Kanske är det du som skriver de arga och irriterade lapparna om att kollegorna ska diska upp efter sig? För att du helt enkelt tröttnat på att röja upp efter andra. Eller är du typen som alltid tar den sista skvätten i kaffebryggaren och struntar i att sätta på en ny panna? Kanske ser du inte problemet med att toaringen är uppfälld eller att din tallrik står kvar i diskhon. Ja, då kan det nog vara just dig kollegans arga lapp vänder sig till.

Vi väljer sällan våra kollegor: ändå spenderar vi större delen av vår vakna tid tillsammans. Klart att det skaver ibland. Många har undersökt vad vi retar oss mest på hos våra kollegor. Utan att göra det allt för vetenskapligt står det klart att flest konflikter uppstår i det gemensamma köket och på toaletten.

Alltså börjar värstinglistan där. Lösningstips och kommentarer har vi fått av Karin Berggren, Företagarnas chefsjurist, och av Thomas Jordan, docent och universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet.

”Ibland tvingas du agera som en tonårsförälder”

#1 Toasnusk

Helt klart finns det personer som inte förstår vad toaborsten ska användas till. Och det där med att alla, oavsett kön, är hänvisade till samma toaletter må vara jämlikt och bra men få kvinnor gillar att mötas av en uppfälld toalettring. Alla har vi någon gång hamnat i en diskussion om vad som är acceptabelt, men finns det någon lösning?

Experternas kommentar: Arbetsmiljöverket föreskriver egentligen inget annat än att det finns en låsbar toalett per 15 anställda. Det finns inget som säger att de ska fördelas på ett visst sätt.

Tips: Inte heller här räcker det med arga lappar. Som arbetsgivare eller chef kan man behöva peka med hela handen och meddela att här fäller vi ner ringen och använder toaborste för att göra det trevligare för den som kommer efter. Precis som i det gemensamma köket är dialog oftast det bästa sättet att hitta en fungerande och långsiktig lösning.

#2 Nedskräpare

Och så var det din tur att köra den gemensamma firmabilen. Det är bara det att du först måste röja undan någon annans hamburgerrester och kaffeslattar i pappmuggar to-go. Och när du efter avslutat pass kliver in i omklädningsrummet möts du av sunkiga träningskläder och lukten av inpyrd fotsvett från kvarlämnade gympadojor och av någons gamla plåster på golvet i duschen. Vad gör du? Sätter du upp ytterligare en arg lapp? Eller finns det bättre sätt att slippa mötas av andras rester?

Experternas kommentar: Här gäller samma policy som för kök, toa eller en delad arbetsyta i ett kontorslandskap. Sätt upp regler för vilket skick bilen eller andra gemensamma utrymmen ska vara i när du lämnar dem. 

Tips: Med dialog blir det lättare att få med alla på tåget, men ibland får man som arbetsgivare bete sig som en tonårsförälder och helt enkelt tjata sig grön.

#3 Kvarglömda matlådor

Att hitta bortglömda fiskpinnar eller gammal pastasallad som fått eget liv efter veckor i den gemensamma kylen skapar konflikt. Kylskåpssnusk och mögliga rester ger upphov till lika mycket irritation som att någon annan grävt ett djupt hål i din smörbytta. Eller ställt in en tom mjölkkartong. Städfanatikerna som rensar och slänger allt i kylskåpet kan upplevas som precis lika jobbiga som de som alltid lämnar disken i diskhon och aldrig tömmer diskmaskinen. Det gemensamma köket blir helt enkelt ofta ett epicentrum för frustration. Hur hittar man en friktionsfri balans?

Experternas kommentar: Som arbetsgivare har man visserligen ansvar för arbetsmiljön och där ingår det gemensamma köket, men för att få till en förändring måste medarbetarna vara engagerade.

Tips: Arga lappar har sällan effekt. Ta upp det som en punkt på ett möte och starta en dialog om vilka regler ni vill ha för kylskåp, disk och andra rutiner i köket. Delat ansvar med roterande schema för diskmaskinstömning och kylskåpsrensning kan vara en lösning.

#4 Starka dofter

Att kollegan köpt en ny parfym eller aftershave som känns redan innan hen kliver ur hissen passar inte alla. Man behöver inte vara allergiker för att tycka att det är jobbigt med starka dofter. Många får huvudvärk även av blommor som hyacinter och liljor, som även om de doftar gott doftar starkt. Även starka kroppsodörer kan ställa till det. Kollegor som luktar svett på grund av dålig hygien eller otvättade kläder kan vara svåra att hantera. För vad säger man till en kollega som luktar så mycket att det blir svårt att dela bil eller arbetsrum? Handlar det om en person med kundkontakt kan stark lukt vara extra svår att hantera oavsett om den kommer naturligt eller köps på flaska.

