headphones newspaper video-player

Remissvar – På väg mot en inre marknadsakt

31 jan 2011
Företagarna ser positivt på kommissionens ansträngningar att förbättra den inre marknadens funktionssätt. Många av de 50 åtgärder kommissionen föreslår är viktiga för att skapa en bättre fungerande inre marknad. Det gäller exempelvis frågan om ett EU-patent, Small Business Act och att utveckla den inre marknaden för tjänster. Flera av kommissionens åtgärdsförslag kommenteras närmare i Företagarnas yttrande.

Företagarna har fått Europeiska kommissionens meddelande "På väg mot en inre marknadsakt" (Towards a Single Market Act) på remiss från Utrikesdepartementet och får med anledning härav anföra följande.

Allmänna synpunkter

Företagarna anser att en väl fungerande inre marknad av fundamental betydelse. Öppna marknader och ökad handel över gränserna skapar ökad konkurrens och dynamik på marknaden. Detta skapar förutsättningar för fler och växande företag och ökad ekonomisk tillväxt. Företagarna ser därför mycket positivt på kommissionens ansträngningar att förbättra den inre marknadens funktionssätt.

Företagarna ställer sig mot denna bakgrund positiva till kommissionens arbete med att ta fram en inre marknadsakt som en del av strategin EU 2020. Därvid vill vi framhålla att erfarenheterna från Lissabonstrategins mycket ambitiösa och omfattande, men dessvärre inte förverkligade, målsättning pekar på vikten av att i Europa 2020-arbetet ha dels tydligare och mer konkreta mätbara mål, dels av en oberoende uppföljning.

Vi anser att många av de åtgärder kommissionen föreslår utgör viktiga delar i arbetet med att skapa en bättre fungerande inre marknad. Utifrån våra utgångspunkter och utifrån hur vi uppfattar kommissionens målsättning med respektive förslag, bedömer vi att följande åtgärdsförslag bör vara de mest prioriterade i syfte att skapa en fungerande inre marknad. Förslagen listas utan inbördes rangordning.

Förslag 1: Att besluta om ett EU-patent

Förslag 4: Att utveckla den inre marknaden för tjänster

Förslag 13: Att säkerställa tillämpningen av Small Business Act

Förslag 22: Att besluta om ömsesidigt erkännande för elektroniska identifierings- och autentieringssystem

Förslag 44: Att fortsätta utveckla den inre marknaden

Synpunkter på delar av förslaget

Nedan lämnar Företagarna synpunkter på kommissionens förslag i valda delar. Vissa förslag är alltför allmänt beskrivna för att vi ska kunna ta ställning till dem i nuläget.

  • Förslag nr 1: Europaparlamentet och rådet bör vidta nödvändiga åtgärder för att anta förslagen rörande EU-patentet, dess språkordning och det harmoniserade systemet för tvistlösning. Målsättningen är att det första EU-patentet ska kunna utfärdas år 2014.

Företagarna anser att det är mycket viktigt att det skapas ett bra och kostnadseffektivt patentsystem i EU. Det rådande patentsystemet är mycket kostsamt för företagen, vilket särskilt hämmar små, innovativa företag. Företagarna beklagar att det i rådsarbetet inte har gått att nå enighet i språkfrågan bland alla medlemsstater. Vi anser dock att det är mycket angeläget att komma vidare i detta reformarbete. Vi stödjer därför fullt ut initiativet som bl.a. Sverige står bakom om att få till stånd ett s.k. "fördjupat samarbete" mellan ett antal medlemsländer. I stället för att driva igenom kompromisser om översättningar som leder till ett EU-patent som blir för kostsamt, är det bättre att på detta sätt låta de EU-länder som verkligen har intresse av att skapa ett konkurrenskraftigt EU-patent gå vidare på egen hand.

Företagarna vill i sammanhanget peka på att även den separat behandlade frågan om framtida domstolslösning för hantering av patentfrågor är mycket stor betydelse för att få till stånd ett väl fungerande och kostnadseffektivt patentsystem inom Europa.

  • Förslag nr 3: Kommissionen kommer år 2010 att föreslå en handlingsplan mot varumärkesförfalskning och piratkopiering som innehåller både lagstiftnings- och andra åtgärder. Den kommer även, under 2011, att lägga fram lagstiftningsförslag särskilt för att anpassa lagstiftningsramen till de behov som utvecklingen av Internet skapar och om att förstärka tullmyndigheternas insatser på det området samt kommer att ompröva sin strategi för genomförandet av immateriella rättigheter i tredje land.

