För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Patrick Krassén 3:12-reglerna – quo vadis?

Publicerad 14 mar 2024
I maj ska utredningen om skattereglerna för ägarledda företag presenteras. Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén skriver om vad som är att vänta.
Företagarnas policychef och skattepolitiska expert Patrick Krassén. Foto: Oskar Omne.
Krönika Detta är en kommenterande text, åsikterna är skribentens egna.

Månad 3, dag 12 – i tisdags var det en av årets två ”3:12-dagar” (den andra är förstås tredje december). I år finns det kanske extra mycket skäl att uppmärksamma dessa dagar. I slutet av maj är nämligen utredningen om hur skattereglerna för ägarledda företag, de så kallade 3:12- reglerna, tänkt att gå i mål. Vilka förändringar kan vi förvänta oss?

Till att börja med, för transparens: Undertecknad sitter med som expert i utredningen, förordnad av Företagarna. Det innebär att jag har varit med på ett stort antal möten i utredningen, plöjt många hundra sidor av utkast till betänkandetext, och stött och blött med de andra representanterna i utredningen vid både ett och två tillfällen.

Regler för lön eller aktieutdelning

Varför har vi 3:12-reglerna? Detta har jag skrivit om vid tidigare tillfällen, men en kort sammanfattning: Sverige har sedan början av 1990-talet ett dualt skattesystem. Med detta avses att inkomster av arbete respektive inkomst av kapital beskattas på olika sätt – arbete progressivt, med högre skattesats vid högre inkomster, och kapitalinkomster proportionellt, med samma skattesats oavsett summa. På grund av detta har riksdag och regering ansett att det behövs regler för att styra hur företagare som arbetar i det företag de äger tar ut sitt överskott – som lön eller aktieutdelning. 

Detta är kärnan i 3:12-regelverket: Viljan från politiken att förhindra det som benämns ”inkomstomvandling”. Med begreppet avses att inkomster som ”egentligen” härrör från verksamhet som är att betrakta som arbete, i stället tas ut av ägaren som utdelning, alltså avkastning på kapitalinvestering. 

Inkomstomvandling – nyckfullt begrepp

Begreppet inkomstomvandling är svårfångat, men det har funnits med i 3:12-reglerna sedan deras tillkomst. Det för oss till den nu sittande utredningen, och vad den ska uppnå.

Sammanfattat kan instruktionerna (regeringens direktiv) till utredningen sägas handla om tre övergripande syften: förenkla, förbättra, och undvika öppningar för inkomstomvandling. 

En statlig utredning är, genom regeringens förordning, bunden av sina direktiv. Därmed behöver 3:12-utredningen hitta en balans mellan de ovan nämnda syftena.

Förenkla, förbättra och undvika

Förenkla – det är utredningens grundläggande syfte. 3:12-reglerna är allmänt ansedda som komplexa. För de minsta företagen är de dock inte så svåra att tolka – det finns två regler som styr utdelningsreglerna (löneregeln och schablonregeln) och för exempelvis soloföretagare med eget aktiebolag eller företag med ett fåtal anställda är dessa regler inte alltför svårtolkade. Om man står inför att genomföra mer komplicerade andelsbyten, ägarskiften eller verksamhetsförändringar, kan tolkningssvårigheterna dock bli en osäkerhetsfaktor.

Förbättra – regeringens tilläggsdirektiv och tydliga besked i januari förra året utesluter att skattehöjningar kan komma i fråga. Därmed återstår att se vilka förbättringar som är möjliga, givet att de inte ska innebära mer krångligheter eller ökade möjligheter till inkomstomvandling.

Och därmed till det tredje kriteriet – ”undvika inkomstomvandling”.  För många företagare framstår hela utgångspunkten som underlig – borde inte jag få bestämma hur jag disponerar överskottet i det företag jag äger? Nej, tycker lagstiftaren – det vore orättvist för de löntagare som inte kan ta ut sin lön som (lägre beskattad) kapitalinkomst. Därav dessa särskilda regler. Och det är just detta kriterium, att undvika inkomstomvandling, som innebär mest hinder mot att kunna förbättra reglerna för ägarledda företag.

Blir det förbättringar?

Var vi kommer att landa är en fråga inte bara för utredningen, utan för remissinstanserna, Lagrådet, regeringen och slutligen riksdagen. I bästa fall kan förbättringar genomföras i lagstiftning från årsskiftet 2025/26 – i sämsta fall blir det inga förbättringar alls. Så, se till att din lokala riksdagsledamot engagerar sig för förbättringar av skattereglerna för aktiva ägare i småföretag – som skapar jobb, innovationer och välstånd!

Quo vadis?

Quo vadis? är latin för Vart går du?

"Quo" är ablativ singular av det interrogativa/relativa pronomenet "qui, quae, quod" (som betyder "vem, vilken, vad") när det används i samband med riktningar eller platser, här översatt som "vart".

"Vadis" är andra person singular av verbet "vadere" i presens indikativ aktiv, vilket betyder "du går".

Ablativ används i frasen för att uttrycka riktning eller mål med frågan, och verbformen indikerar handlingen "att gå" i nuvarande tid av den tilltalade. 

Frasen härstammar från en apokryfisk historia om aposteln Petrus som enligt den möter Jesus när han flyr från Rom. Petrus frågar "Quo vadis, Domine?" (Vart går du, Herre?) och får svaret att han är på väg till Rom för att bli korsfäst på nytt. Det får enligt historien Petrus att ompröva sin flykt. Han återvänder till Rom där han slutligen dör martyrdöden.

Uttrycket populariserades av den nobelprisbelönade författaren Henryk Sienkiewicz (1846-1916) som skrev den historiska romanen "Quo Vadis", som utspelar sig i det antika Rom under kejsar Nero och skildrar de tidiga kristnas kamp.

Taggar

Patrick Krassén Läs fler krönikor från vår expert

Patrick Krassén Policychef och skattepolitisk expert

Grattis företagare på 3:12-dagen!

3:12-reglerna – älskade, hatade, missförstådda? Kanske allt det samtidigt – och därtill allmänt ansedda som komplexa, skriver Patrick Krassén.

Fler nyheter från Företagarna