Företagare i svinpestområde riskerar bli utan ersättning
I början av september konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Virussjukdomen hittades i prov från döda vildsvin som påträffats i Fagersta kommun. För att förhindra spridning av smittan införde Jordbruksverket snabbt skarpa restriktioner i en cirka 1 000 kvadratkilometer stor smittzon som omfattar stora delar av Västmanland. Restriktionerna innebär bland annat totalförbud mot all form av skogsbruk, bär- och svampplockning samt natur- och kulturvandringar. Jordbruksverket meddelade dessutom att alla tama svin och grisar inom smittzonen behövde avlivas.
Gården Fallängetorp i Sala kommun är ett av många företag inom zonen som drabbats hårt av restriktionerna. På gården bedrivs dels traditionellt jordbruk med växtodling, djurhållning och skogsbruk, dels besöksnäring i form av vandrarhem och natur- och friluftsupplevelser. Restriktionerna har slagit ut en stor del av gårdens verksamheter. Trots det uttrycker Anitha Barrsäter som driver gården tillsammans med sin familj förståelse för åtgärderna.
- Afrikansk svinpest är en sjukdom som vi absolut inte vill ha in i Sverige, den riskerar att slå ut hela grisnäringen om den får fäste här, säger hon.
Samtidigt är hon oroad över utsikterna att bli ersatt för de extra kostnader och förlorade intäkter gården drabbas av på grund av restriktionerna. I slutet av september avlivades det 50-tal grisar som fanns på gården. Grisarna var inte vilka slaktsvin som helst, utan var genbanksregistrerade Linderödssvin. Fallängetorps grisar var en av landets största besättningar av den utrotningshotade grisrasen Linderödssvin.
- Jordbruksverkets mallar och beräkningsmodeller för ersättning bygger på konventionell grisuppfödning men våra grisar var inte enbart slaktgrisar. De hade ett stort ekonomiskt värde som dragplåster för vår besöksverksamhet, förklarar Anitha.
Den populäraste aktiviteten i gårdens besöksverksamhet har varit Bonde för en dag, som framför allt lockat många barnfamiljer. Huvudnumret i den aktiviteten har varit att träffa och utfodra grisarna. Gården har även erbjudit bland annat trollskogsvandringar, skogsbad och utomhusmatlagning – alltsammans är förbjudet under nuvarande restriktioner.
- Höstlovet brukar vara en av de mest intensiva veckorna i vår besöksverksamhet, men den här veckan har vi inte en enda bokning. Senare på hösten brukar vandrarhemmet vara fullbokat av skogsarbetare, men även de veckorna gapar tomma i bokningskalendern i år, berättar Anitha.
Bara "direkt och primärt drabbade" företag ersätts
Jordbruksverket har utrett vilka företag som kan få ersättning för extra kostnader och förlorade intäkter och på vilka grunder. Härom veckan meddelade myndigheten att företag som är ”direkt och primärt drabbade” av restriktionerna kan få ersättning för vissa kostnader och inkomstförluster. Avgränsningen till ”direkt och primärt drabbade” företag gör att Anitha – och många andra drabbade företagare med henne – sannolikt inte får någon ersättning för stora delar av sina kostnadsökningar och inkomstförluster.
- Trots att stora delar av den verksamhet vi brukar bedriva och ha intäkter från är förbjuden så menar Jordbruksverket att vi inte är direkt drabbade av restriktionerna, frånsett de verksamheter som försiggår i skog och mark, eftersom det fortfarande är möjligt för potentiella besökare att ta sig till oss på anlagd väg, förklarar hon.
Omfattande administration att ansöka om ersättning
De ersättningar som Jordbruksverket betalar ut kommer inte betalas ut med någon automatik eller proaktivitet. Drabbade företagare måste bära alla kostnader som uppstår och retroaktivt ansöka om ersättning för till exempel förlust av djur, produktionsbortfall eller lokaler som upplåtits för att bekämpa svinpesten. Som exempel behövde Anithas företag betala fakturan för att avliva och bränna upp gårdens grisar och ansöka om att bli ersatt för kostnaden.
Till varje ansökan ska ekonomisk redovisning, intyg och eventuella dagboksanteckningar bifogas – det adderar till företagares redan ansenliga administrativa börda. Att det saknas tydligt definierade kriterier för vilka kostnader och inkomstförluster som ersätts och i vilken utsträckning gör det dessutom svårt för företagare att veta hur stora ersättningar de kan räkna med och om det är värt att investera tid och pengar i att ansöka om ersättning.
- Även om det är bra att dessa ersättning finns så är tyvärr staten återigen otydlig kring vad som gäller. Företagare behöver ha förutsägbarhet så att de kan värdera riskerna i verksamheten. När kriterier och ersättningskategorier inte är tydligt definierade så ökar också risken för godtyckliga och olikvärdiga bedömningar, menar Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling.
För att vara säker på att de gör rätt i sina ansökningar har Fallängetorp anlitat en ekonomibyrå som är expert på de gröna näringarna och van vid att jobba med Jordbruksverket. Att använda dem för att öka chanserna att få ersättning för företagets faktiska kostnader utgör ytterligare en svinpestrelaterad kostnad för företaget – som de sannolikt inte får någon ersättning för.