I promemorian föreslås bl.a. att alla kreditgivare som bedriver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter (bolånelagen), dels ska vara skyldiga att genom sin verksamhet inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden, och dels omfattas av regler om amorteringskrav för bolån. Som tänkbara regleringar från finansinspektionen för att förhindra finansiell obalans nämns begränsningar i: hur stora lån som kredittagare kan beviljas i förhållande till inkomst eller intjäningsförmåga, hur stora lån en kredittagare kan beviljas i förhållande till värdet på säkerheten för lånet, fördelningen av lånets räntebindningstid, hur stora lån som kan beviljas i utländsk valuta i den utsträckning det står i överensstämmelse med unionsrätten, eller hur stora skuldbetalningar som en kredittagare kan anses klara av i förhållande till sin inkomst eller intjäningsförmåga.

Med hänsyn till att det inte finns någon myndighet med ett systemperspektiv på bostadsmarknaden måste det långsiktigt till åtgärder som ökar utbudet av fastigheter av olika kategorier och på orter med befolkningstillväxt. Bindande amorteringskrav riskerar redan i nuläget att försvåra för denna typ av åtgärder. Som anförts i bl.a. Finansinspektionens rapport ”Stabiliteten i det finansiella systemet”, dec 2014, kan huvuddelen av skuldökningen tillskrivas strukturella faktorer. Grundproblemet måste därför lösas med åtgärder som löser dessa strukturella problem och som ökar bostadsbyggandet, annars är risken stor att regeringen eller ansvarig myndighet måste återkomma med nya åtgärder för att dämpa prisökningstakten. Finansinspektionen har inte heller någon möjlighet att ställa sina åtgärder inom det finansiella området mot andra samhällsekonomiska målsättningar som exempelvis fördelningspolitiska mål. Denna bredare ansats är tydligt adresserad till regering och riksdag.  

Föreliggande förslag kan få långtgående konsekvenser för nya och mindre företags finansiering genom att möjligheten för enskilda, att exempelvis med bostaden som säkerhet, ta lån för att investera i egen näringsverksamhet minskar. Det faktum att majoriteten av Sveriges nystartade företag helt eller delvis finansierar sig genom den enskilde företagarens privata investeringar, ofta med bostaden som säkerhet diskuteras inte i promemorian. En mer omfattande konsekvensanalys som bl.a. innefattar relationen mellan verktygen för makrotillsyn, undantagsmöjligheter för finansiering av företagande, och företagens finansieringssituation är därför nödvändig.

Företagarna vill också påpeka att förslagen i promemorian kan medföra konkurrenshämmande konsekvenser för nya och framväxande företag i bolånesektorn, vilket riskerar att förvärra konkurrenssituationen på bolånemarknaden. Som ett exempel kan nämnas de företag som tillhandahåller ”Kapitalfrigöringskrediter” eller andra s.k. ”seniorlån” vilka möjliggör för äldre individer att utnyttja sina tillgångar för att förstärka sin vardagslikviditet. Kapitalfrigöringskrediter kan definitions- och konceptmässigt inte förenas med amorteringar och ett amorteringskrav på dessa krediter innebär att produkten inte längre kan tillhandahållas i Sverige. Detta innebär att den svenska marknaden omotiverat stängs för en samhällsnyttig, internationellt spridd och vedertagen produkt. Ur ett internationellt perspektiv är detta konkurrenshämmande och i strid med syftet och principerna för EU:s inre marknad.

Efter ett eventuellt ikraftträdande måste det också säkerställas att regleringen utvärderas med jämna mellanrum för att utöver effekterna på skuldsättningen även utvärdera exempelvis fördelnings- och inlåsningseffekter, samt eventuella effekter på utlåningen till företag.

Företagarna ställer sig tveksamma till att finansinspektionen ska inhämta regeringens medgivande innan föreskrifterna om amorteringskrav beslutas. Detta förfarande riskerar att på ett allvarligt sätt inverka på myndighetens obereoende.

Med hänsyn till dessa omständigheter och en otillräcklig konsekvensanalys avstyrker Företagarna förslagen till ytterligare verktyg för makrotillsyn i dess nuvarande form.