Uteslut inte de minsta företagen från framtida krisstöd

Många småföretagare slet sitt hår under pandemin i försök att förstå hur de skulle göra för att kunna ta del av korttidsstödet. På pappret är det en enkel modell. De anställda går tillfälligt ner i arbetstid och kostnaden delas mellan dem, arbetsgivaren och staten. I praktiken blev modellen allt annat än enkel.  

Stödet för korttidsarbete togs fram hastigt i form av en tillfällig lag som lutade sig mot en redan befintlig lag från 2013. Förarbetena var knappa, remissinstansernas synpunkter hamnade vid sidan av och Tillväxtverket som administrerade stödet ändrade gång på gång tolkningarna gällande bland annat semester, utdelningar och jämförelsemånad. 

− Krånglet med korttidsstödet ledde till att många företag gjorde misstag i sina ansökningar. Dessutom var handläggningstiderna hos Tillväxtverket på tok för långa, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander. 

Enhetlig lagstiftning behövs 

Nu finns ett förslag på en ny lag om korttidsstöd och Företagarna har lämnar in synpunkter i ett remissyttrande. Det nya regelverket föreslås börja gälla nästa år. Det är tänkt att undanröja de problem som uppstod under pandemin genom att vara permanent, förenklat och mer förutsägbart. Lagförslaget heter därför förslag till ny Lag om korttidsstöd – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). 

Läs Företagarnas remissyttrande.

− Sverige behöver en enhetlig lagstiftning för stöd som kan användas i särskilt besvärliga tider så att man inte behöver lägga rälsen framför tåget nästa gång. Företagarna välkomnar därför initiativet som tagits, men anser att det finns förbättringspotential i förslaget, säger Lise-Lotte Argulander. 

Uteslut inte de minsta företagen 

En allvarlig invändning mot förslaget är att det inte ska vara möjligt att få stöd om man tillhör arbetsgivarens familj. Motiveringen lyder att det är svårt att bedöma arbetstidsminskningen för ägare och familjemedlemmar och att familj är undantagna i lagen om anställningsskydd (LAS) avseende exempelvis när det gäller uppsägningsorsaker.  

− I mindre företag är det mycket vanligt att ägaren och familjemedlemmar arbetar som anställda. Det var därför bestämmelser infördes under pandemin så att även dessa företag kunde få ta del av stöd för korttidsarbete. Att inte ta med den insikten i ny lagstiftning är fel, säger Lise-Lotte Argulander.  

Enligt statistik från Företagarregistret, november 2022, finns det fler än 230 000 företag med en till fyra anställda. Alla dessa mindre företag är ägarledda och en mycket hög andel drivs inom familjen. Det handlar alltså om väldigt många företag som skulle sättas på undantag i det tänkta permanenta systemet.  

− LAS-argumentet mot att inkludera företag som drivs inom familjen är ihåligt, eftersom även familjemedlemmar och vd eller ägare numer har rätt till viss skriftlig information gällande sådant som anställning, lön och arbetstid. Skatteverket kan begära in den informationen, säger Lise-Lotte Argulander.  

Onödig straffbestämmelse  

En annan invändning från Företagarna är att den nya lagen förslås komma med en ny straffbestämmelse. Brottet ska delas in i tre grader, som benämns brott mot lagen om stöd vid korttidsarbete samt ringa respektive grovt brott mot lagen om stöd vid korttidsarbete. Företagarna anser att återbetalningsansvaret, i kombination med kontrollmöjligheter samt att uppgifterna ska lämnas på heder och samvete, är fullt tillräckliga kontrollmekanismer. 

− Det är bra att förslaget innebär att det blir färre kontroller under själva stödperioden, men att då kompensera med både hängslen, livrem, gummibåt och flytväst så att ingen ska kunna tillskansa sig stödet utan att ha rätt till det är att gå till överdrift, säger Lise-Lotte Argulander.