Göteborg liksom många andra svenska städer befinner sig i en omfattande omdaning och utbyggnad. Det praktiska arbetet ska utföras av hantverkare, men de är en bristvara och situationen blir allt mer akut. Den 22 februari bjuder Företagarna Göteborg, Plåt- och ventföretagen samt ledamöter i riksdagens civilutskott tillsammans in till ett seminarium där man ber politikerna att se problemet och arbeta fram lösningar.

– Jag tror att många inte inser vilken katastrof som väntar. Det har knappt utbildats några plåtslagare de senaste trettio åren. Det finns ett byggymnasium i Göteborg och där valde inte en enda elev plåtslageriinriktningen i år. I somras gick 2-3 ungdomar ut trean och i år är det lika få. Situationen är densamma i hela landet, säger Mathias Mattsson, vd och delägare för Pogab Plåt AB och styrelseledamot i Företagarna Göteborg.

92 procent har rekryteringsproblem

Dilemmat gäller många yrkesgrupper, rörläggare, murare, snickare, elektriker med flera, men bristen på plåtslagare är allra värst. Bland Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer ligger plåt- och ventföretagen i särklass i topp när det gäller rekryteringssvårigheter. Hela 92% procent av företagen uppger att de har svårt att rekrytera kompetent arbetskraft.

Trots företagens omättade behov väljer allt färre ungdomar praktiska yrkesutbildningar. I Sverige läser cirka 35 procent på eleverna yrkesprogram, jämfört med ungefär 70 procent i Finland och Nederländerna.

Hur hamnade vi här?

Men hur kunde vi hamna här? Företagarnas vd Günther Mårder har sin bild klar.

– Sverige har haft ett utbildningsväsende som inte varit anpassat till näringslivets behov. Hela skolpolitiken under 90- och 00-talet gick ut på att ge alla möjlighet till fortsatt teoretisk utbildning. Samtidigt tryckte man ner det praktiska kunnandet som inte ansågs lika viktigt och värdefullt. Det var ett feltänk. Ovanpå det har vi fått en arbetslöshet som bitit sig fast på internationellt höga nivåer. Vi har någonstans accepterat missmatchningen som kommer av att vi har utbildat fel, säger han.

Johan Lindström, vd för plåt- och ventföretagen ser ett attitydproblem där hantverksyrkena fått en låg status hos gemene man.

– Att rekrytera en ungdom som inte har haft kontakt med hantverksyrken i sin närhet är svårt. Det kräver att man når fram till dem med information och plockar in dem så att de får testa på. Dessutom är det alltför få kvinnor som jobbar i branschen, de är en outnyttjad reserv som vi behöver få in, säger han.

Politisk handling krävs

Som Företagarna tidigare uppmärksammat lägger regeringen ner det nationella försöket med branschskolor i år, trots att syftet var att stärka kompetensförsörjningen inom bristyrken som Skolverket identifierat som särskilt viktiga.

David Josefsson (M) är riksdagspolitiker och sitter i civilutskottet som ansvarar för bostadspolitik och samhällsplanering. Han ser problemet och hoppas på fältöverskridande politisk samsyn som kan leda till förändring. Seminariet kan bli ett första steg.

– Sverige lider av bostadsbrist och har samtidigt ett stort fastighetsbestånd vi måste hålla efter och energieffektivisera. Byggbranschen har löst situationen genom ta in utländsk personal, det har fungerat under några år. Vi har köpt oss lite tid men inte löst problemet. Vill vi att samhället ska gå runt behöver vi hantverkare. Vi behöver också komma åt dubbelfelet att Sverige har bland den högsta arbetslösheten i EU samtidigt som många företag desperat söker personal, säger han.

Allvarliga effekter – men stora möjligheter

Mathias Mattsson ser vidsträckta negativa effekter av bristen. Tillväxten bland företagen hämmas. Medarbetarnas löner drar iväg uppåt, vilket gör uppdragen dyrare för kunderna som till slut inte har råd att anlita. Projekt blir försenade och hela samhället bär tyngden av internationellt sett mycket höga byggkostnader. Allt fler utländska underleverantörer tas in i projekt, och med dem följer risken för import av dåliga arbetsvillkor.

Företagarnas förstudie Hantverkskraft konstaterar att vänder man på myntet kan man se de behövda hantverksyrkena som en möjlighet att få fler i arbete, öka integrationen och jämställdheten i Sverige.

Mathias Mattsson satsar själv mycket av sin kraft och tid på att promota yrket, väcka intresse och dra till sig ung arbetskraft, här delar han sina bästa tips. Han ser många parter som på liknande vis behöver kliva fram och agera.

– Plåtslagerierna själva behöver ta tag i situationen, gå ut och visa upp sig i skolorna och bli bättre att ta emot praktikanter och lärlingar även om det är svårt för små företag som har oerhört mycket att göra. Från politikens sida önskar jag att upphandlingar ställde krav på lärlingsverksamhet, att man ser till att utbildningarna finns, att unga informeras om karriärmöjligheterna och yrkenas status höjs. Vi får se vad vi får för respons i riksdagen, säger han.