headphones newspaper video-player
Corona - råd och stöd till företag
Bild: Petra Tieu.

Tidslinje – turerna kring utdelningsförbudet vid korttidsstöd

Företagarna har noga följt turerna kring förslaget att företag som får stöd inte ska kunna göra aktieutdelningar.

I coronakrisen är det naturligt att politiska beslut fattas snabbare än under vanliga omständigheter. Företagarna är dock kritiska till hur förslaget om ett utdelningsförbud hanterats. Här är en sammanattning av vad som hittills hänt i frågan och hur Företagarna har agerat. 

19 mars

Regeringen lägger fram proposition 2019/20:132, Extra ändringsbudget för 2020 − Åtgärder med anledning av coronaviruset. I den föreslås ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Förslagen föreslås träda i kraft 7 april.

27 mars

Finansutskottet behandlar propositionen.

30 mars

Finansutskottets betänkande (2019/20:FiU51), som är det huvudförslag som läggs fram för riksdagen, offentliggörs. Utskottet har fört in bland annat följande formulering i propositionstexten: ”Utskottet anser att det under sådana förhållanden inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.”

Företagarna och FAR skickar en hemställan till Finansutskottet.

1 april

Företagarna och FAR skickar en hemställan till Finansutskottet om klargörande avseende ett oklarheter i betänkandet, avseende koncernbidrag och kontrollbalansräkningar.

2 april

Debatt om betänkandet och beslut i riksdagen. Kammaren biföll utskottets förslag.

7 april

Tim Brooks, avdelningschef på Tillväxtverket med ansvar för att administrera stödet, säger till Dagens Industri: ”[V]år ambition är att kunna betala ut pengarna till dem som är berättigade så snabbt som möjligt” … ”Det är viktigare att man har gjort rätt än att man är ute och trycker på knappen så fort som möjligt. En ansökan som är rätt kan vi handlägga snabbare, behöver man komplettera kommer det att ta tid.”

26 april

Tim Brooks säger i en intervju i Dagens Industri bland annat: ”Huvudsakligen är det under stödets gång, som det är det stopp för utdelningar. Sedan får vi se hur långt vi kan pressa det: om det finns exempel på utdelningar efter stödets genomförande som är uppenbara och som vi behöver titta närmare på. … Vi har en aktiv policy för att driva det här till rätten.” Osäkerheten om hur regelverket ska tolkas är stor.

Företagarna skriver i Dagens Juridik och pekar på rättsosäkerheten. 

30 april

Företagarna skriver i Dagens Juridik och pekar på rättsosäkerheten som har uppstått för företag genom att svårtolkade begrepp som ”större utdelningar”, ”allvarliga ekonomiska svårigheter” och ”andra liknande utbetalningar” förts in i de lagstiftningsdokument som ska ligga till grund för tolkningen av lagen.

6 maj

Media rapporterar att Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf är kallad till Finansutskottet, för att svara på frågor om att myndigheten beviljat stöd för korttidsarbete till bolag som gjort stora aktieutdelningar. Tim Brooks meddelar att Tillväxtverket har tillsatt en utredning för att se närmare på den rättsliga grunden för förbud mot aktieutdelning.

6 maj, kvällen

Tim Brooks på Tillväxtverket skickar ett klargörande mail (återgett i Fi2020/02113/S1) till tjänstemän i Regeringskansliet, avseende den lagrådsremiss som publiceras 7 maj:

”Tillväxtverket vill i denna del uppmärksamma att den nya regleringen på intet sätt tar hänsyn till de speciella förhållanden som råder för många småföretagare. Det är inte ovanligt att i mindre företag där ägaren själv är verksam har hen en låg lön som sedan kompletteras med utdelning. Utdelning jämte en mindre fast lön ger i dessa företag ägaren en rimlig inkomst. Genomförs regeringens förslag ser Tillväxtverket emellertid att det finns en uppenbar risk för att många småföretagare väljer att säga upp personal i stället för att korttidspermittera, om korttidspermitteringen innebär ett hårt slag mot den egna privatekonomin. Verket vill i denna del understryka att uppskattningsvis hälften av de företag som sökt stöd för korttidspermittering är småföretag. Om företagarna väljer att säga upp personal i stället för att korttidspermittera så skulle lagstiftarens intentioner med det nya regelverket för korttidspermittering motverkas. Förslagets konsekvenser för små företag behöver utredas ytterligare.”.

7 maj

Efter Gunilla Nordlöfs möte med Finansutskottet i riksdagen rapporterar media att Tillväxtverket byter fot och inte längre kommer godta några utdelningar i företag som uppbär stöd för korttidsarbete. Det preliminära resultatet av den juridiska analysen ”visar att det inte är förenligt med lagen om korttidsarbete att betala ut pengar till aktieägare samtidigt som bolaget söker statligt stöd”. Utredningen rör dock endast aktiebolag och inget besked ges för andra juridiska personer.

7 maj, sen eftermiddag

Regeringen publicerar en lagrådsremiss, avseende några nyliga krisåtgärder − däribland ändringen av reglerna för korttidsarbete. Kravet på att företaget är i ”allvarliga ekonomiska svårigheter” för att få korttidsstöd föreslås kopplas till att ”aktieutdelning eller liknande utdelningar” inte görs. I författningskommentaren specificeras att med ” andra liknande utbetalningar avses i vart fall förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna”.

8 maj

Tillväxtverket uppdaterar sin hemsida, med denna formulering avseende utdelning: ”Tillväxtverket har gjort en juridisk analys av hur lagstiftningen som reglerar stödet för korttidsarbete ska tillämpas gällande aktieutdelningar. Resultatet av analysen visar att aktieutdelningar inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Analysen ger också Tillväxtverket stöd att kontrollera utdelningar och att återkräva stödet om så skett. Tillväxtverket ser över konsekvenserna av detta för mindre företag och återkommer inom kort om detta. Företag som söker stöd hos Tillväxtverket har i sin ansökan intygat att de befinner sig i ekonomisk kris på grund av den rådande coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet om stöd fattas. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att de inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, till exempel genom att göra aktieutdelningar, kommer vi att reglera stödet och kräva återbetalning.”