Piratkopiering och varumärkesförfalskning drabbar företag som lagt ned tid och pengar på att utveckla sin verksamhet. Problemen är särskilt påtagliga för mindre företag som ofta har mycket begränsade resurser att genom rättsliga aktioner stoppa intrång i sina immateriella rättigheter. Detta hämmar företagens vilja att satsa på nya innovativa idéer och lösningar. Mot denna bakgrund välkomnar Företagarna att kommissionen avser föreslå en handlingsplan med åtgärdsförslag för samordnade insatser i syfte att stävja sådana intrång.

  • Förslag nr 4: Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att fortsatt utveckla den inre marknaden för tjänster på grundval av tjänstedirektivets förfarande för "ömsesidigt erkännande", som medlemsstaterna och kommissionen är i färd att genomföra. Kommissionen kommer under 2011 att meddela företagen de konkreta åtgärderna i detta syfte, även beträffande tjänstesektorn.

Tjänstedirektivet syftar till att skapa en fungerande inre marknad för tjänster, vilket är något som Företagarna varmt välkomnar. Genom att ta bort kvarvarande hinder för gränsöverskridande handel inom tjänstesektorn skapas förutsättningar för ökad tillväxt och ökat antal arbetstillfällen, till nytta för små företag inom EU. Det finns en stor och outnyttjad potential för gränsöverskridande verksamhet inom tjänstesektorn. Vi är positiva till att arbetet med att utveckla den inre marknaden för tjänster fortsätter. Från Företagarnas sida skulle vi gärna se att tjänstedirektivet utvidgas till fler områden, t.ex. bemanningsföretag och hälso- och sjukvårdssektorn.

Vi vill även betona att vi anser att det är värdefullt med kommissionens arbete att följa och utvärdera utvecklingen av tjänstedirektivet i syfte att följa upp att medlemsstaternas implementering av och tillämpning av tjänstedirektivet genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

  • Förslag nr 5: Kommissionen kommer före utgången av 2011 att ta initiativ för att utveckla den elektroniska handeln på den inre marknaden. Dessa kommer särskilt att inriktas på de problem som drabbar konsumenter på den digitala marknaden. De avser bland annat ett meddelande om den elektroniska handelns funktion och, dessutom, riktlinjer till medlemsstaterna för att garantera en effektiv tillämpning av direktivets bestämmelser på tjänsteområdet som syftar till att förhindra diskriminering av tjänstemottagare på grund av nationalitet eller bostadsort.

Företagarna är positiva till kommissionens ambition att förbättra den elektroniska handeln inom EU. Tillgång till internet och säkra rutiner för e-handel kan ge såväl företagare som konsumenter tillgång till nya marknader. Det är således välkommet med en utvecklad e-handel på den inre marknaden, men Företagarna vill understryka att det är viktigt att hitta en balanserad lösning mellan företagarnas och konsumenternas intressen. Frånvaron av en fullharmoniserad konsumenträttslig reglering inom EU innebär i realiteten stora hinder för små företags försäljning av varor och tjänster till konsumenter i andra medlemsstater.

  • Förslag nr 6: Kommissionen kommer 2011 att lägga fram förslag om ändring av regleringsramen rörande standardisering för att göra standardiseringsförfarandena mer effektiva, dynamiska och välförankrade, samt för att utvidga tillgången till dessa förfaranden till att även omfatta tjänster.

Företagarna kan konstatera att standarder på många olika områden blivit allt viktigare ur ett näringspolitiskt perspektiv. Standardiseringen har en central roll i genomförandet och tillämpningen av inremarknadsreglerna. Det finns därmed ett värde i att utveckla och förbättra standardiseringsförfarandena. I det arbetet är det bl.a. värdefullt att hitta modeller där de små företagen ges goda möjligheter att delta i och påverka standardiseringsarbetet. Annars finns risk för konkurrenssnedvridande effekter och negativa effekter för tillväxten i stort. Utöver detta är det även viktigt att hitta lösningar så att företagen kan få tillgång till standarddokumentation på rimliga villkor.

