrånglet och företagens regelbörda. Företagens kostnader för att efterleva och hantera lagar och regler ökar från år till år. Budgeten för 2021 saknar helt åtgärder inom detta område, vilket måste ses som ett stort misslyckande från de regeringsföreträdare som säger sig arbeta för att minska företagens regelbörda.

Trots fagra löften om motsatsen blir regelberget högre och högre.

Trots fagra löften om motsatsen blir regelberget högre och högre. Företagare lägger i snitt tio timmar i veckan på administration, till stor del med anledning av regler från myndigheter. Denna tid måste minskas så att företagare kan ägna sig åt att få sina företag att växa.