2023 står ut i jämförelse med andra år i fråga om antalet konkurser. Man får gå tillbaka till finanskrisen på 1990-talet för att hitta dess like. Lågkonjunkturen bäddar för att fler företag kommer att få problem med lönsamheten i år. Som sten på börda behöver även många av dem betala tillbaka anstånd på skatten i år och 2025. 

Historiskt många konkurser 2023.

Tillfälliga skatteanstånd löper ut 

Omkring 58 000 företag har använt sig av pandemiåtgärden att skjuta upp inbetalningar av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms till Skatteverket. Möjligheten att få tillfälligt anstånd infördes i slutet av mars 2020 för att mildra de ekonomiska effekterna av covid 19-restriktionerna och har sedan förlängts i omgångar, bland annat på grund av elpriskrisen. Anstånd kan som regel ges i max två år, följt av möjlighet till återbetalning enligt en treårig plan. Skattebeloppen som omfattas av anstånd ska alltså vara helt inbetalda efter som mest fem år, enligt reglerna. 

Den totala summan av alla beviljade tillfälliga anstånd uppgår till drygt 152 miljarder kronor. Många företag har redan reglerat skulden i takt med att anstånden löpt ut, men fortfarande har drygt 20 000 företag tillsammans över 44 miljarder kronor i tillfälliga anstånd. Det är företag som i många fall dras med ekonomiska problem. 

En perfekt storm  

Dagens Industri (DI) uppmärksammar i dagarna att den nya rekonstruktionslagstiftningen (från augusti 2022) höjt ribban för möjligheten att bygga om – rekonstruera – ett företag som bedöms vara livskraftiga, men har ekonomiska problem, i stället för att försätta dem i konkurs. 

”Kombinationen av anstånden som löper ut och att det saknas ett billigt rekonstruktionsalternativ är något av en perfekt storm som kokas ihop för 2024 och 2025”, säger Företagarnas skattepolitiska expert och policychef Patrick Krassén i DI-artikeln. 

Enklare förfarande ströks 

Den utredning som föregick den nya rekonstruktionslagstiftningen föreslog att införa ett enklare och kortare förfarande som alternativ till ordinarie rekonstruktion, bestående enbart av offentlig skulduppgörelse. Det förslaget hade sannolikt gynnat mindre företags möjlighet till överlevnad vid obestånd, men det infördes aldrig. Inte heller utredningens förslag om en nationell rådgivningstjänst, i stil med de företagsjourer och early warning-system som finns i andra EU-länder, avsedda att fånga upp företag innan de hamnar på obestånd, kom med i den nya lagen. 

I lagen som gäller sedan 2022 är kraven i livskraftstestet för företag hårdare än tidigare. Kriterierna för vem som ska kunna utses som rekonstruktör har också skärpts och rekonstruktörerna står under myndighetstillsyn. Syftet med lagändringarna är att höja statusen på rekonstruktionsverktyget och öka företagens förtroende för förfarandet, samt i förlängningen öka andelen rekonstruktioner som lyckas. Företagarna har dock varnat för att det är sannolikt att färre företag kommer att kunna få tillgång till rekonstruktion – och det är inte heller osannolikt att särskilt småföretag kommer att få svårt att komma i fråga. 

Remissyttrande: Andra chans för krisande företag – en ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12)

Minskat antal företagsrekonstruktioner  

Den tidigare nämnda artikeln i DI noterar att antalet beviljade företagsrekonstruktioner 2023 var det lägsta på fem år och att det handlar om en minskning med 23 procent jämfört med 2022. En bidragande faktor kan vara kraven för rekonstruktion skärpts och i och med det också blivit dyrare.  

”De farhågor som vi hade verkar stämma. Syftet med färre rekonstruktioner har uppnåtts, men om det är ett mått på framgång kan vi inte se än”, säger Patrick Krassén i artikeln.