För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Har du preppat företaget?

Publicerad 13 jan 2021
Snökanonen som drabbade Gävle 1998 är legendarisk och preppandet inför snökaos kan lära oss mycket om vikten av att vara förberedd, skriver Företagarnas regionchef Eva Cooper.
Eva Cooper är krönikör och regionchef för Företagarna i Mellansverige, Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro län.

Det snöade ymnigt när jag och mina kompisar klev på bussen mot Sandviken den där kvällen. Men herregud, snö, det kommer ju varje år. Det kallas vinter? Vi gick på vår konsert, den var sådär vill jag minnas, och skulle åka tillbaka till Gävle. Det var knappt att man såg handen framför sig. Vi klev på vad som sedan visade sig vara den sista bussen mellan Sandviken och Gävle på ungefär tre dygn. Så här i efterhand var det naturligtvis otroligt onödigt att ge sig ut på utflykt just då, men vi var 17 år gamla och var så där världsvana som man bara kan vara då.

Bilar under drivor

Det var i början av december 1998 och sedan snömängd började uppmätas på regelbunden basis i Sverige har inget kunnat mäta sig med snökanonen som drabbade Gävle då. Fram till den 3 december hade 38 centimeter snö fallit. Mellan den 4 och 6 december föll 97 centimeter snö och på måndagen den 7 december hade snödjupet stigit till 139 centimeter. Det innebär snödrivor på runt 180 centimeter. Alla sätt att komma in och ut ur Gävle stoppades, både tåg, E4:an och riksvägen. När man gick ut på gatorna, och enda sättet att ta sig runt var att pulsa, åka skidor, spark eller snöskoter, stack det upp antenner ur snön som visade att det fanns en bil därunder. Bandvagnar åkte runt för att se till att ingen att fastnat någonstans. Många hade också strömavbrott i flera dygn.

Det var en extraordinär upplevelse, och alla vi som var med pratar vid minsta tillstymmelse till snö om det.

Mjölk med snöskoter

Även om det var stora problem med varutransporter som inte kom fram till butikerna tog det i vår närmaste Ica-butik aldrig slut på mjölk, bröd eller andra förnödenheter. Vi hade tur. Under någon dag var det nämligen brist på en del livsmedel i Gävle. Butikerna upplevde också att kunderna hamstrade varor i stor utsträckning. De varor som tog slut först var mejeriprodukterna eftersom mejeriet inte kunde leverera några varor. Mejeriet minskade också sin produktion under måndagen till följd av det minskade antalet leveranser. En del av hotellen i Gävle, som på grund av avstängda vägar och inställda tåg också hade fler nattgäster än vanligt, valde att själva hämta mjölk vid mejeriet med hjälp av snöskoter.

Tomma lager

I dag finns det inte längre några mejerier i Gävle att hämta mjölk från. Statykossorna som prydde Gefleortens mejeris trädgård har sålts. Dessutom har lagerhållningen av livsmedel minskat i Sverige jämfört med 1998, för att få en mer kostnadseffektiv distribution. Effektivare orderhantering och distribution har gjort att tiden mellan produktion och konsumtion har minskat, omsättningstiderna i lagren generellt minskat och hastigheten i varuflödet ökat. I förhållande till det stora antalet dagligvarubutiker är det få och stora lagercentraler som försörjer landets samtliga konsumenter med livsmedel. Ett större centrallager, som av någon anledning inte skulle någon tillförsel av varor, uppges i en rapport från Livsmedelsverket kunna vara helt tomt efter cirka åtta dagar.

Bor du mer på landsbygden vid en dylikt snökaos som i Gävle 1998 kommer det inte spela någon roll hur lagerhanteringen ser ut. Affärer kommer sannolikt att vara stängda, om inte annat för att personalen inte kan ta sig till jobbet. Strömavbrott innebär också att det inte kommer gå att handla med kort – och dessutom kommer förmodligen inte heller kassasystemet fungera.

Toapapper och torrvaror

Under våren hamstrades det toalettpapper världen över. Förhoppningsvis har pandemin fått fler att tänka på vikten av att ha mer än den närmaste dagens mat (och toalettpapper) hemma, i händelse av sjukdom och för att undvika trängsel. Försvarsberedningen vill ju också att alla ska ha ett nödförråd för minst en vecka hemma om det oväntade inträffar, och det var innan coronavågen svepte över världen.

Har du preppat företaget?

Men hur har du preppat företaget? Den resan många företagare fått göra under pandemin har onekligen varit både oväntad och mer eller mindre omöjlig att förutspå. Även om finansmarknadsminister Per Bolund i ett olyckligt uttalande tyckte att företagare borde bunkrat för det värsta. Något han senare fick äta upp. Men oavsett anledning leder snön som viner utanför fönstret onekligen ändå tanken till pandemins ständiga devis, ”ställ om i stället för att ställa in”. Slår snökanonen/skogsbranden/översvämningen till ändras ju de mönster som präglar ditt företagande – oavsett verksamhet. Och om du inte kan sköta ditt företag hemifrån, hur ska det gå om enda sättet att komma dit är med skidor?

Vi behöver, på alla sätt i både det privata och det professionella, hoppas på det bästa, men förbereda oss på det värsta. Så preppa på i den mån det går. Så kanske du slipper ställa in.

Taggar
Fler nyheter från Företagarna