Floskler och byråkratiska skapar stödproffs
”Småföretagen vill inte utvecklas.”. ”Vi har försökt få med småföretagare i våra utbildningar, men de är inte intresserade. Nu riktar vi oss till de större företagen i stället.”.
Jag blir rent ut sagt förbannad. Det här är bara några av de direkta citat jag stött på den senaste tiden, från människor som arbetar i offentligt finansierade verksamheter – som kommuner eller företagsfrämjare – vars uppgift det är att ge stöd till företagare i alla dess former. Självinsikten att det kanske är det egna erbjudandet och den egna paketeringen som är problemet saknas fullständigt. Samtidigt får samma verksamheter rätt rejält med stålar för att främja näringsliv, företagande och mer innovation i nya och befintliga företag. 28 miljarder kronor närmare bestämt. Det är nämligen summan som varje år ges som statligt stöd till företag i offentligt riskkapital. Skattebetalarnas förening uppskattar det hela till 40 miljarder kronor per år. Det är långt ifrån småpotatis.
Rena rama floskelbingon
Ändå beskrivs dessa satsningar med hjälp av rena rama floskelbingon. För en betraktare nästan som ett sätt att bygga murar runt verksamheten. Man kan fundera på om vederbörande ens är intresserade av att pengarna ska nå fram? För hur ska man annars förklara varför så få så kallade främjare lyckas förklara för företagen hur de kan hjälpa till och varför just deras projekt skulle ge företagaren i fråga mer pang för pengarna? Enligt Tillväxtverkets beräkningar har företagens administrativa kostnader ökat med en miljard kronor per år sedan 2013. Många upplever också att det blir allt krångligare att följa statliga regler och ju mer administration en företagare ägnar sig åt, desto sämre mår personen. Ett omfattande regelsystem hämmar företagare och företagande och många upplever svårigheter eller motstånd till att ta till sig byråkratiskt skrivna texter eller kalkyler.
Bidragsentreprenörerna är välbetalda
Det handlar inte bara om hur dessa satsningar kommuniceras. Som deltagare förväntas man också själv uttrycka sig byråkratiskt. Innovationsstödet i Sverige fångar därmed inte upp ”Uppfinnar-Jockar” som sällan är vana vid att i ord beskriva sin kreativa idé och nyskapade lösningar utifrån mallade förväntningar. Då får det ofta helt enkelt vara.
Så var går alla miljarderna då? Det är ju ändå ett antal företag som får pengar. Men företag som får stöd presterar inte bättre än bolag som inte får stöd, vare sig gällande omsättning, vinst eller tillväxt. Däremot är de välbetalda. Bidragsentreprenörernas verksamhet vars affärsidé är att söka pengar från staten tycks helt enkelt leda till två saker: höga löner för de berörda och lägre produktivitet för de samma. De är proffs på att navigera i djungeln och vet precis hur en idé ska beskrivas för att kunna ta del av medlen.
Det finns guldkorn
Många småföretagare är så upptagna med sin dagliga verksamhet att det inte finns tid att försöka sätta sig in i och förstå vad olika utbildningar och stöd skulle kunna ge dem. För det finns ju faktiskt guldkorn därute som kan ge effekter, både för den enskilda företagaren och på sikt för staten och allas vår välfärd. Synd då att man inte ser skogen för alla träd. Dagens företagsfrämjarsystem är uppdelat och svåröverskådligt, och det finns många aktörer, ofta med begränsade resurser, som konkurrerar om samma offentliga medel och erbjuder delvis överlappande insatser. Och de är många. Sydsvenska Dagbladet visade till exempel att år 2010 fanns det omkring åttio stödorganisationer i Skåne, som alla sade sig främja innovation och entreprenörskap. Politikerna lovade att städa upp och samla ihop aktiviteterna, men tre år senare fanns istället 120 stödorganisationer och kostnaderna hade ökat med mer än femtio procent, till 730 miljoner kronor.
Satsa på företagsklimatet
Så i väntan på det stora förändringarna låt oss i alla fall börja tala klarspråk. Skippa byråkratiskan och floskelbingon. Gå sen vidare till att följa upp vad dessa storslagna satsningar på företagsfrämjande egentligen leder till när det gäller jobb och tillväxt. Och glöm inte vad som rent generellt är det som kan göra skillnad här och nu. En företagsvänlig skattepolitik och regelförenklingar. Inte miljarder i stöd till några få stödproffs.