  • Förslag nr 8: Kommissionen kommer 2011 att anta ett förslag som syftar till att omarbeta direktivet om energibeskattning för att bättre avspegla EU:s energi- och klimatmål på skatteområdet utifrån en minimipunktskatt på koldioxidutsläpp och på energiinnehållet.

Företagarna är positiva till en mer konsekvent energibeskattning på den inre marknaden. Det är dock oklart beskrivet i förslaget hur detta ska gå till. Vi skulle vilja se en konsekvensanalys av vilka effekter det kommer få för olika sektorer i samhället. Om syftet är att olika energikällor ska beskattas olika utifrån hur mycket utsläpp de orsakar. vilket enligt vår mening framstår som rimligt, har vi svårt att se det logiska i kommissionens ståndpunkt att ..."en likvärdig behandling av energikonsumenter, oberoende av vilken typ av energi som förbrukas". Det viktigaste för EU bör vara att arbeta för ett globalt pris på CO2, vilket ger marknadens aktörer rätt incitament och minimerar behovet att reglera genom lagstiftning som annars riskerar att överlappning och motsägelser mellan energislagen i olika medlemsländer.

  • Förslag nr 12: Kommissionen kommer under 2011 att anta en handlingsplan för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till kapitalmarknaderna. Den kommer att innehålla åtgärder som syftar till att göra små och medelstora företag mer synliga för investerare, att bygga upp ett effektivt nät av börser eller reglerade marknader särskilt avsedda för små och medelstora företag, samt anpassa kraven för notering och offentliggörande till de små och medelstora företagens villkor.

Bristen på riskkapital är, som kommissionen noterar, ett betydande tillväxthinder för många småföretag. Att synliggöra dessa företag för potentiella investerare kan vara en åtgärd för att öka kapitaltillgången. Däremot är vi mycket tveksamma till förslaget att bygga upp "nät av börser och andra reglerade marknadsplatser". Även om det för enskilda växande SME-företag kan vara viktigt att skapa tillgång till en börs, står det helt klart att det finns andra betydligt viktigare åtgärder för att förbättra riskkapitaltillgången i stort. Dessa är att:

genom lägre skatter och enklare regelverk förbättra lönsamheten i stortStimulera investeringar från företagaren själv, vänner och familjen genom skattelättnader, exempelvis riskkapitalavdrag. Detta är de överlägset viktigaste kapitalkällorna i uppstartningsfasen.

Endast för ett mycket litet antal småföretag torde en börsnotering någonsin vara aktuell (och så bör det vara). I dessa fåtalet fall synes dagens existerande marknader fungera ganska tillfredsställande i många av unionens länder. Vi konstaterar också att de betydligt lägre noteringskrav som Kommissionen talar om för dessa mindre börser, står i direkt motsatsställning till de allt hårdare krav som kännetecknar övriga börser. Även av detta skäl är det förslaget mindre genomtänkt.

  • Förslag nr 13: Kommissionen kommer före utgången av 2010 att utvärdera initiativet till förmån för små och medelstora företag ("Small Business Act") för att bland annat säkerställa att principen om att prioritera småskalighet, "Think small First" tillämpas i politiken och lagstiftningsförfarandet, så att småföretagsinitiativet "Small Business Act" nära förbinds med strategin för Europa 2020.

Företagarna anser det angeläget att sätta till resurser för att snarast möjligt minska glappet mellan principen om "Think Small First" och hur lagstiftningsprocessen fungerar i verkligheten. Det gör att vi är positiva till en ordentlig utvärdering av Small Business Act. Dessvärre präglas småföretagens verklighet fortfarande av alltför stor regelbörda och av regler som inte är utformade så att de passar in i småföretagens arbetsprocesser. Det är viktigt med konsekvensanalyser som verkligen belyser de föreslagna reglernas effekt för småföretagen. Vi vill också framhålla att dessa analyser behöver uppdateras under hela lagstiftningsprocessen där förslagen ofta blir föremål för kompromisser som kan innebära helt andra konsekvenser än de som initialt har analyserats. Vidare efterlyser vi regelmässiga utvärderingar av reglernas effekt sedan lagstiftningen har tillämpats viss tid, inte minst för att följa upp om konsekvensanalyserna behandlade de problem som uppstod.

  • Förslag nr 14: Kommissionen kommer under 2011 att föreslå en översyn av direktiven om redovisningsstandarder för att förenkla kraven på finansiella upplysningar och minska de administrativa bördorna, särskilt de som åläggs de små och medelstora företagen.

