Tio timmar i veckan. Så mycket tid lägger en genomsnittlig svensk företagare på administration kopplat till regler och rapportering. Konsekvensen är att tid som kunde ha gått till att utveckla verksamheten, vårda kundrelationer eller anställa nästa medarbetare i stället slukas av ett byråkratiskt maskineri – ofta med adress i det lokala kommunhuset.
Regelförenklingar är inte en angelägenhet enbart för personer med stort intresse för paragrafer. Det är en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft. För vad det kokar ner till är en fråga om tid, ork och i förlängningen om viljan att driva företag överhuvudtaget. Här är kommunerna en helt avgörande – men ofta förbisedd – del av problemet.
Kommunerna har flugit under radarn
Regeringen har hörsammat ropen på enklare regler. Ett Förenklingsråd och ett Implementeringsråd har inrättats och ett trettiotal statliga myndigheter har fått förenklingsuppdrag. Åtgärderna är välkomna, men regeringens förenklingsagenda har hittills missat en avgörande del av problemet: kommunerna.
För även om statliga myndigheter ofta står i fokus sker en stor del av företagens kontakter med det offentliga på lokal nivå. Det är i kommunen företagare söker många tillstånd, får tillsyn och möter det offentliga i vardagen. Vilken service företagare får i sina kommunala kontakter, och hur lagstiftningen tolkas, är dock i praktiken ett postnummerlotteri där företag möter helt olika villkor beroende på kommun.
Fem vårstädningstips för kommunpolitiker
Den kommunala byråkratins problem
Den kommunala byråkratin är något företagare möter varje dag. När gårdsförsäljning infördes såg vi det tydligt. Vissa kommuner möjliggjorde försäljning nästan omgående, medan andra företagare fick vänta i upp till tre månader på tillstånd. Nu finns en uppenbar risk att avskaffandet av matkravet följer samma mönster. Men problemet stannar inte där. Samma variationer återkommer inom allt från bygglov och miljötillsyn till serveringstillstånd och livsmedelskontroll. Handläggningstiderna, avgifterna och bemötandet skiljer sig kraftigt åt.
För företagare innebär de olika kommunala tolkningarna inte bara mer administration, utan också snedvriden konkurrens helt baserat på kommungränserna.
Risk för krångel när matkravet slopas
Välkomna initiativ
Lyckligtvis verkar regeringen ha insett vidden av problemet. Nyligen meddelades att en särskild utredare ska analysera hur företagsperspektivet kan stärkas i kommunernas ärendehandläggning. Samtidigt har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga skillnader i kommunernas arbetssätt, med start inom områden som just gårdsförsäljning.
Detta är ett mycket välkommet steg. Men nu är det avgörande att den kommunala förenklingsagendan inte stannar vid en utredning. Vi har tyvärr sett det förut. Ambitiösa utredningar som landar i välformulerade slutsatser och som sedan rinner ut i sanden.
Förenkling hela vägen
Det som behövs är förändring som märks. Tydligare nationell vägledning som minskar utrymmet för godtycke. Kortare och mer transparanta handläggningstider. En kommunal kultur där utgångspunkten är att hjälpa i stället för att leta fel.
Förenklingspolitiken måste helt enkelt nå hela vägen ut till de som driver företag, oavsett vilken kommun de verkar i. Företagare behöver veta vad som gäller, inte gissa. Och definitivt inte upptäcka att reglerna förändras varje gång en kommungräns passeras.
