headphones newspaper video-player

Remissyttrande- Ökad insyn i välfärden

Företagarna avstyrker utredningsförslaget att offentlighetsprincipen i princip ska införas i offentligt finansierad, privat utförd välfärd. Förslaget innebär att enskilda företag som driver verksamhet inom vård, skola och omsorg ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Företagarna befarar stora praktiska och kostnadsmässiga utmaningar för de många små aktörerna i välfärdssektorn om utredningsförslaget genomförs. Det kommer kräva omfattande administration och kostnader att hantera allmänna handlingar och sekretessprövningar enligt offentlighets- och sekretesslagen. Samtidigt framstår det mervärde i fråga om ökad insyn som kan uppnås genom den föreslagna reformen mycket tveksam.

Sammanfattning


Företagarna befarar stora praktiska och kostnadsmässiga utmaningar för de många små aktörerna i välfärdssektorn om förslaget att införa offentlighetsprincipen genomförs. Det kommer kräva omfattande administration och kostnader att hantera allmänna handlingar och sekretessprövningar enligt OSL och arkivlagen. Samtidigt framstår mervärdet i fråga om ökad insyn av en sådan reform mycket tveksam. Företagarna befarar att förslaget kommer att sluka resurser från det viktiga kvalitetsarbetet hos välfärdens aktörer, till förfång för brukare/patienter/elever. Risk finns för nedläggning av små verksamheter till följd av att den ökade administration och kostnadsbörda som skulle åläggas dem om förslaget genomförs. En sådan utveckling vore mycket olycklig. De små aktörerna behövs för att skapa mångfald och valfrihet inom välfärdssektorn.

Bakgrund om utredningens förslag


Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen i princip ska införas i offentligt finansierad, privat utförd välfärd. Enskilda juridiska personer som driver sådan verksamhet ska med vissa undantag jämställas med myndigheter vid tillämpningen av OSL. Förslaget medför att enskilda juridiska personer ska iaktta reglerna i OSL om hanteringen av allmänna handlingar. Privata juridiska personer som bedriver offentligt finansierad välfärd ska därvid tillämpa arkivlagen. Vidare föreslås att anställda och uppdragstagare i offentligt finansierade, privat utförda välfärdsverksamheter ska omfattas av meddelarskydd. Bestämmelsen i 13 kap. 2 § OSL utvidgas därför till att omfatta även enskilda juridiska personer som bedriver offentligt finansierad välfärd.

 

Förslaget att införa offentlighetsprincipen



Företagarna anser att det är angeläget att välfärdssektorn präglas av öppenhet och transparens. Brukare/patienter/elever, allmänhet och media har ett berättigat intresse av att få insyn i de allmänt finansierade verksamheterna.

Företagarna kan konstatera att förslaget innebär att ett antal nya krav kommer ställas på privata aktörer. De ska bl.a. vara skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt handlägga framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter.

Företagarna anser att det måste beaktas att det redan i dag finns möjligheter till insyn i de offentligt finansierade verksamheter som utförs i privat regi. Verksamheter inom vård och omsorg samt skola är bl.a. skyldiga att på begäran av en tillsynsmyndighet tillhandahålla handlingar, som omfattas av offentlighetsprincipen när de kommit in till myndigheten. När kommuner och landsting har överlåtit utförandet av en kommunal angelägenhet till en privat utförare har de därtill rätt att kräva ut vissa handlingar enligt kommunallagens bestämmelser (3 kap. 19 § KL). I samma lag finns även bestämmelser (3 kap 19 a § KL) som ger allmänheten möjlighet till insyn i den privata verksamhet som utför en kommunal angelägenhet. De överlåtna verksamheterna inom vård och omsorg är dessutom underkastade statlig tillsyn och kommunerna har ett uppföljningsansvar. Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet, för att tillse att lagar, regler och läroplaner efterlevs. Vidare ger aktiebolagslagen möjligheter till insyn i fråga om ekonomiska förhållanden hos enskilda aktörer. Till detta kommer att kommuner och landsting kan begära ut information från privata aktörer genom att införa bestämmelser i upphandlade kontrakt.

Mot denna bakgrund har Företagarna svårt att se ett tydligt mervärde av att införa offentlighetsprincipen hos dessa aktörer. Reformen måste även vägas mot den ökade komplexitet som ett sådant system kommer att föranleda för dessa verksamheter.

Vad som kommer åligga de privata aktörerna genom den föreslagna ordningen åskådliggör utredningen själv i sin konsekvensanalys (s. 214-215). Där konstateras att de bl.a. kommer behöva registrera och/eller hålla allmänna handlingar i den offentligt finansierade delen av sin verksamhet ordnade, ta emot och skyndsamt behandla allmänhetens framställningar om utlämnande av allmänna handlingar och därvid göra sekretessprövningar.