Företagarna har drivit på för en modernisering och förenkling av redovisningsdirektiven för små och mikrobolag och välkomnar därför att en sådan översyn har inletts. Redovisningsdirektiven är gamla och behöver både moderniseras och förenklas samtidigt som de behöver präglas av det nya perspektivet att utgå från de små företagens situation i stället för att undanta majoriteten av företag (mikroföretagen) från att omfattas av direktiven, vilket kommissionen har föreslagit. I reformarbetet bör ingå att tillåta enklare redovisningsmetoder som kontantredovisning för flera småföretag och att tillåta dem att använda denna metod även vid årsskiftet, s.k. rak kontantmetod.

  • Förslag nr 17: Efter den pågående utvärderingen av den europeiska upphandlingslagstiftningen, och på grundval av ett brett samrådsförfarande, kommer kommissionen senast 2012 att lägga fram lagstiftningsförslag som syftar till att förenkla och modernisera de europeiska reglerna för att göra tilldelningen av kontrakt smidigare, och för att göra det möjligt att bättre utnyttja den offentliga upphandlingen till stöd för andra politikområden.

Det kan konstateras att den offentliga upphandlingen inom EU omsätter stora värden och därmed är av stor betydelse. Företagarna anser att all lagstiftning ska utvärderas för att kontrollera att reglerna har en ändamålsenlig utformning och ger önskade effekter. Det gäller även lagstiftningen rörande offentlig upphandling.

Det nämns i kommissionens text att de administrativa procedurerna kring offentlig upphandling ofta blir väldigt tungrodda. Detta kan givetvis gälla för hanteringen inom den offentliga sektorn, men Företagarna vill betona att det även stämmer in på de små företag som deltar i offentliga upphandlingar. Företagarnas erfarenhet är att den tidskrävande och krångliga proceduren är en viktig anledning till att många små företag i dag avstår från att delta i offentlig upphandling. För de små företagen är det dock sällan regelverket i sig som är orsak till den administrativt tunga processen, utan tillämpningen i form av de krav som ställs i de enskilda förfrågningsunderlagen. Kraven har i praktiken mycket sällan koppling till upphandlingslagstiftningen i sig, utan utformas självständigt av upphandlande myndigheter/enheter. Dessa förhållanden behöver fångas upp i utvärderingsprocessen.

Ambitionen att nå diverse olika samhälleliga mål genom den offentliga upphandlingen underlättar enligt vår mening inte för små företag att delta utan är faktorer som generellt försvårar upphandlingsprocessen. Därmed finns risk för sämre konkurrens i de offentliga upphandlingarna och en högre slutnota för skattebetalarna.

I övrigt hoppas Företagarna att kommissionens arbete ska leda fram till fler företag deltar i upphandlingar över gränserna inom EU.

  • Förslag nr 19: Kommissionen kommer att vidta initiativ för att förbättra samordningen av den nationella finanspolitiken, särskilt genom ett förslag till direktiv som syftar till att under 2011 införa ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning.

Företagarna anser att ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning är ett mycket avlägset mål. Det vore givetvis bra om medlemsländerna kunde komma överens om att undanröja överlappningar, skilda definitioner och risker för dubbelbeskattning till följd av olikheter i de nationella skattereglerna. Men vi ser också att länderna har stora problem att enas. Samtidigt ser vi allvarliga risker att de lösningar som eventuellt kan komma fram kommer att bli alltför komplicerade för kunna vara att till nytta åtminstone för småföretagen.

Som representant för småföretagare anser Företagarna att såväl behovet av ordentliga förenklingar av mervärdesskattereglerna för småföretagen som utsikterna till framgång med en sådan satsning är betydligt större än frågan om ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning. Vi förespråkar därför att Kommissionen prioriterar att minska de administrativa bördorna för småföretagen inom mervärdesskatteområdet som är både kostsamt och komplicerat för småföretag.

  • Förslag nr 21: Kommissionen kommer under 2011 att föreslå en lagstiftning om införande av sammankopplade bolagsregister.

