Sverige kan bli mer produktivt
Det går upp och ner i ekonomin. Just nu råder lågkonjunktur men nästa år spås tillväxten ta fart igen. Fast det är underliggande faktorer som bestämmer hur välståndet utvecklas över tid i ett land. Arbete och kapital behöver kanaliseras till verksamheter som drar nytta av ny teknik och nya färdigheter och kunskaper. Nyckelordet är produktivitet.
En teknisk beskrivning är att (arbets-) produktivitet är ett mått som man får fram genom att dividera förädlingsvärdet i fast pris med antalet arbetade timmar i ekonomin. Ett lite mer vardagligt sätt att uttrycka det är att produktivitet är det vi får ut av de resurser som sätts in. Eller om man så vill, det är genom högre produktivitet som vi som samhälle blir rikare.
Vikande produktivitetstillväxt
Många ekonomer och politiker är bekymrade över att produktivitetstillväxten i Sverige, liksom i västvärlden i stort, saktat in efter finanskrisen 2007–2010.
Regeringen tillsatte i fjol en produktivitetskommission som ska analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten samt lämna förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn. Uppdraget sträcker sig till oktober 2025 och i maj i år ska kommissionen lämna en delredovisning.
Produktiviteten är också temat för SNS Konjunkturråd 2024, vars rapport, Näringslivets produktivitetsutveckling presenterades på torsdagen.
Elefanten i rummet
Företagarnas vd Benjamin Dousa var på torsdagen inbjuden till SNS för att kommentera presentationen av Konjunkturrådsrapporten 2024. En aspekt som han lyfte var att Sverige trots allt har relativt hög produktivitet.
− Vi har arbetsproduktivitet i nivå med USA, Luxemburg, Schweiz, men vi är inte lika rika. Vore vi en delstat i USA hade vi per capita varit en av de fattigaste, på plats 47 i nivå med Alabama. Det är inte produktiviteten per anställd det är fel på, utan arbetade timmar per anställd. Elefanten i rummet är Sveriges höga marginalskatter, sade han.
Se upp för protektionism
SNS Konjunkturråd 2024 pekar på att många länder har slagit in på en mer protektionistisk väg som svar på en orolig omvärld och omvärldschocker som coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Sådan protektionism handlar bland annat om statlig industripolitik som ger olika aktörer och branscher skjuts. Det är en väg som medför många risker, varnade Benjamin Dousa.
− Kan vi subventionera oss till högre produktivitet? Det tror jag inte på. Jag tror att det kan leda till ett groteskt skatteslöseri och det kommer dessutom med kraft missgynna små och medelstora företag. De har inte råd att anställa femton public affairs-konsulter eller en massa jurister för att ge sig in i det racet, sade han.
I stället för att regeringar ska välja tekniker och företag att satsa på är det enligt Företagarna viktigt att ha en jämn spelplan och fri konkurrens.
Det samhällsviktiga riskkapitalet
Eftersom forskning och utveckling är en drivkraft bakom ökad produktivitet tar Konjunkturrådsrapporten 2024 upp finansiering. I takt med att alltmer av företagens investeringar går till immateriella tillgångar framstår aktie- och riskkapitalmarknaden som bättre lämpad för finansiering än det traditionella banksystemet, men skattesystemet är inte anpassat för det.
− Investeringar i fysiska tillgångar, som nya fordon, maskiner och fastigheter är det traditionellt sett lättare att hitta bank- och annan lånefinansiering till. Immatriella tillgångar, som varumärken, humankapital och mjukvara finansieras av mindre företag oftast genom eget kapital. Med en mer kunskapsintensiv ekonomi är det viktigt att skattesystemet hänger med. I dag är lånefinansierade investeringar skattegynnade i förhållande till eget kapital, sade Benjamin Dousa.