Frågan som kan rädda regeringen

Det tändes en gnutta hopp hos många företagare när regeringen i början av året föreslog att det så kallade danstillståndet ska avskaffas från 1 juli.

– Det är en efterlängtad frihetsreform. Det är inte rimligt att staten ska reglera människors dans. Genom att ta bort kravet på danstillstånd minskar vi även byråkrati och kostnader för företagare som ordnar dans, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.

Danstillståndet har blivit en symbol för att det finns många regler som företagare betraktar som onödiga – och som orsakar onödig administration

– Det intressanta med danstillståndet är att det symboliserar hur extremt trögrörligt det svenska regelförenklingsarbetet är. Man har varit politiskt överens i snart 20 år om att danstillståndet inte är bra eller ändamålsenligt, konstaterar Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling.

Stark ambition

Formuleringarna i Tidöavtalet signalerar tydligt att den nya regeringen har en stark ambition att rejält minska företagens regelbörda. Företagarnas nya regelexpert hoppas nu att det skrotade danstillståndet är mer än bara symbolpolitik.

– Regeringen riskerar att hamna i ytterligare en svekdebatt om landets företagare inte ser att regelförenklingsarbetet tar ordentlig fart. De måste börja leverera omgående om vi ska hinna se några konkreta förbättringar under den här mandatperioden.

”Kan reparera de förtroendeskador som hanteringen av el-stödet har skapat”

Erik Östman har en lista med förenklingar där han hoppas att regeringen kan visa handlingskraft.

– Regeringen borde omgående tillåta digitalisering av bokföring så att man inte behöver spara kvitton i original.

Det är en förändring av bokföringslagen som skulle innebära att företag skulle slippa en omfattande pärmhantering. Om förslaget blir verklighet kan Sveriges företagare spara 3,5–4,5 miljarder kronor årligen genom minskad administration. Till och med Skatteverket tycker att det är läge att uppdatera bokföringslagen.

– Frågan är färdigutredd, remissvaren är inne och lagstiftningsförslaget är skrivet. Det är bara för regeringen att trycka på play. Men i stället har näringsdepartementet av någon anledning valt att skicka förslaget vidare till justitiedepartementet. Jag förstår faktiskt inte varför det dröjer. Riksdagen skulle kunna ta ett beslut under tidig höst, och då kan de nya reglerna börja gälla vid nästa årsskifte.

Krävs omtag

Deg lagstiftning som reglerar personalliggare är ytterligare en prioriterad fråga där det krävs ett omtag, konstaterar Företagarnas expert.

– Det är en omodern lagstiftning som egentligen inte ger något. Regeringen kan lägga sig på några olika nivåer; de kan skrota lagen helt eller åtminstone ta bort de värsta tokigheterna. Det finns många förenklingar som kan införas även om man behåller systemet med personalliggare.

Som exempel på tokigheter nämner Erik Östman de avgifter som kan utdömas i samband med Skatteverkets kontroller:

– Inställningen att man vid första misstaget åker på kontrollavgifter på 1 000-tals eller kanske 10 000-tals kronor är inte rimlig. Det borde räcka med en varning vid det första tillfället, och det är först vid grova överträdelser som höga böter ska utdömas.

Mer automatik

Att satsa mer på automatiserad tillståndshantering är den tredje frågan där Erik Östman tycker att regeringen bör agera om de vill underlätta möjligheterna att driva företag.

”Regeringen riskerar att hamna i ytterligare en svekdebatt om inte regelförenklingsarbetet tar ordentlig fart”

- Jag önskar att regeringen vågar ge både kommuner och myndigheter mandat att driva på utvecklingen av mer automatisering, inte bara datorisering. Problemet i dag är att du kan skicka in din ansökan digitalt, men därefter hamnar den i en hög hos kommunen eller myndigheten i väntan på att en handläggare ska hantera den.

Pengar att spara

Erik Östman tror att hanteringen av bland annat serveringstillstånd och bygglov skulle kunna automatiseras i högre utsträckning än vad som sker i dag, med hjälp av artificiell intelligens (AI). Som exempel nämner han Skatteverket som redan i dag har automatiserat stora delar av deklarationsgranskningen.

– Här finns det enorma pengar att spara, både för företagen och kommunerna. Kommunerna borde hantera komplicerade ärenden manuellt och mängdärenden automatiserat. Lagstiftning och synsätt måste moderniseras för att den här utvecklingen ska kunna ta fart.

Är du optimistisk att regeringen kommer att leverera?

– Ja, det är jag. Så tydliga skrivningar om regelförenklingar som i Tidöavtalet har vi inte sett från någon regering sedan 2006. Den politiska ambitionen är positiv, men sedan är ju frågan om de kommer att leverera. Beslutet om digitalisering av bokföring borde riksdagen kunna fatta ganska omgående.

Är det bråttom?

– Ja, vi har nu cirka 18 månader att driva på regeringen i rätt riktning, därefter kommer vi för nära nästa val (2026) och då kan det bli betydligt svårare att få igenom regelförenklingar där det kan krävas politiska uppoffringar för att nå i mål, konstaterar Erik Östman.

Tre snabba frågor till Erik Östman

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har en bakgrund både inom politiken och på myndighet. Är utbildad affärsjurist från Linköpings universitet, började därefter jobba på Skatteverket 2010 och blev kvar där i sju år. Jag arbetade inom Skatteupplysningen samt ett antal år som utredare av skatteundandragande transaktioner till utlandet.

Vilka är dina politiska meriter?

– Engagerade mig kommunpolitiskt för Moderaterna i Linköping 2007, bland annat som kommunalråd i opposition i slutet av mandatperioden 2014–2018 samt som ordförande i Linköpings största skolnämnd under den senaste mandatperioden.

Ditt budskap till regeringen Kristersson?

– Snabba på regelförenklingen! Det är politiska åtgärder som sällan kostar något – och som kan reparera de förtroendeskador som hanteringen av el-stödet har skapat.

Text: Per Manns.