Nej till dold skatt mot nedskräpning

I en omfångsrik promemoria föreslår regeringen flera åtgärder för att göra plastanvändningen hållbar. Promemorian vilar på EU:s engångsplastdirektiv, regeringens strategi om cirkulär ekonomi och januariavtalet. Enligt Företagarnas remissyttrande är resultatet inte helt lyckat.

− Det är möjligt att den höga ambitionsnivån gjort det för svårt att se konsekvenserna av förslagen, säger Philip Thunborg, hållbarhetsansvarig på Företagarna.

800 miljoner kronor

Ett av förslagen innebär att det ska införas en nedskräpningsavgift. Från 2022 föreslås producenter och handlare betala Naturvårdsverket omkring 800 miljoner kronor per år i sådana avgifter. I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver Företagarna tillsammans med branschförbundet Butikerna att förslaget inte håller måttet och måste omarbetas.

Philip Thunborg och Butikernas vd Bengt Hedlund menar att Sverige likt andra EU-länder borde avvakta med genomförandet till dess att EU-kommissionen kommit med råd om hur direktivet ska tolkas:

”Vi kan inte vara bäst i klassen förrän vi vet vad vi faktiskt kommer att testas på. Då har vi möjlighet att göra rätt från början, och genomföra förslaget på ett sätt som är kostnadseffektivt, transparent och proportionellt – inte i form av dolda skatter som skadar handeln.”, skriver de i artikeln. 

Avgiften är utformad som en skatt

Avgifterna som ska betalas till Naturvårdsverket av den som tillhandahåller exempelvis muggar, ballonger, våtservetter, plastflaskor och även portionssnus. Det handlar om både en fast årsavgift och en rörlig avgift.

− I förslaget har företagen ingen rätt till motprestation. Pengarna ska bekosta hantering av skräp i kommunerna. Bara om det finns en motprestation kan man tala om en avgift, annars bör det kallas för skatt, säger Philip Thunborg.

En skatt kräver riksdagsbeslut. Det är pengar in till det offentliga utan koppling till direkt individuell motprestation. En avgift däremot kan ändras med regeringsbeslut. Den ska dock ha en motprestation. Den föreslagna skräpaavgiften brister inte bara i att sakna krav på motprestation. Den ska även betalas till någon annan än den som utför det som avgiften är tänkt att bekosta. Dessutom föreslås den beräknas per produkt som sätts på marknaden och inte per faktiskt skräp.

− Om en fågel ser ut som en anka, simmar som en anka och kvackar som en anka, så är det förmodligen en anka. Med samma resonemang är skräpavgiften förmodligen en skatt, säger Philip Thunborg.