Mer än hälften av företagen skulle direkt satsa på expansiva åtgärder om arbetsgivaravgiften sänktes. Nästan fyra av tio företag skulle öka sysselsättningen.

Momsen tvåa
På andra plats kommer momsen med 14 procent, följd av inkomstskatter med 12 procent och bensin- och drivmedelsskatter med 11 procent. En tänkbar förklaring till hur företagen prioriterar olika skattesänkningar borde vara hur pass personalintensiva de är. Man skulle i så fall vänta sig att tjänstebranscher generellt skulle prioritera lägre arbetsgivaravgifter mer än till exempel kapitalintensiva industribranscher eller transportnäringen där bensin och drivmedelsskatter borde väga tyngre. Skillnaderna mellan de olika sektorerna är dock små.

Olika branscher
Högst andel företagare som uppger att arbetsgivaravgiften är den viktigaste skatten att sänka finns i elektronikindustrin med cirka 65 procent, men även handeln ligger över 60 procent. Lägst andelar återfinns inom hotell och restaurang samt i byggbranschen. För båda dessa sektorer är en sänkning av momsen prioriterad, men arbetsgivaravgiften är även för dessa den klart viktigaste skatten att sänka.

Vi kan även konstatera att inte heller en uppdelning efter företagsstorlek ger någon annan bild. I samtliga tre storleksgrupper är sänkt arbetsgivaravgift den klart viktigaste skattesänkningen. Speciellt viktig är den för gruppen företag med fem till 19 anställda. Nästan två av tre inom denna grupp har sänkt arbetsgivaravgift högst på önskelistan.

Fler jobb?
Lägre arbetsgivaravgift skulle påverka sysselsättningen och företagens expansionsmöjligheter mycket positivt. Vi ställde frågan: "Hur skulle företaget främst agera om arbetsgivaravgiften sänktes med 7,5 procentenheter på lönesummor upp till tre miljoner kronor?" Nästan fyra av tio företag svarade att de skulle öka sysselsättningen, och ytterligare 13 procent angav att de skulle öka investeringarna. En majoritet svarade således att det direkt skulle ge en expansion av företaget.

Knappt en femtedel av företagen svarade att de inte skulle göra någonting, vilket i praktiken borde innebära högre vinster. Inkluderas de som svarar att de skulle öka vinsterna får detta alternativ drygt 25 procent av svaren. Högre vinster är i många fall nödvändigt för att säkra företagets överlevnad, göra det mer kriståligt eller för att finansiera framtida expansion.

Svaren visar att sysselsättningspotentialen är mycket stor. Som ett förenklat räkneexempel antar vi att 40 procent av alla företag med 1-49 anställda skulle kunna öka sysselsättningen med 0,5 personer. Det skulle ge ytterligare cirka 50 000 nya jobb, vilket motsvarar fjorton gånger antalet anställda vid SAAB:s fabrik i Trollhättan. Detta säger något om den tillväxtmöjlighet som finns i dessa mindre företag.

Äts effekten upp?
I den allmänna debatten hörs ofta som ett argument mot sänkt arbetsgivaravgift att effekten skulle ätas upp av högre löneökningar, så att effekten på sysselsättningen skulle bli minimal eller till och med noll. Företagarnas rapport Sju argument för lägre arbetsgivaravgifter visar dock att det finns flera teoretiska argument, liksom mycket forskning, som talar för att detta motargument inte har håller i fråga om småföretagen. Denna undersökning stöder de slutsatserna – endast 12 procent av företagen svarar att de skulle höja lönerna om arbetsgivaravgiften sänktes.

Det är bara små skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar gällande hur företagen skulle agera om arbetsgivaravgiften sänktes. Andelen som skulle öka sysselsättningen är något lägre bland de allra minsta företagen, vilket är naturligt eftersom en extra anställd för dem innebär en betydligt större procentuell expansion än för övriga grupper, och därmed större osäkerhet om denna extra marknad verkligen finns.

Företagarna föreslår
I det korta perspektivet föreslår Företagarna en sänkning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften med 7,5 procentenheter för lönesummor och underlag för egenavgifter upp till tre mkr per år.

Alla företag skulle kunna få en sänkning med maximalt 225 000 kr per år. En sådan lösning kostar inte lika mycket som en generell sänkning och skulle märkas mest för småföretagen. Genom att rikta den första sänkningen till småföretagen, stimuleras sysselsättningstillväxten där, vilket leder till ökade skatteintäkter och underlättar finansieringen av en senare generell sänkning.