Experternas kommentar: Enligt arbetsmiljölagen ska ingen behöva utsättas för sådant som skapar ohälsa. För en allergiker eller en person som är överkänslig mot dofter kan alla typer av doftämnen orsaka problem.

Tips: En policy för parfymfritt på jobbet kan hjälpa alla doftkänsliga.

En kroppsodör kan också vara en arbetsmiljöfråga. Många gånger är personen inte medveten om att hen luktar svett. Även om ansvaret även här ligger på arbetsgivaren är det något som en kollega kan ta upp. Var medveten om att otvättade kläder också kan vara ett tecken på underliggande problem.

I stället för att peka ut eller moralisera är det ofta bättre att förklara att du och andra runt omkring påverkas negativt av doften. Om det görs på ett rakt och trevligt sätt uppskattar de flesta att få veta.

#5 Kollegor som bara försvinner

Ja, vad gör man när en medarbetare plötsligt inte går att få tag i? Som helt enkelt inte går att nå? En kort rökpaus blir en timslång frånvaro. Efter ett tag förstår du att kollegan du letar efter har låst in sig på toa, i flera timmar. Kanske händer det inte bara en gång utan varje dag. Smiter de bara från jobbet för att spela tv-spel eller har frånvaron helt andra orsaker?

Experternas kommentar: Som arbetsgivare är det viktigt att snabbt fånga upp detta. Varför går personen inte att nå? Har hen för lite att göra? Mår hen dåligt? Förstår personen att hen maskar? Är det något jag som arbetsgivare kan göra? Medarbetare som inte går att få tag i – oavsett om de jobbar hemifrån eller på arbetsplatsen – skapar lätt irritation, när frånvaron är oförklarad. Andra kan uppleva att kollegan inte drar sin del av lasten eller att deras arbete påverkas negativt.

Tips: Var tydlig med vad som är okej eller inte. I mångt och mycket handlar det om att man ska få med personen på vad som behöver göras och hitta personligt anpassade lösningar som fungerar.

#6 Högljudda telefonpratare

Alla har helt säkert en Bosse eller Lisa på jobbet som är övertygad om att budskapet blir tydligare om de pratar riktigt högt i telefonen. För den som sitter i ett kontorslandskap blir det extra störande när någon annans telefonprat överröstar allt annat i rummet. Det spelar ingen roll om det är en telefonkonferens, ett jobbsamtal eller ett rent privat samtal till polarna om helgens bravader. Finns det andra lösningar än öronproppar eller ljudisolerande hörlurar för att behålla koncentrationen och slippa bli indragen i högpratarnas samtal?

Experternas kommentar: Se till att det finns utrymmen och möjlighet att genomföra jobbsamtal och digitala möten utan att bli störd eller störa andra. Det kan handla om telefonrum eller att sätta upp skärmar, beroende på vilken lösning som fungerar och går att genomföra. När det gäller privata samtal handlar det mest om vad arbetsgivaren accepterar och om att ha en chef som arbetsleder på rätt sätt och vågar säga ifrån att ”nu måste vi koncentrera oss på arbetet – du pratar för mycket, för länge och för högt”.

Tips: Var lösningsorienterad. Ta upp frågan med personen i fråga och förklara att du eller dina kollegor har svårt att koncentrera er för att hen pratar så högt. Men precis som med barn som man ber vara tysta faller de flesta vuxna också tillbaka in i hög ljudnivå igen. Tjat hjälper sällan. Bättre att hitta en telefonrumslösning.

#7 Skitsnacket

Att småprata vid kaffemaskinen är en sak. Det sociala är både kul och viktigt. Alla är väl medvetna om att skvallret över en kopp kaffe har en bra förmåga att skapa samhörighet och svetsa samman människor. Men så finns det ibland de där som alltid har något elakt att säga om den som just gick i väg med sin kaffekopp. Och så har vi typen som inte hälsar, eller bara hälsar på vissa. Vad gör det för stämningen på jobbet?

Experternas kommentar: Gränsen mellan information, skvaller och skitsnack kan vara hårfin. Bakom-ryggen-prat skapar lätt dålig stämning och en acceptans kan leda till en negativ arbetskultur. Vilken ton vi använder mot varandra på jobbet påverkar den psykosociala arbetsmiljön – och för en arbetsgivare är det viktigt att se till att alla känner sig välkomna.

Tips: Gör det till en oskriven regel att alla säger hej till varandra. Bra stämning sprids lika lätt som dålig, därför är det så viktigt att ha en levande dialog kring hur vi alla vill ha det för att trivas på jobbet.

Text: Susanna Lindgren.