Frågan om under vilka omständigheter aktieutdelning ska kunna förekomma i företag som tar del av stödåtgärder har debatterats flitigt under den senaste tiden. Den gångna veckan ställdes frågan på sin spets när generaldirektören för Tillväxtverket – som administrerar stödet för korttidsarbete (korttidspermitteringarna) – frågades ut i riksdagens finansutskott. Beskedet från GD Gunilla Nordlöf efter utfrågningen var att det inte blir något stöd till företag som lämnar aktieutdelningar.

Läs även: Tidslinje − turerna kring utdelningsförbudet vid korttidsarbete

Fåmansföretag hamnar i kläm

Beskedet från Tillväxtverket innebär en skärpning av det förhållningssätt som tidigare kommunicerats från myndigheten. Det har hetat att ”stora utdelningar” inte får göras samtidigt som de anställda får korttidsstöd. Nu är det totalstopp. Företagarna ställer sig skeptiska till detta besked från myndigheten.

− I många mindre fåmansföretag och familjeföretag har delägarna kalkylerat i sin privatekonomi med att en del av överskottet ska kunna delas ut. Om staten ändrar villkoren mitt i pågående kris, dessutom nära bokslutstider, kan det innebära en stor smäll mot privatekonomin, säger Patrick Krassén.

Principiella problem med förbud mot utdelning

Ett förbud mot utdelning till aktieägare i företag som får stöd vid korttidsarbete har ett antal principiella problem. Tre av de mest uppenbara rör rättssäkerhet, syftet med korttidsstödet och sättet på vilket utdelningsstoppet lagts fram.

Rättsosäkerhet

Utdelning tas från överskott från föregående år, då företagen inte uppbar något korttidsstöd. Om Tillväxtverket anser sig ha rätt att begära tillbaka utbetalat korttidsstöd om bolaget gör utdelningar reser det frågor om hur detta avgränsas i tid.

− Om ett företag avstår utdelning i år, 2020 och sparar utdelningsutrymmet, för att sedan göra utdelning 2021 i stället, hur ska Tillväxtverket då kunna avgöra vilket överskott som härrör från verksamheten 2019 respektive 2020? säger Patrick Krassén.

Stöd till löner

Syftet med korttidsstödet är inte att hjälpa företag i kris i allmänhet, utan att göra det möjligt för dem att behålla personal. Alternativet vore stora uppsägningar och drastiskt ökande arbetslöshet.

− Korttidsstödet är inte pengar som går till företagets ägare, de som får utdelning, utan till att hålla uppe de anställdas löner, säger Patrick Krassén.

Bakvänd lagstiftningsordning

Samma dag som Tillväxtverket meddelade sin skärpta inställning till utdelningar skickade regeringen en lagrådsremiss med samma innehåll. I helgen underkände Lagrådet förslaget i sitt yttrande. Tillväxtverket hade dock redan uppdaterat informationen på sin webbplats.

− Trots att lagstiftning ännu inte föreligger, och trots att Lagrådet sågat förslaget, har den ansvariga myndigheten alltså bestämt sig. Den analys som Tillväxtverket hänvisar till, som har legat till grund för beslutet, är enligt verket ”arbetsmaterial” och går inte att begära ut. Det är en underlig ordning att myndigheter fattar beslut innan lagstiftning är på plats och utan att visa hur man kommit fram till beslutet, säger Patrick Krassén.

Sista ordet är inte sagt i frågan om det föreslagna utdelningsförbudet. Regeringen ska lägga proposition om förändringarna inför riksdagen inom kort. Tillväxtverket ska också återkomma med en kompletterande utredning om effekterna för mindre företag. Vi fortsätter att bevaka frågan.