Undergräv inte självrisken i sjukförsäkringen

De små och medelstora företagen är sedan flera årtionden tillbaka jobbmotorn i svensk ekonomi. Det är i dem som fyra av fem nya jobb skapas. Nästan fyrtio procent av arbetskraften arbetar i dag i företag med färre än femtio anställda. Det är en anledning att ge dem bra förutsättningar att fortsätta vara jobbskapare.

En principiell utgångspunkt för att möjliggöra företag att vara jobbskapare är enligt Företagarna att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete. Dessvärre finns en tendens från regering och riksdag att vilja övervältra andra kostnader på företagen. Det märks nu dels i slopandet av ersättning för höga sjuklönekostnader, dels i förslaget om att införa ett karenstak och låta arbetsgivaren bära den ökade självrisken och de kostnader taket innebär.

− Sjuklöneansvaret är det näst största hindret för företag att anställa och expandera, enligt en undersökning gjord av Entreprenörskapsforum. Trots det påförs företag nu fler kostnader för sjuka medarbetare. Det är inte en politik som främjar jobbskapande, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö.

Karenstak ovanpå slopad sjuklöneersättning

Från 1 juli kommer företag inte längre att kunna få ersättning för höga sjuklönekostnader (se faktaruta), en lättnad som infördes i sin nuvarande form för åtta år sedan. Den motiverades med att små och då särskilt nystartade företag behöver skyddas från de oförutsedda utgifter som anställdas sjukfrånvaro innebär. Företagarna har kritiserat denna förändring ända sedan den fördes på tal.

Djupt beklagligt att regeringen vill slopa sjuklöneersättningen

Som om det inte vore illa nog har en arbetsgrupp på Socialdepartementet gjort en översyn av karensavdraget som innehåller förslaget att ersätta dagens bestämmelse om ett allmänt högkostnadsskydd i karensavdraget med ett karenstak.

Arbetsgruppen har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg. Den ser inte några rättsliga hinder för en författningsreglerad differentiering av karensavdrag för arbetstagare inom olika yrkesgrupper. Företagarna noterar det men anser att det är viktigt med en verkningsfull självrisk i sjukförsäkringen, eftersom forskning visar att lättnader i regelverk för sjukförsäkringen och mer generösa ersättningar får direkta konsekvenser i ökad sjukfrånvaro.

Kraftigt ökade sjuklönekostnader

I korthet betyder förslaget om karenstak att karensavdrag inte får göras från sjuklön eller sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning, om sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna. Dagens begränsningsregel – det allmänna högriskskyddet – innebär motsvarande skydd för individer som haft fler än tio karensavdrag under en tolvmånadersperiod.

− Det är synnerligen problematiskt att regeringen avskaffat ersättning för höga sjuklönekostnader, som var särskilt viktig för mindre och växande företag. Tillsammans med införandet av ett karenstak innebär avskaffandet av ersättningen kraftigt ökade sjuklönekostnader för mindre och växande företag, säger Lise-Lotte Argulander.

Företagarnas remissyttrande: Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag (Ds 2023:33)

Förslag om karenstak förväntas enligt regeringen medföra att andelen arbetstagare som omfattas av taket, i bemärkelsen får ett undantag från karensavdrag, ökar från cirka 100 000–150 000 individer till mellan 300 000 och 400 000 individer. I Företagarnas remissyttrande poängteras att förslaget om ett sänkt karenstak, om det genomförs, kommer att medföra kostnader för ökad sjukfrånvaro för arbetsgivarna, såsom kraftigt ökade sjuklönekostnader och indirekta kostnader för produktionsbortfall, ökade kostnader för vikarier och ökad administration redan från första sjukskrivningsdagen. Förslaget saknar helt analys gällande dessa kostnader.

Rimligt införa särskilt högriskskydd

Ett bättre förslag som också läggs fram av arbetsgruppen på Socialdepartementet är att utöka undantaget för karensavdrag i form av högriskskydd för fler individer med sjukdomar som medför risk för återkommande sjukperioder. Skyddet ska därför gälla för dem som har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra minst sju eller annars återkommande sjukperioder. Med annars återkommande avses individer med en sjukdom som går i skov.

− Regeringen uppskattar att runt 12 000 individer årligen har högriskskydd, varav merparten har det på grund av en sjukdom som kan antas medföra återkommande sjukperioder. Genom det utökade högriskskyddet väntas mellan 18 000 och 36 000 individer med sjukdomar som kan antas leda till återkommande sjukperioder kunna beviljas högriskskydd om förslagen genomförs, säger Lise-Lotte Argulander.

Arbetsgruppen föreslår att ersättning för det särskilda högriskskyddet ska utgå från Försäkringskassan från och med den första sjukdagen i sjukperioden för de individer som omfattas av det.