Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet har i dagarna lämnat en rad förslag i ett delbetänkande. Regeringen tillsatte utredningen för drygt ett och ett halvt år sedan och dess syfte är att ge förslag på hur statlig styrning över finansieringen kan öka likvärdigheten i skolan i hela landet. Med skola avses här förskoleklass, grundskola, den anpassade grundskolan och fritidshem.
Den särskilda utredaren Lena Holmdahl bedömer det inte lämpligt att i nuläget införa en bindande skolpengsnorm. I stället föreslår delbetänkandet att en vägledande norm ska införas för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi. Den anser också att skillnaden i ansvar mellan enskilda huvudmän – friskolor – och kommunala skolor ska återspeglas i resursfördelningen, bland annat genom att kommunerna ska kunna göra ett avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän inför varje nytt kalenderår.
Utredningen landar fel
Företagarna menar att det är bra att regeringen utreder finansieringssystemet och att ett förslag om en nationell skolpengsnorm är ett steg i rätt riktning för att öka likvärdigheten och den ekonomiska förutsägbarheten i skolan. Däremot är Företagarna kritiska till att fristående skolor ska ges en lägre ersättning.
– Lena Holmdahl föreslår i sin utredning att kommuner ska få göra ett generellt avdrag på sex procent i ersättningen till friskolor. Det är ett förslag som, om det blir verklighet, kommer att slå hårt mot friskolesektorn och i slutändan drabba de elever och familjer som valt dessa skolor, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning.
Friskolor är sedan länge en självklar del av det svenska skolväsendet. De driver utvecklingen framåt och står för kvalitet, kontinuitet och nytänkande, ofta med mindre resurser än sina kommunala motsvarigheter på grund av de enskilda huvudmännens småskalighet.
Don’t you worry child, nu börjar livet på riktigt
Argumentationen håller inte
Utredningen resonerar att det är rimligt att ge friskolorna lägre ersättning eftersom de kommunala skolorna har så kallat "utbudsansvar. Det vill säga att de alltid ska kunna ta emot ytterligare elever och därmed kan behöva ha överkapacitet. Men i praktiken innebär ett sådant resonemang att friskolor ska betala för kommunernas ineffektivitet, övertalighet och ibland ogenomtänkta lokal- och resursplanering.
– Det stämmer inte att en friskola ”bara kan stänga” om det går dåligt. En friskola har precis som vilket företag som helst gjort stora investeringar, tecknat långa kontrakt med lokaler och leverantörer och har personal att ta hänsyn till, säger Diana Vasiliou.
Enligt Företagarna är förslaget att ge kommunerna rätt att dra av sex procent från grundbeloppet i ersättningen samma sak som att bestraffa friskolorna för att de är effektiva och tar ansvar skattepengarna.
– En liten skola måste fortsätta vara öppen så länge elever väljer att gå klart sin utbildning där. Ironiskt nog är det kommunala skolor som riskfritt kan stänga och öppna lite som de vill, och i stället skicka elever och personal till en av kommunens andra skolor samtidigt som någon annan betalar förlustfakturorna, säger Diana Vasiliou.
De flesta friskolor är små, både sett till elevantal och huvudmannaskap. Det har inte råd att gå back eller drastiskt behöva stänga ner sin verksamhet. Vinsten i friskolesektorn ligger i snitt på omkring tre procent. Ett generellt avdrag på sex procent innebär för många skolor ett direkt underskott.
