headphones newspaper video-player

Sju argument för sänkta arbetsgivaravgifter

26 jun 2010
Företagarnas rapport visar att kritiken mot att sänka arbetsgivaravgifterna är felaktig. Tvärtom finns sju starka argument för en sänkning. Lägre arbetsgivaravgifter ger både högre sysselsättning och högre företagande.

Sänkta arbetsgivaravgifter är den allra viktigaste frågan för Sveriges småföretagare. Lönekostnaderna är oftast den helt dominerande kostnaden och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Arbetsgivaravgifterna är i praktiken i hög grad en dold löneskatt, som inte motsvaras av några förmåner. Den internationella konkurrensen har blivit allt hårdare samtidigt som tjänstesektorn blivit allt viktigare för tillväxten och sysselsättningen. Att sänka arbetsgivaravgifterna har därför blivit än viktigare.

Gynnar småföretagen
Företagarna vill styra sänkningen så att den får störst effekt för småföretagen. I det korta perspektivet föreslår vi därför en sänkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter med 7,5 procent för lönesummor och underlag för egenavgifter upp till tre miljoner kronor per år. En sådan lösning kostar inte lika mycket som en helt generell sänkning och gynnar de minsta företagen mest. På längre sikt bör det uttaget av arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänkas generellt.

I den allmänna debatten förs ofta fram flera argument mot att sänka arbetsgivaravgifterna. Motståndarna har framför allt pekat på att forskning visar att lägre arbetsgivaravgifter inte ger så många jobb, och att en sänkning äts upp av högre löner.

I denna rapport visas emellertid att kritiken mot att sänka arbetsgivaravgifterna i hög grad är felaktig. Tvärtom finns sju starka argument för en sänkning. Lägre arbetsgivaravgifter ger både högre sysselsättning och högre företagande.

Läs hela rapporten här (PDF).

Sju viktiga argument för lägre arbetsgivaravgifter

  1. Det första argumentet är att de jobb som skapas genom lägre arbetsgivaravgifter inte försvinner på grund av höjda löner. Forskningen är inte enig men det finns många studier som visar att det finns en positiv effekt på sysselsättningen. Det är också viktigt att komma ihåg att höjda löner i sig stimulerar fler till att arbeta. I stor utsträckning får sänkt arbetsgivaravgift således samma effekt som sänkt inkomstskatt.
  2. Det andra argumentet är att lägre arbetsgivaravgifter har många andra positiva övergripande effekter på samhällsekonomin. En minskad sysselsättning i termer av arbetade timmar utgör således endast en del av löneskatternas skadliga effekt på samhällsekonomin. Sänkta skatter, naturligtvis inklusive sänkt arbetsgivaravgift, leder till större skattebaser på många andra sätt. Exempelvis genom att incitamenten till karriärutveckling och utbildning ökar, eller att högre löner premieras i löneavtal före sänkt arbetstid. Att istället försöka stimulera sysselsättningen genom att öka offentliga utgifter kan visa sig kontraproduktivt. För varje extra krona som tas ut i skatt i Sverige för att fördelas eller spenderas till kollektiva nyttigheter, visar flera studier att en till tre kronor förloras i effektivitetsförluster.
  3. Det tredje argumentet är att den svenska arbetsmarknaden delvis inte är en fri marknad, utan kännetecknas av olika typer av institutionella hinder som medför att sänkta arbetsgivaravgifter inte ger en motsvarande ökning av lönerna. Påståendet om att sänkt arbetsgivaravgift översätts i lönehöjningar bygger på antagandet om fria arbetsmarknader. Detta stämmer i stort, men delar av arbetsmarknaden präglas av institutionella hinder. I de fall där det finns sådana hinder, exempelvis i form av fackligt bestämda minimilöner eller bidrag som fungerar som golv för lönen, kan sänkt arbetsgivaravgift vara ett kraftfullt verktyg för att skapa nya jobb. En arbetslös person kan exempelvis vara villig att ta anställning enbart ifall det ger lika hög eller högre disponibel inkomst än det bidrag som personen försörjs genom. En arbetsgivare kan med sänkt arbetsgivaravgift få möjligheten att erbjuda en så hög lön. I detta fall skapas ett nytt jobb. Löntagaren har i detta fall inte incitament att försöka höja lönekostnaden, eftersom arbetstillfället i så fall kommer att försvinna.
  4. Det fjärde argumentet är att en sänkning av egenavgiften, det vill säga den avgift som företagarna betalar för sig själva, stimulerar sysselsättningen genom ökat egenföretagande. Detta visar att det finns starka skäl att sänka egenavgiften även för att få fart på företagandet. Lägre skatter på företagande stimulerar dessutom företagare att anställa.
  5. Det femte argumentet, som övertygade den kända ekonomen John Maynard Keynes för sju årtionden sedan, är att sänkt arbetsgivaravgift kan vara ett bra instrument för att få fart på sysselsättningen och stimulera ekonomin under en lågkonjunktur. En sådan sänkning kommer nämligen öka efterfrågan på arbete då den behövs som mest. Den möjliga negativa effekten i form av höjda löner kommer sannolikt först när konjunkturen har vänt.
  6. Det sjätte argumentet är att sänkning av arbetsgivaravgiften kan riktas till specifika grupper. Den kan utformas så att den får liknande effekt på sysselsättningen som jobbskatteavdraget. Samtidigt finns givetvis risken att riktade sänkningar snedvrider konkurrensen och resursfördelningen i ekonomin. Därför kan riktade sänkningar, som exempelvis gynnar ungdomars inträde i arbetsmarknaden, med fördel följas upp av framtida reformer som innebär sänkningar också för andra grupper.
  7. Det sjunde argumentet är att arbetsgivaravgiften i stor utsträckning är en dold skatt på arbete, som en stor del av allmänheten är omedveten om. Det är ett demokratiskt underskott att en så stor del av beskattningen döljs för medborgarna. För att skapa ett mera transparent och ärligt skattesystem bör arbetsgivaravgiften sänkas, alternativt omvandlas till synliga skatter på arbete.
Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD