headphones newspaper video-player

Remissyttrande – Friskolorna i samhället

13 dec 2013
Företagarna anser att det viktiga är kvaliteten i skolundervisningen. Man bör enligt vår uppfattning allmänt fokusera mer på detta och mindre på vem som driver skolan.

Remissyttrande – Friskolorna i samhället (SOU 2013:56)

Utbildningsdepartementet har givit Företagarna möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade slutbetänkande från Friskolekommittén. Företagarna får med anledning härav anföra följande.

Allmänt

Kommittén anser att möjligheten att välja skola är av stort värde, både för den enskilde eleven och för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Därför vill kommittén slå vakt om det fria skolvalet. Kommittén vill se en fungerande mångfald av aktörer i skolan. En utveckling mot likriktning, t.ex. genom systematisk utslagning av små aktörer eller återgång till nästan enbart kommunala skolor, vore olycklig enligt kommitténs mening.

Detta är viktiga utgångspunkter som stämmer överens med Företagarnas uppfattning.

Vi anser att det viktiga är kvaliteten i skolundervisningen. Man bör enligt vår uppfattning allmänt fokusera mer på detta och mindre på vem som driver skolan.

Kap 11.1 Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet

Kommittén föreslår att en enskild måste vara lämplig att bedriva utbildning för att Skolinspektionen ska lämna ett godkännande till att vara huvudman för utbildning, enligt 2 kap. 5 § skollagen. När det gäller personlig lämplighet ska en s.k. vandelsprövning ingå. För detta föreslås Skolinspektionen få rätt att begära utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Det kan även bli aktuellt att inhämta uppgifter från andra myndigheter, t.ex. Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. När huvudmannen är en juridisk person, vilket är vanligast, ska lämplighetsprövningen även ta sikte på de personer som har ett väsentligt inflytande i rörelsen, t.ex. verkställande direktör, ordförande för och övriga ledamöter i styrelsen eller en person med dominerande ägarposition. Kravet på lämplighet ska kvarstå även efter det att ett godkännande lämnats. Därför föreslås att en enskild huvudman ska vara skyldig att till Skolinspektionen anmäla när en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i verksamheten. Sekretess för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska ska gälla i Skolinspektionens ärenden om godkännande.

Företagarna konstaterar att förslaget innebär en ökad kontroll och viss ökad administrativ börda. Vi finner dock att förslaget sammantaget får anses vara motiverat i ljuset av att det handlar om skolverksamhet vilket är ett mycket ansvarsfullt samhällsuppdrag. Dock ifrågasätter vi om det är rimligt att även styrelseledamöter ska omfattas av den föreslagna vandelsprövningen.

Kap 11.2 - Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet

Kommittén gör bedömningen att ägarprövning bör införas för att säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning. Eftersom frågan om ägarprövning inom välfärdssektorn utreds i särskild ordning lämnar kommittén inte några författningsförslag i denna del.

Företagarna konstaterar att Ägarprövningsutredningen har ett omfattande uppdrag av principiell betydelse för förutsättningarna att bedriva företag inom välfärdssektorn. Vi kommer att ta ställning till dessa frågor i behandlingen av Ägarprövningsutredningens kommande förslag. Från Företagarnas sida vill vi här dock principiellt framhålla att det viktiga måste vara verksamhetens långsiktighet - inte ägarnas.

Kap 11.3 - Samråd med kommunen före friskoleetablering

Kommittén föreslår att en nyetablering av en fristående skola ska föregås av ett samråd mellan den enskilda friskolan och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Samrådet ska avse den kommande verksamheten och genomföras efter godkännande men före Skolinspektions s.k. etableringskontroll. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola ska närliggande kommuner ges tillfälle att delta i ett samråd. Detta ska ske genom lägeskommunens försorg.

Företagarna konstaterar att det föreslagna samrådet inte har bäring på själva prövningen av etableringen av friskolan. Den prövningen ligger fortfarande på Skolinspektionen att göra. En sådan ordning kan Företagarna ställa sig bakom. Vi är negativa till att åter införa en ordning där kommunerna ges vetorätt i fråga om etableringen av friskolor inom deras respektive områden.

Det framgår av betänkandet att om samråd inte sker kan godkännandet för friskolan komma att återkallas. Enligt kommittén ska det dock inte bli fråga om återkallelse om orsaken till att samråd inte ägt rum är att kommunen agerat på ett sådant sätt att samråd inte kunnat genomföras. Detta är en aspekt av stor betydelse. Företagarna ställer sig bara positiva till samrådsidén under förutsättning att detta inte ger möjligheter för kommunerna att "bakvägen" – genom att motverka samråd - förhindra etablering av friskolor.

Företagarna finner att ett samråd i sig är av värde eftersom det ger en bas för ökad dialog. Som kommittén beskriver kan detta vara till stor nytta försåväl kommunala som enskilda huvudmän. Företagarna konstaterar att samrådet blir ett obligatoriskt moment enligt förslaget. Företagarna anser dock att den extra tid som samrådet innebär måste anses försvarlig i ljuset av att det är en långsiktig satsning att etablera en skola.

Kap 11.4 - Meddelarskydd för anställda vid fristående skolor

Kommittén gör bedömningen att ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor bör införas. Eftersom frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet utreds av en särskild utredare lämnar kommittén dock inte några författningsförslag i denna del.

Företagarna avser yttra sig över Meddelarskyddsutredningens betänkande och kommer att lämna sin syn på meddelarskydd för privatanställda i offentligt finiansierad verksamhet i samband med detta.

Kap 11.5 - Öppenhet, insyn och offentlighet

Offentlighetsprincipen och insyn

Kommittén gör bedömningen att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Kommittén anser dock att vissa praktiska konsekvenser först måste analyseras närmare och att regeringen därför bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur ett införande i praktiken ska gå till. Utöver att öka öppenheten och insynen bör utredningen även sträva efter ett system som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och fristående huvudmän.

Kommittén gör även bedömningen att kommuners rätt till insyn i fristående skolor bör klargöras, men konstaterar att denna fråga behandlas av Kommunallagsutredningen, som i sitt delbetänkande har lämnat förslag till förtydliganden som går i samma riktning som kommitténs förslag.

Företagarna kan konstatera att medborgarna har rätt till insyn i kommunernas skolverksamheter. När friskolor bedriver konkurrerande skolverksamhet som finansieras med offentliga medel finner Företagarna att det kan vara berättigat med skälig insyn även i dessa aktörers verksamheter. Det är dock av central betydelse att sådan insynsmöjlighet begränsas till vad som kan anses skäligt.

Företagarna har yttrat sig över Kommunallagsutredningens delbetänkande (SOU 2013:53) i linje med ovan resonemang. I det yttrandet har vi ställt oss positiva till förslaget att införa tydligare bestämmelser om kommunal insyn i skollagen, i syfte att kommunerna ska ha fortsatt insyn i de fristående skolornas och de internationella skolorna för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och för att tillgodose allmänhetens behov av insyn.

Friskolekommitténs förslag om att därutöver införa offentlighetsprincipen på friskolornas verksamheter är en mer ingripande reform. Vi anser att en sådan refom måste analyseras av en särskild utredare. I övrigt instämmer Företagarna i att det är viktigt att eventuellt nytt system som bygger på offentlighetsprincipen innebär minimal ökad administrativ börda.

Obligatoriskt informationssystem för alla skolor
Kommittén föreslår att huvudmän ska vara skyldiga att till Skolverket lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. I övrigt bedömer kommittén att Skolverket bör ges i uppdrag att bygga upp och administrera ett nationellt informationssystem för alla skolor och som möjliggör jämförelser av olika skolor.

Företagarna noterar att förslaget innebär att såväl kommunala skolor som friskolor ska lämna uppgifter och vi ställer oss i detta avseende positiva till förslaget. En viktig förutsättning är likabehandling och konkurrensneutralitet mellan de olika aktörerna.

Vi bedömer att relevant information om olika skolor kan förbättra förutsättningarna för allmänheten att göra jämförelser och medvetna val. Det är dock av central betydelse att uppgiftslämnandet verkligen begränsas till vad som kan anses skäligt och relevant.

Kommittén listar en rad uppgifter som bör finnas med i en jämförande databas. Företagarna vill allmänt framhålla vikten av att i största möjliga mån fokusera på uppgifter som har bäring på utbildningsverksamhetens kvalitet. Vi instämmer med kommittén i att faktorer såsom t.ex. bibliotek och idrottssal kan vara relevanta att fånga upp. Vi vill dock understryka vikten av att även skolor som erbjuder sådana faciliteter utanför de egna lokalerna måste ges möjlighet att redovisa sina lösningar på ett rimligt sätt i sådana jämförande informationssystem. Risken är annars att mindre aktörer, liksom aktörer som arbetar med nya metoder kan drabbas av betydande nackdelar.

Kommittén anser att uppgifter ska lämnas avseende ekonomisk information på skolenhetsnivå. I linje med vad Företagarna tidigare framfört i sitt yttrande över Kommunallagsutredningens delbetänkande, ställer vi oss positiva till redovisning på enhetsnivå. Den redovisning som större aktörer gör på koncernnivå säger egentligen inte något om den enskilda enhetens situation. Detta samtidigt som småföretag – på grund av sin småskalighet - i praktiken redovisar hela sin verksamhet på "enhetsnivå". I dagsläget finns därmed risk för ett slags asymmetriska redovisningskrav, där det blir svårt att dra några jämförande slutsatser av ekonomiska redovisningar som görs under så olika förutsättningar. I praktiken innebär detta att systemet inte blir helt konkurrensneutralt. Dessutom innebär detta en relativt sett större regelbörda för småföretag än för större aktörer.

Vissa övriga frågor

Kommittén anser att regeringen bör göra en översyn av dagens bestämmelser om beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor. I översynen bör ingå en granskning av hur kommunerna redovisar sina kostnader för skolväsendet.

Företagarna tillstyrker detta. En sådan översyn kan skapa ökad transparens i de kommunala skolornas koostnadsberäkningar, vilket är av värde för att garantera konkurrensneutrala ersättningsmodeller mellan friskolor och kommunala skolor.

Kap 11.6 - Skärpta sanktioner vid allvarliga brister

Kommittén föreslår att det ska införas en skyldighet för Skolinspektionen att förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen.

Företagarna anser att det är berättigat med ett sanktionssystem att vid behov tillgå för att skolorna ska uppfylla sina åtaganden. Vi anser vidare att det är bra och viktigt att såväl kommunala som fristående skolor omfattas. Vi vill dock framhålla att det borde vara upp till Skolinspektionen att bedöma om det är nödvändigt och ändamålsenligt med vitesföreläggande, eller om mindre ingripande åtgärder kan vara tillräckliga i det enskilda fallet. Mot den bakgrunden ifrågasätter vi att vitesförläggande ska göras obligatoriskt.

Kap 11.7 - Frågan om lärarresurser

Kommittén föreslår att Skolinspektionen ska göra en särskild analys av lärarresurserna vid en skola om inspektionen vid sin tillsyn konstaterar återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen. Om analysen ger stöd för det bör Skolinspektionen i samband med ett beslut om föreläggande ange sådana åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna som inkluderar förändringar i lärarresursernas storlek och/eller disposition.

Företagarna uppfattar att förslaget omfattar såväl kommunala som fristående skolor, vilket är en bra och viktig grundförutsättning.

Företagarna anser att det är av fundamental vikt med kvalitativ undervisning i skolorna. Vi anser vidare att lärarna är av central betydelse i undervisningssystemet.

Kommittén skriver att elevernas behov samt bemanningen i jämförbara kommunala skolor i kommunen måste vara utgångspunkt för förelägganden om fler lärare till en skola. Dock måste uppmärksammas att högre lärartäthet kan, men inte med nödvändighet behöver, innebära högre kvalitet i undervisningen. Olika skolor kan ha olika former för undervisning, vilket måste beaktas. Det kan därför bli problematiskt om den kommunala modellen blir riktmärke för lärarsituationen på fristående skolor, som kanske arbetar utifrån en annan undervisningsmodell. Det är viktigt att det föreslagna systemet inte omotiverat försvårar nya undervisningsformer.

Kap 11.9 - Frågan om reglering av bolagsverksamhetens syfte

Kommittén anser att Ägarprövningsutredningen bör analysera om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet. Utredningen ska också ta fram förslag på hur det i så fall kan ske. Analysen ska även omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten.

Företagarna har principiella synpunkter på en sådan utredning. Krav i bolagsordningen på den föreslagna skrivningen ter sig märklig i sammanhanget. Vidare kan återinvesteringskrav medföra stora problem för berörda företag, inte minst de småskaliga. Vi har dock förstått att Ägarprövningsutredningen redan har åtagit sig uppgiften att utreda detta inom ramen för sitt uppdrag. Vi kommer att återkomma med synpunkter på de förslag som den utredningen framöver presenterar i sitt betänkande.

Kap 11.10 - Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation

Kommittén anser att regeringen bör säkerställa att utrymmet för skolors nytänkande inte snävas in mer än nödvändigt. I den form regeringen finner lämplig bör effekten på innovationsutrymmet av gjorda och aktuella skolreformer analyseras. Om analysen visar att det är önskvärt bör regeringen ta erforderliga initiativ.

Företagarna välkomnar en sådan analys, eftersom innovation och kreativitet i lärandet är en grundläggande förutsättning för ett starkt innovationsklimat. En mångfald av aktörer inom skolområdet är som vi ser det i sig en viktig parameter för att skapa ett innovativt och kreativt utbildningsväsende.

Företagarna

Lars Jagrén

 

Ulrica Dyrke

Chefekonom

Konkurrensexpert

 

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD