headphones newspaper video-player

Dolda skatter i fokus

26 jun 2013
Företagarnas rapport visar att mer än hälften av löntagarna inte vet hur mycket deras arbetsgivare betalar i arbetsgivaravgift för dem.

Den svenska allmänheten underskattar kraftigt skatternas omfattning. En undersökning som genomfördes under 2009 visade att arbetsgivaravgiften är dold för allmänheten. En majoritet svarade då att de inte ens kände till hur mycket i arbetsgivaravgift som betalades in för dem.

I en undersökning som genomfördes år 2003 svarade nästan varannan att den samlade skatt som inkomsttagare betalade in var mellan 30-35 procent av inkomsten. Den faktiska summan vid denna tid var nästan dubbelt så hög.

Mindre än en fjärdedel av de tillfrågade svarade att arbetsgivaravgiften huvudsakligen var en skatt på löntagare, trots att forskningen tydligt visar att så är fallet.

Låg medvetenhet
Svaren indikerar att många svenskar bara räknar med den direkta och synliga skatten som syns på lönekuvertet. Medvetenheten är låg om indirekta skatter som arbetsgivaravgiften, momsen och andra konsumtionsskatter.

För mer än hundra år sedan utvecklade den italienska ekonomen Amilcare Puviani en teori som gick ut på att politikerna agerade för att dölja kostnaden av offentliga utgifter för medborgarna, exempelvis genom att ta ut dolda skatter.

Ökat osynligt skattetryck
Teorin är relevant för utvecklingen i Sverige. Skattetrycket har nämligen ökat från 33 procent av BNP 1965 till runt 50 procent idag. Men de synliga skatterna har varit oförändrade. Istället kan hela ökningen förklaras av höjningen av arbetsgivaravgiften samt införandet och den gradvisa höjningen av momsen.

Utvecklingen relaterar till den så kallade "Haga-politiken", där en rad överenskommelser mellan Socialdemokraterna, oppositionen och arbetsmarknadens parter fattades under mitten av 1970-talet. Resultatet blev en politik där en förskjutning från den synliga inkomstskatten till den osynliga arbetsgivaravgiften skedde.

En internationell jämförelse visar att det finns ett tydligt samband mellan hur hög andel av skatterna som är dolda (arbetsgivaravgifter och moms) och hur högt det totala skattetrycket är. De länder som har högst andel skatter som är dolda tenderar också att ha de högsta skattenivåerna.

I genomsnitt har skattenivån i OECD länderna ökat med ca tio procentenheter mellan 1965 och idag. Hälften av denna ökning förklaras av att de osynliga skatterna har tredubblats medan resten förklaras av en ökning av de synliga skatterna.

Europa och Norden
I denna rapport studeras också utvecklingen av synliga och osynliga skatter i Europas största ekonomier samt Sveriges nordiska grannar. I fyra av de sex andra länderna har de osynliga skatterna stigit medan de synliga varit oförändrade eller minskat.

Indelningen mellan synliga och osynliga skatter är samtidigt inte svartvit. Allmänhetens kunskaper brister även när det kommer till de skatter som i teorin är synliga. I opinionsundersökningar som har genomförts under 2008 och 2009 har det framkommit att många inte ens känner till jobbskatteavdraget. Tre fjärdedelar av medborgarna vet inte var gränsen för statlig inkomstskatt går.

Riksrevisionen har noterat att den bristande kännedomen om jobbskatteavdraget kan leda till att reformen inte fullt ut får genomslag. Av dem som inte arbetar och inte känner till avdraget skulle 15 procent vara mera benägna att arbeta om de hade känt till den.

Öka allmänhetens kunskaper
Företagarna föreslår en rad olika åtgärder för att öka allmänhetens kunskaper om skattesystemet:

  • Informationskampanjer från Skatteverket
  • Att det blir obligatoriskt att skriva ut arbetsgivaravgiften på lönebeskedet
  • Bättre informationsförmedling i deklarationen
  • Ett mindre krångligt skattesystem
Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD