Skyfallen som drabbade Ångermanland i september var en påminnelse om hur sårbart samhället är för extrema väderhändelser. Översvämningar, skred, ras och olyckor för med sig både mänskligt lidande och stora ekonomiska kostnader. I takt med att förändringarna i klimatet gör sig påminda ställs därför krav på bättre motståndskraft i samhället, oavsett om det handlar om att hantera kraftigare regn och bränder eller högre havsnivåer och ändrade ekosystem. 

Klimatanpassning ställer samtidigt viktiga principer som fördelning av ansvar och kostnader på sin spets, vilket får effekter för grundläggande förutsättningar för att bedriva företagande, såsom äganderätt och rättssäkerhet. Ett konkret exempel finns i klimatanpassningsutredningens betänkande Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) vars remisstid nyligen löpt ut.

Medfinansiering genom lagstiftning  

Betänkandet analyserar hur effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras och utredningen lämnar flera förslag på det. Den har dessutom haft i uppdrag att identifiera möjliga finansieringsmodeller för att långsiktigt fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av en klimatanpassningsåtgärd. Det uppdraget har mynnat ut i ett förslag på en ny lag som gör det möjligt för en kommun att ta ut en del av kostnaderna för en klimatanpassningsåtgärd som den genomför av fastighetsägare, vars fastigheter skyddas av åtgärden.  

Den föreslagna medfinanseringslagen är problematisk av flera skäl, enligt Företagarna. 

– Att ta ut avgifter från enskilda fastighetsägare för kollektiva skyddsåtgärder riskerar att leda till gränsdragningsproblem, undergräva äganderätten och har inga verktyg för hur fastighetsägare ska kunna hantera avgiftsbördan, säger André Nilsson, som är Företagarnas näringspolitiska expert inom miljö, klimat och infrastruktur.

Avgiftsmodell med problem

Utredningen föreslår att medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder ska gå till så att avgifter beslutas innan en åtgärd påbörjas, att avgifter fördelas på de fastigheter som erhåller skydd enligt en ”nyckel” som ska avspegla nyttan, att högst hälften av skattebetalarnas kostnader får tas ut som avgifter och att ingen fastighet får debiteras mer än tio procent av sitt marknadsvärde som avgift. 

Ett konkret exempel ur utredningen är att anlägga en skyddsvall längs ett vattendrag som kommer att svämma över med en viss sannolikhet, för att skydda en skola. Om vallen anläggs så att fler fastigheter erhåller skydd ska dessa kunna debiteras en avgift. 

– Ett problem med avgiftsmodellen är att takbeloppet är frånkopplat den faktiska kostnaden att göra åtgärden. Även om kostnaden för anpassningarna är likvärdig över landet skiftar marknadspriserna för fastigheter stort. För en villa i Danderyd kan maxbeloppet hamna på 2 000 000 kronor, medan en villa i Hallsberg kan ha ett maxbelopp på 200 000 kronor, trots att Hallsberg historiskt haft ett stort problem med översvämningar som sannolikt kan kosta mer att förebygga, säger André Nilsson. 

Påverkan på hyresverksamhet 

Ett annat problem som utredningen inte fördjupar sig i är hur medfinansieringen påverkar fastighetsägare som bedriver hyresverksamhet.  

– Den som äger hyresfastigheter kan inte fritt justera hyran med anledning av oförutsedda avgifter. En medfinansieringskostnad motsvarande upp till tio procent av fastighetens värde kan i praktiken motsvara upp till fem års nettointäkter.  Förslaget förutsätter därmed förändringar i hyreslagstiftningen, vilka inte har angetts eller analyseras, om det ska vara genomförbart i praktiken, säger André Nilsson. 

Om fastighetsägare i stället tvingas finansiera klimatåtgärder genom att minska sitt underhåll riskerar det att leda till allvarliga negativa samhällskonsekvenser. Forskning visar att bristande underhåll är en bidragande orsak till otrygghet och social utsatthet, särskilt i redan ansträngda bostadsområden.  

– Det saknas en konsekvensanalys av hur ökade kostnader påverkar fastighetsägare och samhällsekonomi. Hur påverkas underhåll, hyresnivåer och utsatthet i socioekonomiskt svaga områden? Vad blir effekterna för småföretagare, kommunala hyresgäster och offentliga verksamheter? Hur påverkas nybyggnation, avkastning på fastigheter och tillgången till lokaler för växande företag? säger André Nilsson. 

I remissyttrandet av betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) avstyrker Företagarna förslaget om tvingande medfinansiering av klimatanpassningsåtgäder.