10 maj

Lagrådet kommer med sitt yttrande över lagrådsremissen, och skriver bland annat följande vad avser regleringen av korttidsstöd: ” Enligt Lagrådets mening kan det mot den angivna bakgrunden starkt ifrågasättas om den föreslagna bestämmelsen skulle tillföra något av värde. … Ett skäl för att komplettera lagstiftningen skulle i och för sig kunna vara behovet av klargörande. Det nu lämnade förslaget tillgodoser emellertid inte detta behov. Redan uttrycket ’aktieutdelning eller liknande utbetalningar’ väcker flera frågor, t.ex. om hur det förhåller sig till skilda slag av värdeöverföringar till delägare eller andra och hur man i detta sammanhang ska se på olika slag av koncernbidrag. Trots de önskemål om klarlägganden som har framställts under beredningen har frågor av dessa slag inte berörts närmare i lagrådsremissen. Lagförslaget i sin nuvarande form kan alltså inte motiveras av behovet av klarläggande. … Lagrådet anser sammanfattningsvis att lagförslaget inte tillför något till gällande rätt, utan att det snarare skapar problem vid tillämpningen. Enligt Lagrådets mening bör det inte läggas till grund för lagstiftning.”

11 maj

Tillväxtverket skickar ut ett uppdaterat underlag till berörda parter, med samma formulering som ovan 8 maj.

11 maj, tidig eftermiddag

Tim Brooks bekräftar per mail att den ”fördjupade analysen” som ställningstagandet avseende utdelningar bygger på är ”arbetsmaterial i dagsläget” och därför inte lämnas ut än så länge.

14 maj

Regeringen lägger fram proposition 2019/20:166, Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset. I propositionen tar regeringen fasta på Lagrådets kritik mot förslaget om att i lag ange att aktieutdelningar och andra utdelningar ska beaktas vid den samlade bedömningen av rätten till stöd för korttidsarbete. Regeringen ändrar sig från vad som föreslogs i lagrådsremissen 7 maj, och anser att detta inte behöver regleras i lag, eftersom det bedöms följa av redan gällande rätt.

I propositionen återges Lagrådets uttalande om lagen om stöd vid korttidsarbete, särskilt dess § 5a: ”Om ett företag trots coronakrisen gör en utbetalning till sina delägare är detta givetvis en tydlig indikation på att företaget självt inte har ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter; det kan då motivera att stöd vägras enligt andra stycket 1. Har företaget orsakat eller bidragit till de ekonomiska svårigheterna genom att förbruka tillgängligt kapital genom utdelning, kan det motivera att stöd vägras enligt andra stycket 2. Och om ett företag har använt sin ekonomiska buffert för utdelning i stället för att trygga den egna verksamheten i samband med coronakrisen, kan det utgöra hinder för stöd enligt andra stycket 3.” Att föra in en ny reglering avseende aktieutdelning i lagen bedöms alltså inte behövas.

Propositionen ska i nästa steg behandlas i Finansutskottet i riksdagen den 19 maj. I propositionen anger regeringen också: ”Regeringen kommer att följa denna fråga och kan vid behov återkomma med förslag på ytterligare reglering.”

18 maj

Tillväxtverket publicerar en text på sin webbplats, som förtydligar ställningstagandet om utdelningsbegränsning för företag som har korttidsstöd. Utdelningar, andra utbetalningar till aktieägare, allt som ”i praktiken innebär att förmögenhetsmassan i bolaget minskar”, anses innebär per se att bolaget i fråga inte är i sådana ekonomiska svårigheter som är en förutsättning för att ens anställda ska kunna erhålla korttidsstöd. Även koncernbidrag räknas in och bolag som ingår i en koncern bedöms var för sig. Tillväxtverket meddelar också att hela räkenskapsåret 2020, från 16 mars, ska beaktas när utdelningar granskas (nyckelfrasen är ”i nära anslutning till stödperioden”). En kort promemoria om detta sammanställs i myndigheten (diarienummer Ä 2020-1163) och tillställs Finansutskottet i riksdagen. Samtidigt inväntas alltjämt publicering av den underliggande juridiska analysen och resultatet av den kompletterande analys avseende utdelningsförbudets konsekvenser för mindre bolag.

19 maj

Finansutskottet behandlar propositionen. Följdmotioner har lagts av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, dock i liten utsträckning avseende utdelningsbegränsningen.

26 maj

Finansutskottets betänkande, 2019/20:FiU59, publiceras. Utskottet tillstyrker i betänkandet i allt väsentligt propositionen.

27 maj

Riksdagen bifaller utskottets betänkande. Lagändringarna träder därmed i kraft 1 juni.

12 juni

Tillväxtverket förtydligar genom ett pressmeddelande att verket anser att arbetsgivare som regel inte bör lämna koncernbidrag avseende det räkenskapsår under vilket företaget får stöd. Koncernbidrag för räkenskapsåret 2019 ska dock inte påverka möjligheten att erhålla stöd. För bolag med brutet räkenskapsår gäller samma sak för koncernbidrag som avser räkenskapsår fram till den 16 mars 2020. Koncernbidrag som genomförts under ett räkenskapsår när stöd inte erhölls, och som även kan beröra andra företag i en koncern, behöver alltså inte revideras genom ett stämmobeslut efter räkenskapsårets utgång. Detta gäller även för koncerner med brutet räkenskapsår.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap