Den ekonomiska återhämtningen stärks
På onsdagen hävdes de flesta av de kvarvarande restriktionerna som varit rådande under pandemin. Samtidigt visar sammanställningen av konjunkturläget från Konjunkturinstitutet (KI) att återhämtningen i ekonomin fortsätter. Läget beskrivs som en mild högkonjunktur under årets andra hälft.
− Enligt KI:s barometerindikator breddas nu tillväxten och så gott som hela näringslivet befinner sig i ett starkt läge. Expansiv penningpolitik och stimulerande finanspolitik genom regeringens valbudget bidrar. Framför allt är det dock lättade restriktioner som bidrar till att hushållen ökar konsumtionen, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
Kapacitetsbegränsningar
Den inhemska efterfrågan och ökningarna i investeringar hjälper till när brist på insatsvaror och logistikproblem gör att exporten utvecklats svagt.
− Det finns kapacitetsbegränsningar inom tillverkning och på arbetsmarknaden. Många företag vittnar till exempel återigen om svårigheterna att hitta rätt kompetens. Därmed kan vi också förvänta oss vissa prisökningar. Även en tuffare internationell konkurrens börjar märkas, exempelvis genom brister i logistikkedjor och i bristen på halvledare, säger Daniel Wiberg.
Trots att det finns en del orosmoln, inte minst för att långtidsarbetslösheten ska bita sig fast, ser det mesta ändå bra ut i ekonomin inför kommande år. Arbetslösheten fortsätter falla tillbaka och förväntas nå ner till sju procent i början av 2023, vilket måste ses som ett misslyckande.
− Trots löften om reformerad arbetsrätt och en Arbetsförmedling som tar företagens intresse i beräkning består arbetsmarknadens tudelning. Sverige har sedan 2014 rasat från plats 10 till plats 22 av EU:s numer 27 medlemsländer när det gäller låg arbetslöshet, säger Daniel Wiberg.
LÄS ÄVEN: Fem skatteförslag för fler i arbete
Dags för seriös reformvilja
Det är inte mycket som talar för att den politiska turbulensen kring att klubba statens budget i riksdagen i höst och statsminister Stefan Löfvens avgång kommer att påverka återhämtningen nämnvärt. Svenska företag påverkas endast marginellt av sådant.
− På sikt behövs dock en seriös reformvilja. Jag hoppas att näringspolitiken kommer upp tydligare som en valfråga. Utan framgångsrika företag som kan anställa och expandera kommer vi inte lösa andra samhällsutmaningar inom välfärd och brottslighet, säger Daniel Wiberg.