Läs hela remissyttrandet som pdf.
I promemorian föreslås regler om den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel. Utredarens huvudinriktning har varit att beskattningen ska motsvara den som gäller för innehav av kvalificerade andelar enligt 57 kap. inkomstskattelagen (3:12-reglerna). Det föreslås att rekvisitet verksam i betydande omfattning i 57 kap. IL ges en särskild innebörd för delägare i riskkapitalbolag som mottar särskild vinstandel. Vidare föreslås regler avseende prövningen av om en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad eller inte, i vilka det ska beaktas huruvida andelsägaren eller närstående till andelsägaren har varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de senaste tio beskattningsåren. Det föreslås också att ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond eller till en förvaltare av en sådan fond inte ska få räknas med vid beräkningen av löneunderlag. Reglerna föreslås börja gälla 1 januari 2026.
Företagarna välkomnar att beskattningen av delägare i riskkapitalbranschen regleras tydligare. I vissa delar föreslås emellertid reglerna för mottagare av särskild vinstandel avvika från reglerna för övriga fåmansföretagare i 57 kap. inkomstskattelagen. Rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” föreslås ges en särskild innebörd för delägare i riskkapitalfonder. Detta kan motiveras med att det är viktigt att det är tydligt när 3:12-reglerna är tillämpliga. Dock är det problematiskt om kvalifikationsregler skiljer sig åt mellan olika personer som ska beskattas enligt samma regelverk.
Utomståenderegeln föreslås inte vara tillämplig på delägare som har rätt till särskild vinstandel. Detta innebär en avvikelse från den reglering som föreslås i SOU 2024:36, där gränsen för utomstående ägande om 30 procent föreslås kodifieras i lag.
Den så kallade karenstiden, att det i bedömningen av om en delägares andelar är kvalificerade eller ej ska tas hänsyn till om delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under beskattningsåret eller ett antal beskattningsår bakåt i tiden, föreslås sättas till beskattningsåret och de tio föregående. Även på denna punkt går utredaren mot förslaget i SOU 2024:36, om en kortad karenstid till kalenderåret och de fyra föregående.
Vid beräkning av löneunderlag föreslås ersättning till anställda i dotterföretag inte räknas in. Utredarens förslag går längre i begränsande riktning än det förslag till begränsningsregel som lades fram i SOU 2024:36. Företagarna riktade i vårt remissyttrande om den utredningen kritik mot det förslaget. Nu föreliggande förslag på begränsningsregel är inte utformat med ett gränsvärde, vilket kan underlätta bedömningen. Samtidigt är det oklart hur de två respektive reglerna skulle samspela. Regeringen bör i den fortsatta beredningen söka förtydliga detta.
Vad avser finansieringsförslagen, är Företagarnas uppfattning att beräkningen av de offentligfinansiella effekterna är alltför osäker och baserad på alltför litet underlag för att motivera att en avvikande regel (högre takbelopp för tjänstebeskattning än den generella regeln) införs. Det skulle också gå emot det uttalade syftet i utredningens direktiv, att söka att i möjligaste mån anpassa beskattningen av särskild vinstandel till det generella 3:12-regelverket. Det vore olyckligt om två ”parallella” regelverk för beskattning inom 3:12-systemet byggs upp, i synnerhet med tanke på att regeringens uttalade avsikt med utredningen som utmynnade i SOU 2024:36 var att förenkla systemet.