Företagarna anser att en sammankoppling av bolagsregistren är nödvändig. Vi står inför utmaningar som kräver enkel tillgång till aktuell och säker information för allt fler intressenter. Det behövs en rättsligt bindande reglering bland annat för att klara ut vilka uppgifter som har företräde i händelse att uppgifterna skiljer mellan ländernas register. Detta kan inte ske på nationell nivå utan förutsätter EU-reglering.

Samtidigt är det oerhört viktigt att utnyttja möjliga effektivitetsvinster och undvika att företagen belastas med ökad administrativ börda för registrering i olika register och med olika rutiner. Företagen ska bara behöva lämna varje uppgift en gång och användningen av webbportaler kan underlätta registreringar, förutsatt att den underliggande inrapporteringen av information är enhetligt utformad även om uppgifterna används i flera olika sammanhang.

Vi efterlyser – som alltid - en praktisk tillämpning av principen om Tänk Småskaligt Först i det fortsatta arbetet med sammanlänkning av företagsregistren.

Varken informationsutbyte rörande noterade bolag eller rörande bolag som genomför gränsöverskridande emissioner eller flyttar sitt säte mellan medlemsländerna bör styra utformning, inriktning eller lösning av ett sammankopplat system. Systemet behöver i stället utformas och inriktas på att passa för informationsutbyte av registrerade uppgifter om små och medelstora företag som ju utgör över 99 % av alla Europas företag.

  • Förslag nr 22: Kommissionen kommer senast 2012 att lägga fram ett förslag till beslut som syftar till att garantera ömsesidigt erkännande av elektroniska identifierings- och autentiseringssystem över hela EU, på grundval av nätbaserade elektroniska autentiseringstjänster som bör tillhandahållas i alla medlemsstater. Under 2011 kommer kommissionen att föreslå en ändring av direktivet om e-signaturer för att skapa en rättslig ram för gränsöverskridande erkännande och driftskompatibilitet för säkra e-autentiseringssystem.

Företagarna är positiva till ett system med ömsesidigt erkännande av elektroniska identifierings- och autentiseringssystem över EU. Vår grundinställning är att det förutsätter en samordning som helst borde omfatta alla EU-länder samtidigt. Men då samordningen brådskar kan bilaterala eller multilaterala avtal möjligen behövas i avvaktan på EU-lagstiftning för att öka funktionaliteten av e-signaturer i gränsöverskridande verksamhet.

  • Förslag nr 23: Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla det rättsliga samarbetet med huvudsakliga handelspartners, både bilateralt, i form av lagstiftningsdialoger, och multilateralt, exempelvis inom G20. Det tvådelade målet är att skapa rättslig samsyn, bland annat genom att om möjligt erkänna tredjeländers system, och att uppmuntra till antagande av fler internationella normer. På grundval av detta kommer kommissionen att förhandla om internationella handelsavtal (både multilaterala och bilaterala) med fokus på både marknadstillträde och samsyn i rättsliga frågor i synnerhet för tjänster, immaterialrätt och subventioner.

Företagarna ser positivt på förslaget att utveckla det rättsliga samarbetet med betydelsefulla handelspartners. Företagarna sätter särskilt värde på att kommissionen vill främja rättslig samsyn i syfte att möta protektionistiska tendenser i kölvattnet av finanskrisen. Tonvikten på tjänster och immaterialrätt är också värd att nämna, eftersom detta är viktiga frågor för våra medlemmar.

  • Förslag nr 24: Kommissionen kommer 2011 att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett gemenskapsinstrument som bygger på genomförandet av Europeiska unionens internationella åtaganden för att ge ett enhetligare tillträde till offentlig upphandling i industriländerna och i de stora framväxande länderna.

Utan att föregripa våra synpunkter på kommissionens framtida lagstiftningsförslag ser Företagarna i princip positivt på EU-initiativ som syftar till att skapa mer jämlika villkor för tillträde till offentliga upphandlingar i både industriländer och stora framväxande länder. Det är dock viktigt att påpeka att strävandena efter "enhetlighet" rimligen bör handla om att uppnå större öppenhet för alla länder.

  • Förslag nr 27: Kommissionen kommer att anta ett meddelande om prioriteringarna för energiinfrastruktur fram till 2020–2030 i syfte att stödja framväxten av en fullt fungerande inre marknad för energi, genom att åtgärda problemet med brister i sammanlänkningen och underlätta integreringen av förnybara energikällor De verktyg som behövs för genomförandet av dessa prioriteringar kommer att föreslås under 2011 i ett nytt instrument för energitrygghet och energiinfrastruktur i EU.

