headphones newspaper video-player
Corona - råd och stöd för företagare
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Smittvågen tynger konjunkturen

Nya restriktioner och ökad smittspridning sätter allt större fokus på tydliga och förutsägbara ekonomiska åtgärder för landets företagare. Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg ger sin syn på konjunkturläget.

I måndags den 16 november meddelade regeringen att smittspridningen förvärrats så till den grad att fler åtgärder krävs. Därefter meddelades ett förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta personer. Några dagar tidigare kom så ett förbud mot alkoholservering efter klockan 22. Dessa restriktioner slår hårt mot näringslivet, inte minst den redan hårt drabbade restaurangbranschen, men alla sektorer påverkas i någon mån. Konsekvenserna på sikt kan bli allvarliga, inte minst i form av ökad arbetslöshet och utanförskap.

I går onsdag gjorde finansminister Magdalena Andersson en makroekonomisk uppdatering av det allmänna ekonomiska läget. Det har gått mer än åtta månader sedan krisen inleddes och läget är nu minst lika allvarligt som i krisens inledning, med ökad smittspridning i Sverige och Europa.

Krisen har lett till historiska BNP-fall internationellt, fall som inte är helt återhämtade. Nu ser vi återigen hårdare restriktioner, både i Sverige och i omvärlden. Såväl finansministern som internationella bedömare betonar därför att återhämtningen kommer att ta tid och att krisen riskerar att få långsiktiga negativa effekter på samhällsekonomin. Även om återhämtningen i den svenska ekonomin gick bättre än väntat fram till nu ser finansministern en tydlig och kraftfull inbromsning i diverse index som beskriver aktiviteten i den svenska ekonomin.

Tyvärr är utvecklingen och riskerna på nedåtsidan alltså övervägande, den som vill se en positiv bild av konjunkturläget bör därför sluta läsa nu.

Restriktioner slår hårt mot näringslivet

Det är givetvis avgörande att så snabbt och effektivt som möjligt hejda den ökade smittspridningen, men regeringens restriktioner är senfärdiga, otydliga och tycks missa målet. Därmed försvåras företagens planering och styrning av verksamheten. För att möta all den oförutsägbarhet som följer med krisen och det försämrade konjunkturläget behöver företag information och tydliga besked. Tyvärr får vi allt annat än det av regeringen. Men hur ser konjunkturläget ut för småföretagen när vi nu drabbas av en andra smittvåg? Hur ser prognosen ut för utvecklingen framöver?

Majoriteten av företagen tappar omsättning

I Konjunkturinstitutets extra konjunkturlägesmätning till följd av coronakrisen, som presenterades i veckan rapporterar allt fler företag om en minskning i omsättning. Det är framförallt inom tjänstesektorn och handeln som omsättningstappet har ökat igen jämfört med den föregående undersökningen. Totalt sett uppger hela 52 procent av företagen i näringslivet att de har ett omsättningstapp.

Handeln hårt drabbad

Två viktiga shoppinghögtider, Black Friday och jul, väntar runt hörnet, men för Sveriges handlare ser läget nattsvart ut. Dagligvaruhandeln har hittills klarat krisen relativt väl, men sällanköpshandeln har drabbats hårt. Branschen är sedan lång tid pressad av fallande marginaler till följd av bland annat e-handel och förändrade konsumtionsmönster. Nu avråder myndigheterna allmänheten i de mest stränga ordalag från att över huvud taget besöka affärer och köpcentra. Butiksdöden breder ut sig allt mer, och blir allt mer synlig runt omkring oss. De offentliga stöden har varit ekonomiskt begränsade, ofta uppfattats som krångliga och svåra att ansöka om. Även om stora delar av personalen kunnat gå ner i arbetstid är det endast en tillfällig och kortsiktig lösning. Företagare vet att på sikt måste verksamheten förändras. Ofta måste personal sägas upp, i synnerhet om det inte finns något tydligt ljus i tunneln.

För många handlare är julhandeln avgörande för verksamheten. Men i år kommer julhandeln att minska kraftigt. Enligt Handels utredningsinstituts (HUI) prognos kan sällanköpshandeln komma att rasa med upp till 22 procent. Intäkter från e-handel kan täcka upp för en del, men den internationella konkurrensen är stenhård.

Bygg- och anläggning klarar sig relativt väl

Den sektor som klarat sig relativt bra under krisen och fram till nu är den för konjunkturutvecklingen så viktiga bygg- och anläggningsbranschen. Bostadsinvesteringarna har under 2020 ökat, tack vare ökade ombyggnationer och investeringar i fritidshus. Men kommande år förväntas de sjunka på grund av minskad nyproduktion. Även lokalinvesteringarna minskar kraftigt. Både kommersiellt och offentligt fastighetsbyggande tynger utvecklingen, enligt Sveriges Byggindustriers prognos för 2021.

Trots denna negativa utveckling framöver förväntas anläggningsmarknaden bidra till att bygginvesteringarna totalt sett förväntas bli oförändrade. Det är dock viktigt att komma ihåg att läget varierar kraftigt mellan företag i sektorn. Det finns också betydande skillnader mellan stora och små företag i branschen. Trots det relativt positiva läget uppger 30 procent av företagen i sektorn att de har minskad omsättning.

Hotell- och restaurang nära på utslagen

En bransch som drabbats hårt av minskad omsättning det senaste halvåret är hotell- och restaurangbranschen. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar är det nuvarande omsättningstappet i branschen drygt 50 procent. Till detta kommer nu de senaste restriktionerna. Det är oklart om de begränsar smittspridningen, men det är helt klart att de kommer att påverka hotell- och restaurangbranschen negativt.

Tillverkningsindustrin; Ljus i vintermörkret?

Det är endast inom tillverkningsindustrin som en allt mindre andel av företagen svarar att de har ett omsättningstapp. I maj uppgav 71 procent av företagen att de hade tappat i omsättning. Nu är det 46 procent som uppger detta, vilket är en liten minskning jämfört med svaren i oktober, enligt Konjunkturinstitutet. De flesta företag svarar fortfarande att omsättningstappet är upp till 25 procent jämfört med ett normalläge, vilket alltså är tämligen betydande för verksamheten.

Även om Konjunkturinstitutet i denna mätning inte gör någon prognos över utvecklingen framöver så är det lätt att hålla sig för skratt. Exportefterfrågan från utlandet kan minska i takt med att Europa nu stänger ner ytterligare för att begränsa den andra smittvågen. Läget i svensk tillverkningsindustri är alltså långt i från gott och läget kan snabbt förvärras. Om den nuvarande smittvågen snabbt kan begränsas kanske den positiva utvecklingen kan upprätthållas. Men ovissheten är betydande, ytterligare orosmoln, som exempelvis brexit, bidrar dessutom till ytterligare risker på nedsidan.

Nu krävs tydlighet och effektiva stöd

I det krisläge som många småföretag nu befinner sig i är behovet stort av att minska kostnader. Det har till viss del möjliggjorts genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter, användande av korttidspermittering och genom att arbetsgivarens ansvar för sjuklönekostnader tillfälligt har begränsats. Omkring 40 000 företag har också använt sig av möjligheten att få anstånd med skatteinbetalningar. Utestående anstånd uppgår nu till nära 36 miljarder kronor.

Flera av stöden har dock varit behäftade med krångel och alltför stora krav, vilket gjort att de inte har kunnat utnyttjas i den grad som regeringen avsett. Det gäller bland annat omställningsstödet, hyresstödet och företagsakuten.

Företagarna har påtalat problem med många av regeringens krisåtgärder, som av företagen upplevs som otillräckliga och krångliga. I många fall har regeringen varit otydlig och gjort förändringar av stödens villkor i efterhand. Det har också varit tvära kast i restriktionerna på grund av pandemin. För bara några veckor sedan handlade regeringens besked om lättnader. Det har varit nya bud som följs av motstridiga motbud allt för många gånger.

När regeringen nu utökar restriktionerna för att stoppa smittspridningen måste stöden för de företag som drabbas bli enklare att ta del av. Regeringen måste skyndsamt klargöra hur företag vars verksamheter begränsas av de skärpta reglerna ska kompenseras. Skadorna på det svenska näringslivet riskerar att bli bestående.

Taggar
Riks Krönika