Sällan har ekonomernas vana att dela upp händelser och deras effekter i på kort och lång sikt kommit i så skarpt ljus som under våren 2020.

Företagarna arbetar vanligtvis med att försöka få våra politiska beslutsfattare att se till att minska företagares regelbörda, införa lägre beskattning av företagare och företagande och sänka kostnaderna för att anställa, samtidigt som företagens tillgång till arbetskraft med rätt erfarenhet och kompetens måste underlättas för att säkra tillväxten. Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat och där är vi inte ännu. Men de senaste månaderna har det långsiktiga påverkansarbetet skiftat fokus till skademinimering av pandemin − det korta perspektivet.

− Om någon håller på att drunkna är det ingen god idé att kalla till ett möte om att det behövs fler livräddningskurser. Då är det bara att hoppa i vattnet och dra upp personen på land, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Svart svan i virusskepnad

I och med coronapandemin förändrades plötsligt hundratusentals företagares förutsättningar i grunden. Med fysiska restriktioner försvann kunder. Med rekommendationer om att stanna hemma från arbetet vid minsta symptom på smitta försvann medarbetare. Med sjukdomen kom tragedier. Än är vi inte fria från pandemins grepp.

− Coronakrisen är skolboksexemplet på det som ekonomen och författaren Nassim Nicholas Taleb kallat en svart svan, en osannolik händelse som om den trots allt inträffar får mycket stora konsekvenser, säger Daniel Wiberg.

Vårens sju extrabudgetar med krisåtgärder har visat på viss förståelse från politiker och myndigheter, men allt har inte gått tillräckligt snabbt och allt har inte varit bra. Företagarnas politiska experter har arbetat stenhårt med att påtala hur småföretagares vardag ser ut och få till ändringar i krispaket som blivit för mycket av skrivbordsprodukter.

Vårens viktiga framgångar

Arbetet med att påverka krisåtgärderna har givit resultat. Företagarna har krokat arm med likasinnade, argumenterat med politiker, tjänstemän såväl som myndigheter, kritiserat propositioner och promemorior och hela tiden varit lösningsorienterade. Därför har inte allt arbete varit synligt.

Det har däremot resultatet blivit.

  • Från början omfattades inte företagens ägare och familjemedlemmar av systemet med korttidsarbete (korttidspermittering). Regeringen fick backa.
  • Anstånden med skatteinbetalningar belades först med orimligt hög ränta. Regeringen backade.
  • Regeringen slopade karensavdrag och sjukintyg för sjukfrånvaro, men tog då också tillfälligt över de kraftigt ökade sjuklönekostnaderna från företagen under två månader. Företagarna krävde förlängning. Regeringen förlängde det slopade sjuklöneansvaret med ytterligare två månader.
  • Ett omställningsstöd som ersätter nedgång i omsättning på grund av coronakrisen har tagits fram. Företagarna har varit pådrivande, även om stödet i slutändan inte blivit så tillämpligt och generöst som vi önskat – ännu.
  • Det skatterättsliga företrädaransvaret har pausats i samband med anstånd för skatteinbetalningar så att ägare till företag som fått likviditetsproblem på grund av corona inte känner sig tvingade att gå i konkurs för att inte bli personligt betalningsskyldiga för skatteskulder.
  • De fyrkantiga kraven på att vilandeförklara företag för att kunna få ersättning ur arbetslöshetsförsäkringen har mjukats upp så att fler företagare kan få a-kassa.
  • Möjlighet för privata aktörer att köpa uppdragsutbildning från yrkeshögskolan som ett sätt att möta de nya omställningsbehov som uppstått på arbetsmarknaden till följd av coronakrisen. Hittills har bara uppdragsutbildningar gått att köpa från högskolor och universitet.
  • Utökat utbud av korta yrkesrelevanta kompetensutvecklande utbildningar hos yrkeshögskolor i hela landet för att möta den efterfrågan på kompetens som finns ute i småföretagen.

  • Regelverket kring kompetensutveckling för medarbetare under korttidspermittering eller arbetsbefriad tid i företag som inte omfattas av kollektivavtal håller på att förtydligas, efter kritik av Företagarna.

  • Regeringen vill införa en ny tillfällig regel som gör det möjligt för företagare att uppbära arbetslöshetsersättning samtidigt som de genomför vissa begränsade åtgärder inom sitt företag. Företagarna har arbetat för detta länge.

Det kommer en vanlig vardag

Företagarna fortsätter att bevaka alla krisåtgärder och informera om småföretagens vardag i kontakter med politiska beslutsfattare och myndigheter. Ingen vet hur länge coronakrisen pågår. Det vi däremot vet är att den vanliga vardagen kommer att återvända förr eller senare. Då måste de olika krisåtgärderna rullas tillbaka på ett klokt och kontrollerat sätt.

− Företagare vill stå på egna ben. Man bedriver inte sin verksamhet för att få offentliga stöd och bidrag. Men det är i vissa fall ett nödvändigt ont nu under krisen. Samtidigt ser vi att åtgärderna omgärdas av sanktioner och straff. Många företagare känner olust över det och längtar nog till när det ska gå att montera av stödhjulen, säger Daniel Wiberg.

I Småföretagsbarometern som Företagarna årligen genomför tillsammans med Swedbank och Sparbankernas riksförbund har man under de senaste tre åren kunnat se en successiv avmattning i konjunkturen för de små företagen. I år rasade så konjunkturindikatorn ner i botten på grund av coronakrisen. Det visar hur viktigt arbetet med ett förbättrat företagsklimat är långsiktigt.

− Konkret handlar det om förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande, det är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Småföretagens tillgång till kompetens, kostnaden att anställa, samt incitamenten för företagande genom bland annat skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor måste prioriteras, säger Daniel Wiberg.

Hur gör man då det?

− Det behövs en i grunden förändrad attityd och mer positiv attityd till företagande hos våra politiker. Vi behöver fortsätta förklara vad småföretagen betyder för ekonomin och varför de är så oerhört viktiga för de resurser som politiker pratar om hur man ska fördela. Fyra av fem jobb skapas i de små och medelstora företagen och det måste politiken ta höjd för. Annars är risken att nyinvesteringar skjuts på framtiden och lågkonjunkturen cementeras, säger Daniel Wiberg.