Regeringen går vidare med det kritiserade förslaget om att upphäva arbetsgivares ersättning för höga sjuklönekostnader. En proposition har nyligen överlämnats till riksdagen och kommer att behandlas där under våren. Får regeringen som den vill upphör bestämmelserna om ersättning att gälla vid utgången av juni 2024. 

− Det är djupt beklagligt att regeringen inte hörsammat kritiken från Företagarna och många andra remissinstanser. Vi ser ett behov av att utveckla modellen med ersättning för höga sjuklönekostnader för småföretagare, inte att avveckla den, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas arbetsrättsexpert.

Remissyttrande över Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader

Sjuklöneansvaret hämmar jobbskapande 

Sjuklöneansvaret innebär att arbetsgivaren betalar den anställdes sjuklön, minus karensavdraget, under de två första veckorna av en sjukskrivning. Sedan tar Försäkringskassan över. Eftersom det handlar om kostnader som är svåra att förutse och påverka för en arbetsgivare utgör sjuklöneansvaret ett problem för små företag. Systemet med ersättning för höga sjuklönekostnader infördes för att mildra effekterna.  

− Sjuklöneansvaret är redan i dag det näst största hindret för företag att anställa och expandera, enligt en undersökning presenterad av Entreprenörskapsforum, säger Lise-Lotte Argulander. 

Ökade sjuklönekostnader gör oss inte friskare

Svaga argument för avskaffande 

Regeringen motiverar avskaffandet med dels överutnyttjande och fusk, dels att ersättningen kan minska arbetsgivares incitament att säkerställa en god arbetsmiljö som inte genererar sjukfrånvaro. Det är inga bra argument, enligt Företagarna.  

− Omfattningen av fusk eller annan avsiktlig felrapportering är försvinnande liten och småföretag jobbar redan med att undvika sjukfrånvaro eftersom varje anställd som inte är på jobbet slår direkt mot verksamheten, säger Lise-Lotte Argulander.  

Ersättning för jobb 

I promemorian skriver regeringen att det är strukturellt problematiskt att ersättningen är utformad på så sätt att sjuklönekostnader i vissa lägen ersätts helt av staten. Företagarna håller inte med.  

− Den principiella utgångspunkten bör vara att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete, säger Lise-Lotte Argulander.  

Retroaktiv ersättning 

Om riksdagen beslutar enligt regeringens proposition och ersättningen för höga sjuklönekostnader vid halvårsskiftet i år betyder det att arbetsgivare kan ansöka om ersättningen i arbetsgivardeklarationen fram till och med den 30 juni 2024. Eftersom utbetalningarna sker retroaktivt kommer utbetalningar därför att göras även 2025, avseende den ersättning arbetsgivarna får för perioden januari till och med juni 2024. Maximal ersättning per arbetsgivare kommer för 2024 dock att vara 125 000 kronor (hälften av taket på 250 000 kronor i de nuvarande reglerna).