Utredningen skriver bl.a. följande: ”I praktiken innebär det att den privata aktören ska ta emot framställningen, fastställa vilken handling som efterfrågas och avgöra om den hör till den offentligt finansierade delen av verksamheten, om den är en allmän handling, leta efter handlingen, ta fram den, besluta om handlingen kan lämnas ut med hänsyn till sekretessbestämmelser, lämna ut den för påseende på plats (alternativt kopiera den) eller besluta om att inte lämna ut handlingen, ta betalt (alternativt fakturera för kopior) och bokföra betalningen. […] Varje privat aktör ska också se till att en begäran om rätt att ta del av en allmän handling kan behandlas skyndsamt.”

Företagarna kan konstatera att offentlighetsprincipen är en central del i den svenska rättsordningen och ställer krav på omsorgsfull hantering av handlingar som finns hos statliga, kommunala och landstingskommunala verksamheter. En sådan ordning kräver diarieföring, arkivering och gallring av dokument samt sekretessprövning vid begäran om att dokument ska utlämnas. En sådan hantering kräver med nödvändighet investeringar i såväl personal och utbildning som datasystem, vilket kommer bli mycket kännbart särskilt för småskaliga aktörer. Det bör tilläggas att sekretessprövning därtill ofta kan vara komplicerad att genomföra. Förslaget riskerar därmed sammantaget att leda till betydande negativa effekter i form av ökade kostnader samt administrativ och krånglig hantering. Detta kommer blir en stor utmaning, i synnerhet för de småskaliga fristående aktörerna.

Företagarna vill uppmärksamma att Kommunallagsutredningen i sitt delbetänkande ”Privata utförare – kontroll och insyn” (SOU 2013:53) tidigare har analyserat frågan om att utvidga offentlighetsprincipen även till privata företag - och funnit att detta inte är möjligt. Kommunallagsutredningen konstaterade kraftigt ökad administrativ börda för de privata aktörerna. Utredningen fann bl.a. att det inte alltid är enkelt för erfarna kommunala tjänstemän och förtroendevalda, som ändå torde vara väl bekanta med regelverket, att tillämpa offentlighetsprincipen. Kommunallagsutredningen bedömde att det hos privata utförare normalt sett inte finns någon större kunskap och erfarenhet inom detta område och bedömde att det inte heller var rimligt eller realistiskt att anställda hos privata utförare skulle behöva genomgå särskild utbildning i dessa frågor.

Den nu aktuella utredningen om ökad insyn i välfärden konstaterar att förslaget kommer att medföra ökad administrativ börda och kostnader för privata aktörer. Utredningen anser dock att de ökade kostnaderna får anses rimliga eftersom förslaget handlar om att skapa förutsättningar för bättre kontroll (s. 219).

Som ovan anförts anser Företagarna dock att det kan ifrågasättas vilket mervärde i fråga om insyn och kontroll som ett införande av offentlighetsprincipen skulle ge. Dessutom måste beaktas att omfattande administration och kostnader läggs på de privata aktörer som åläggs hantering av allmänna handlingar enligt OSL och krav på arkivering av handlingar enligt arkivlagens bestämmelser. Detta kommer att kräva att berörda aktörer avsätter såväl personella som ekonomiska resurser för detta - resurser som riskerar behöva tas från kärnverksamheten, dvs. att leverera god kvalitet i verksamheten.

Det måste beaktas att de flesta aktörer i välfärdssektorn är små. De små huvudmännen kommer, i motsats till större aktörer inom välfärdssektorn, inte ha tillgång till några centrala resurser att använda vid den praktiska hanteringen som krävs för att tillämpa OSL. Risk finns för att enskilda småskaliga verksamheter kan komma tvingas lägga ned sina verksamheter till följd av att den ökade administration och kostnadsbörda som åläggs dem om förslaget genomförs. En sådan utveckling medför minskad mångfald och valfrihet, vilket vore olyckligt. Företagarna anser att utredningen i sin konsekvensanalys alltför lättvindigt behandlar de negativa effekterna för små aktörer.

Mot denna bakgrund avstyrker Företagarna förslaget.

Förslaget att införa meddelarskydd

Utredningen föreslår i kapitel 6.8 att anställda och uppdragstagare hos de fristående aktörerna ska omfattas av meddelarskydd enligt 13 kap 2 § OSL.

Företagarna kan konstatera att riksdagen den 16 februari 2017 fattat beslut om detta. Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska från 1 juli 2017 få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD