Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har kommit överens om ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandring. Det blir 90 procent av medianlönen, i stället för 100 procent, den nivå som finns i Tidöavtalet och föreslogs av utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m (SOU 2024:15).
– Vi får med det här nya beskedet en rak och begriplig bestämmelse, sade migrationsminister Johan Forssell (M) på en pressträff.
Tidöpartierna eniga om lönegolv
Liberalerna är det Tidöparti som varit öppet kritiskt till att höja lönenivån till 100 procent av medianlönen. Under pressträffen betonade partiledaren Simona Mohamsson, regeringens utbildnings- och integrationsminister, att den nya nivån är ett bra beslut.
– Med dagens besked kommer fler experter, specialistsjuksköterskor och programmerare att bygga Sverige starkt, sade hon.
Regeringen har lyssnat
Företagarna har länge påtalat att en skärpning av lönekraven för arbetskraftsinvandrare skadar svensk arbetsmarknad, tillväxt och företagande. Kraven kommer fortfarande skärpas, men i stället för att arbetskraftsinvandrare måste tjäna över 37 000 kronor i månaden sänks kraven till drygt 33 000 kronor varje månad.
– Det är positivt att regeringen hörsammat Företagarnas synpunkter. Det nya kravet på över 33 000 kronor kommer fortfarande vara högt, men det är betydligt bättre än det tidigare förslaget, säger Företagarnas vd Magnus Demervall.
Högt lönegolv
Lönekravet ligger fortfarande långt över de kollektivavtalade lönerna inom många branscher. Konsekvensen blir att arbetskraftsinvandrare ska tjäna mer än sina kollegor med svenskt medborgarskap. Företagarna menar att det riskerar att urholka den svenska lönemodellen och slå hårt mot svenska företag.
– Förhoppningsvis är detta sista höjningen i lönekraven. Företagen behöver långsiktiga spelregler och rimliga villkor. Men många hade nog hoppats på ett lägre krav eftersom 90 procent av medianlönen fortfarande är väldigt högt, säger Magnus Demervall.