Företagarna har inga synpunkter på om det krävs en snabb modernisering och uppgradering av existerande energiinfrastruktur eller ej. Men vi konstaterar att vi går mot en allt mer integrerad energimarknad, vilket givetvis kommer kräva nya anpassningar av såväl energinät som energipolitik. Vi är positiva till att man ser över förslag som gör det enklare för små elproducenter av förnyelsebar energi att leverera ut på nätet. Det kommer skapa den diversifiering av energikällor vi är i behov av. Vi ser också positivt på att tillståndsförfarandena görs effektivare samt mindre tidsödande och godtyckliga än dagens. Företagarna väntar med att uttala sig ytterligare i frågan tills vi tagit del av kommissionens förslag om ett nytt instrument för energiinfrastruktur som ska presenteras under 2011.

  • Förslag nr 29: Med utgångspunkt i den nya strategin för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna21, kommer kommissionen att se till att de rättigheter som garanteras enligt stadgan (t.ex. rätten att vidta kollektiva åtgärder) respekteras. Kommissionen kommer att i förväg göra en fördjupad analys av de sociala konsekvenserna av alla lagstiftningsförslag rörande den inre marknaden.
  • Förslag nr 30: Kommissionen kommer att anta ett lagstiftningsförslag 2011 med syftet att förbättra genomförandet av direktivet om utstationering av arbetstagare, som skulle kunna omfatta eller kompletteras med ett förtydligande av utövandet av de grundläggande rättigheterna inom ramen för de ekonomiska friheterna på den inre marknaden.

Domstolen har slagit fast strejkrätten som en grundläggande rättighet som

utgör en integrerad del av EG-rättens allmänna principer och vars efterlevnad ska säkerställas. I exempelvis Lavalmålet har fackföreningens blockad dock varit oproportionerlig i förhållande till sitt syfte och därför inte godtagits.

EU-domstolens domar på senare tid som gällt strejkrätten har på ett korrekt sätt hanterat denna rätt och enligt Företagarna ska exempelvis inte oproportionerligliga stridsåtgärder ges skydd. Företagarna anser därför att det saknas skäl att ändra utstationeringsdirektivet eller på annat sätt förändra den balans som EU-domstolen slagit fast i ett antal domar.

  • Förslag nr 32: Kommissionen kommer att inleda ett samråd med arbetsmarknadens parter för att nå fram till en EU-ram för kommande industriella omstruktureringar.

Företagarna är emot korporativism och avstyrker bestämt detta förslag som också innehåller ett närmast planekonomiskt tänkande. Den fråga som berörs bör hanteras av marknaden.

  • Förslag nr 36: Under 2011 kommer kommissionen att föreslå ett initiativ för socialt entreprenörskap i syfte att stödja och åtfölja utvecklingen av socialt innovativa företagsprojekt på den inre marknaden. Det kan röra sig om projekt som mäter sociala aspekter, som använder social märkning och offentlig upphandling, som vill införa ett nytt system med investeringsfonder eller se till att vilande sparkapital kommer till mer produktiv användning.

Företagarna är mycket negativa till detta förslag som riskerar att öka uppgiftsskyldigheten och därmed de administrativa bördorna för småföretagen. Det finns också en uppenbar risk att de ospecificerade åtgärder som kan genomföras skapar en osund konkurrenssituation för småföretag som verkar under marknadsmässiga förhållanden. Skapa istället ett regelverk så att alla företag (oberoende av vad de kallas) kan konkurrera på lika villkor. Kommissionen pekar själv på att "en enorm investeringspotential inom social ekonomi redan visat sig". Det stärker testen att detta kan ske redan med dagens regelverk och styrt av konsumenternas värderingar. Detta är avsevärt bättre än via nya snedvridande och kostsamma regelverk.

  • Förslag nr 37: Den sociala ekonomin struktureras kring en mångfald väl definierade former av rättslig ställning (stiftelser, kooperativ, ömsesidiga företag m.m.). Skälen till detta är många, men rör huvudsakligen finansieringsformen eller det val som gjorts av aktieägarna eller de olika parter som stöder projekt med stort socialt, ekonomiskt och ibland även tekniskt innovationsvärde. Kommissionen kommer att föreslå åtgärder för att förbättra de olika berörda rättsstrukturernas kvalitet, så att de kan fungera optimalt och lättare kan utvecklas på den inre marknaden.

