Medellivslängden i Sverige har ökat med 2,8 år sedan mitten på nittiotalet och för att upprätthålla pensionsnivåerna och säkerställa den generella välfärden har en arbetsgrupp inom Socialdepartementet lämnat ett förslag om att succesivt höja pensionsåldern från 65 till 67 år.

Ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – föreslås som ska fungera som riktmärke för individuella pensionsbeslut. Riktåldern räknas upp med hänsyn till medellivslängdens utveckling och kommer etappvis införlivas i rådande pensionssystem och relaterade trygghetssystem:

År 2020

• Riktåldern för pension beräknas för första gången
• Åldersgräns för när inkomstgrundad ålderspension kan lämnas höjs från 61 till 62 år

År 2023

• Åldersgräns för när inkomstgrundad ålderspension kan lämnas höjs från 62 till 63 år
• Åldersgräns för när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan lämnas höjs från 65 till 66 år

År 2026

• Riktåldern för pension tillämpas, vilket beräknas till 67 år
• Åldersgräns för när inkomstgrundad ålderspension kan lämnas knyts till att vara tre år lägre än riktåldern för pension, vilket innebär 64 år
• Åldersgräns för när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan lämnas knyts till riktåldern för pension, vilket beräknas till 67 år.

Företagarna tillstyrker förslaget om riktålder för pension och lyfter särskilt fram att företagares självbestämmande över privata pensioner och tjänstepension är fortsatt viktigt, samt att höjningen av pensionsåldern och därtill LAS-åldern (från 67 till 69 år) inte ensidigt kan höjas utan att mötas av lindrigare arbetsrättsliga regler.

Läs hela remissyttranden över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem  (PDF).