Avslutning
Som nämndes inledningsvis finns det en mängd faktorer som påverkar det svenska postväsendets funktionssätt och den här rapportens ambition har inte varit att behandla samtliga av dessa aspekter. Syftet har i stället varit att ge en övergripande bild av svenska företag och företagares behov av posttjänster. Under de senaste åren har det skett en rad förändringar, i form av ökade befordringstider och varannandagsutdelning, som gjort att den postala servicen har minskat runt om i landet. Det finns förslag från regeringen och en önskan från Postnord som – om de blir verklighet – kommer göra att denna utveckling fortsätter i oförändrad takt.
Postnord pekar ofta när de motiverar försämringar av befordringstider och utdelningsfrekvens på att utvecklingen är ofrånkomlig, att det är en logisk konsekvens av en ökad digital kommunikation och en konstant internetuppkoppling.
Samtidigt är det i slutändan politiska beslut och riksdagens partier som kan välja om denna utveckling kan och bör fortsätta i oförändrad takt. Då är det också helt nödvändigt att våra folkvalda politiker har ett korrekt underlag som visar vilka effekter förändringarna med minskad postal närvaro kan komma att få för Sveriges privatpersoner och företag.
Att ställa sig frågande och kritisera de senaste årens och de kommande årens förändringar i den landsomfattande posttjänsten handlar inte om att vara teknikfientlig, eller att nostalgiskt vurma för en svunnen tid då brevbäraren gjorde ett dagligt besök hos alla Sveriges hushåll. Men för att Sveriges företag och företagare ska ha marknadsmässiga möjligheter att kunna bedriva sin verksamhet i hela landet är det nödvändigt med en välfungerande infrastruktur i form av snabba posttjänster, fibernät och telefoni.
I en tid av återhämtning efter covid-19-pandemin ligger det i allas intresse att Sveriges företag har bästa förutsättningar att kommande år kunna växa, anställa och därmed skapa nya skattekronor till välfärdens finansiering. Även om internet helt gjort om förutsättningarna för såväl handel och bankärenden som för hur vi skickar meddelanden till varandra så är behovet av ett fungerande nationellt postväsende för fysiska paket och brev fortfarande stort. Inte minst då mycket tyder på att allt fler företagare och anställda under kommande år delvis kommer arbeta hemifrån.
Sverige långt ifrån bredbandsmålet
En ökad digitalisering och en fortsatt bredbandsutbyggnad är tveklöst något som välkomnas av Sveriges invånare och företagare. Men det är inte svårt att ifrågasätta påståendet från Postnord om att hela landet har konstant internetuppkoppling. Under rubriken Hela landet ska växa i Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna framgår det enligt punkt 23 att målet för den digitala infrastrukturen ska vara att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020, samt att alla företag bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet senast år 2023. Post- och Telestyrelsen (PTS) slår i sin uppföljningsrapport i oktober 2020 fast att varken målet om 95 procents tillgång till 100 Mbit/s år 2020 eller målet om 100 procent tillgång till stabila tjänster 2023 kommer att uppnås.
På många håll i landet finns det fortfarande stora brister i bredbandsutbyggnaden och utanför tätorterna ligger utbyggnaden i länen på mellan 31 och 83 procent. Snittet för hela landet är 85 procent i tätorter och 57 procent utanför tätort (se tabell; siffrorna är framtagna från bredbandskartan.se).
Med detta som bakgrund finns det all anledning att ifrågasätta huruvida det är försvarbart att genomföra aviserade försämringar av befordringstider och utdelningsfrekvens med hänvisning till att Sverige är konstant uppkopplat. Undersökningens resultat visar också att det finns gott om exempel på situationer då företagare har ett behov av att skyndsamt kunna skicka och ta emot fysiska brev – som inte kan ersättas av ett mejl. Undersökningen visar också tydligt att många av Sveriges företagare ser med oro på den utveckling av försämrad postal närvaro och service som har skett och som kommer att ske runt om i landet.
Tabell 1. Bredbandsutbyggnad i Sveriges län. Källa: bredbandskartan.se
Vilka är de 3 procenten?
I promemorian Befordringskravet i postförordningen från december 2020 föreslog regeringen som tidigare nämnts att befordringskraven behöver sänkas ytterligare till att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar, samt att minst 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar. Det är dock relevant att fråga sig vilken landsomfattande posttjänst och vilken befordringstid som ska gälla för de sista tre procenten? I Sverige finns det ungefär 5 miljoner hushåll och 1,2 miljoner arbetsställen. Tre procent motsvarar 150 000 hushåll eller 36 000 arbetsställen. Det är lika många personer och företag som bor och verkar i Jämtlands län och Blekinge län tillsammans. En inte helt försumbar andel.
Under 2023 kommer den så kallade Postfinansieringsutredningen presenteras med förslag om hur den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige ska finansieras i framtiden. Det finns rikligt med både utmaningar och problem i postväsendets funktionssätt som utredningen behöver ta hänsyn till. En viktig fråga att ställa sig är huruvida posttjänsterna i Sverige verkligen är en välfungerande marknad. Trots att det gått nästan 30 år sedan postmonopolets avskaffande har det statliga företaget Postnord en nästan total dominans med 80 procent av brevmarknaden och 60 procent av marknaden för inrikespaket. Dominansen gör det också nästintill omöjligt för en mindre aktör att kunna etablera sig på postmarknaden utan att i någon del av varuledet vara beroende av Postnord.
Företagarnas förhoppning är avslutningsvis att denna rapport ska vara ett användbart underlag till de politiker och utredare som under kommande år ska lämna förslag och besluta om framtidens postala servicenivå. Undersökningens resultat visar tydligt att Sveriges företagare har – och även under en överskådlig tid kommer att ha – ett stort behov av att skyndsamt kunna skicka och ta emot brev och paket. För att det ska vara möjligt är det helt nödvändigt att staten säkerställer att hela landet har ett välfungerande postväsende – och inte överger sin post.