Företagarna vill betona att regelverket bör utformas så att olika företags- och organisationsformer kan konkurrera på lika villkor.

  • Förslag nr 38: Kommissionen kommer att inleda ett offentligt samråd (grönbok) på området företagsstyrning. Den kommer även att starta ett offentligt samråd om olika alternativ för att förbättra öppenheten och tydligheten när det gäller företagens information om sociala och miljömässiga aspekter och i frågor som rör mänskliga rättigheter. Dessa samråd kan leda till lagstiftningsinitiativ.

Företagarna är starkt negativa till detta förslag som riskerar att kraftigt öka uppgiftsskyldigheten och därmed de administrativa bördorna för småföretagen. Det finns också en uppenbar risk att de ospecificerade åtgärder som kan genomföras skapar en osund konkurrenssituation för småföretag som arbetar under marknadsmässiga förhållanden. Företagsstyrning måste vara en ägarfråga. Det är dessutom sannolikt så att olika lösningar bidrar till starkare konkurrens och därmed snabbare utveckling. Att tro att man via samråd och centrala lösningar kan hitta en enda lösning för framtidens företagsstyrning framstår som naivt.

  • Förslag nr 44: Kommissionen och medlemsstaterna kommer att samarbeta för att vidareutveckla den inre marknaden och kommer att intensifiera utvärderingen av regelverket, särskilt på grundval av den process för "ömsesidig utvärdering" av tjänstedirektivet som för närvarande pågår mellan medlemsstaterna och kommissionen. Erfarenheterna från den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet kommer sedan att tillämpas på annan central inremarknadslagstiftning.

Företagarna ställer sig positiva till kommissionens initiativ i syfte att utvärdera och utveckla den inre marknaden. Att på lämpligt sätt använda erfarenheterna från utvärderingen av tjänstdirektivet framstår som mycket lämpligt.

  • Förslag nr 46: Under 2011 kommer kommissionen att lägga fram ett initiativ rörande utnyttjandet av alternativa tvistlösningssystem i EU. Kommissionen kommer under 2011 även att anta en rekommendation rörande nätverket för alternativa tvistlösningssystem för finansiella tjänster. De två initiativen ska garantera att det finns enkla utomrättsliga tvistlösningsförfaranden till rimliga kostnader för behandling av konsumenttvister över landsgränserna. Senast under 2012 kommer kommissionen att föreslå ett onlinesystem för tvistlösning inom EU för digitala transaktioner. Vidare kommer kommissionen under 2010–2011 att leda ett offentligt samråd om en EU-strategi för kollektiv prövning (så kallad grupptalan), i syfte att ta fram modeller som skulle kunna passa både Europeiska unionens rättsliga ram och medlemsstaternas rättssystem.

Företagarna är positiva till alternativa tvistlösningsmetoder då de kan utgöra tids- och kostnadseffektiva sätt att lösa parternas tvister. Givetvis måste dock uppläggen av de förslag som kommissionen kommer att presentera analyseras närmare i detalj.

Företagarna är dock negativa till ett EU-initiativ om grupptalan för konsumenter. Vi ifrågasätter starkt om det är en ändamålsenlig väg att gå för att förbättra konsumenternas situation på den inre marknaden.

  • Förslag nr 49: Under 2020 kommer kommissionen att fortsätta att främja en gemensam kontaktpunkt där enskilda och företag kan få information och tillträde till stödtjänster när det gäller deras rättigheter på den inre marknaden, via Internet, per telefon eller via personlig kontakt. Detta kommer att ske genom vidareutveckling av Internetportalen "Ditt Europa" och genom en bättre samordning med "Europé Direct". Kommissionen kommer också att stärka partnerskapen med medlemsstaterna så att informationen om nationella regler och förfaranden också blir tillgängliga genom denna gemensamma kontaktpunkt.

För att den inre marknaden ska fungera väl är det av stor betydelse att enskilda och företag har kunskap om de rättigheter den inre marknaden erbjuder dem. Företagarna ställer sig därför positiva till initiativet att utveckla stödfunktioner i dessa avseenden.

 

Ladda hem remissyttrandet

Remissvar – På väg mot en inre marknadsakt

English version: Single Market Act

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap