Beräkningen av gränsbeloppet föreslås göras om, från dagens alternativa huvud- respektive förenklingsregler, till en sammanhållen regel. Ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp fördelas på ägarna utifrån andel, och andelarna i respektive företag om man är delägare i flera bolag.
– Att grundbeloppet höjs är välkommet och gynnsamt för den stora majoriteten av fåmansföretagare som tar utdelning, som i dag använder förenklingsregeln. Vi hade förvisso velat att företagare som är delägare i flera fåmansföretag skulle ha möjlighet att välja vilket företag grundbeloppet skulle beräknas i, men regeringen anser att likformighets- och automatiseringsskäl väger tyngre och avslår det, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
Löneavdraget missgynnar många små 3:12-företag
Det förtydligas att om två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget.
Kraven på ägande av viss andel och löneuttag föreslås slopas, vilket innebär tydliga förenklingar. Liksom utredningen vill regeringen väga upp detta med ett ”löneavdrag” på åtta inkomstbasbelopp per delägare från underlaget för det lönebaserade utrymmet.
– Vi kritiserade löneavdraget i vårt remissvar, utifrån att det missgynnar många små 3:12-företag där delägarna i dag beräknar det lönebaserade utrymmet till stor del på de egna lönerna. Effekten hade mildrats om löneavdraget var mer begränsat, till sex inkomstbasbelopp, men vi fick inte med oss regeringen på det, säger Patrick Krassén.
Alla synpunkter på 3:12-utredningen
Räntan på sparade utdelningsutrymmen avskaffas
Regeringen skriver att den ”har visserligen förståelse för att förslaget kan uppfattas som en försämring för vissa delägare”, men anser dock ”att de upplevda försämringarna bör vägas mot de förenklingar och förbättringar som förslagen i sin helhet innebär”.
Löneunderlaget föreslås begränsas för vissa företag, genom att ersättning till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte ska räknas med vid beräkning av löneunderlaget. Förslaget är en modifierad version av vad som lades fram i promemorian Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder i januari.
En försämring som regeringen föreslår, i likhet med utredningen, är att räntan på sparade utdelningsutrymmen avskaffas. Det ska fortsatt gå att spara outnyttjat utdelningsutrymme till kommande år, men sådana belopp kommer inte räknas upp med en räntesats så som i dag.
– Regeringen anför att de gränsbelopp som genereras från uppräkningsräntan bedöms till stor del utgöras av gränsbelopp som delägarna ändå inte kan använda. Men för en del delägare, som till exempel planerar ett ägarskifte, är sparade utdelningsutrymmen viktigt och för dessa innebär slopandet av räntan en försämring. Företagarna avstyrkte detta, det är inte en tillräckligt betydande förenkling för att motiveras, säger Patrick Krassén.
Bra med kortare karenstid
En positiv förändring är att tidsperioderna i den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, kvalificeringsreglerna, utomståenderegeln och karensregeln när ett företag upphör att vara ett fåmansföretag förkortas till fyra år.
– Att bland annat karenstiden för att komma ur 3:12-systemet kortas är positivt för att underlätta ägarskiften. Vi ville se en ännu kortare tid, två eller tre år, men det här är ett bra steg, säger Patrick Krassén.
Något Företagarna haft framgång i är att den föreslagna uppgiftsskyldigheten, där den som innehar kvalificerade andelar i sin inkomstdeklaration ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa 3:12-reglerna, inte behöver lämnas varje år, som föreslogs i utredningen.
– I detta har regeringen tagit fasta på den ökade administrativa bördan det skulle innebära och skippat årlig uppgift. Det är i linje med ambitionen att förenkla regelverket, säger Patrick Krassén.
Sammantaget ligger regeringens förslag i stort i linje med utredningen.
– Även om vi inte är nöjda i alla delar, är det välkommet att 3:12-reglerna förbättras för en stor mängd företagare. Vi ser fram emot fler reformer för att främja det ägarledda företagandet i Sverige, som bidrar till jobbskapande, tillväxt och entreprenöriell dynamik, säger Patrick Krassén.
