Finns sänkt skatt med i finanspolitisk ramöversyn?

Det viktigaste målet för den ekonomiska politik sedan ett par år tillbaka har varit att bekämpa inflationen. Riksbanken har med sitt självständiga uppdrag fört en åtstramande penningpolitik genom en rask och resolut höjning av styrräntan från noll procent i maj 2022 till fyra procent i september i fjol. Regeringen har lagt fram två relativt återhållsamma statsbudgetar. Det betyder dock inte att Företagarna anser att regeringens finanspolitik varit vare sig konsekvent eller optimal.

− I ett läge med en allt för hög inflation ska finanspolitiken givetvis inte elda på inflationen med stora stimulanser, men det är inte en anledning att avstå från strukturellt viktiga tillväxtreformer. Det går heller inte att säga att man från regeringens sida prioriterar att få ned inflationen och samtidigt höja elskatten som tvärtemot den egna retoriken driver på inflationen, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.

Ny elskattesmäll vid årsskiftet

Inflationen börjar ge med sig

Nu kommer allt fler signaler om att inflationsproblemet håller på att lösa sig. På måndagen publicerade SCB december månads konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Det är det mått som är Riksbankens målvariabel för det penningpolitiska målet om att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation, mätt med KPIF kring 2 procent per år. I december landade indexet på 2,3 procent. 

Finansminister Elisabeth Svantesson höll apropå SCB:s inflationsstatistik en pressträff om det ekonomiska läget på måndagen. Budskapet från regeringen är att liggande prognoser gäller, att inflationsbekämpningen haft effekt, att arbetsmarknaden försvagas och att det är ett ansträngt läge i kommunsektorn – speciellt i regionerna – på grund av vikande skatteintäkter och ökade utgifter.  

 − Det finns glädjande besked med att inflationen går ner, men det är också så att Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter med lågkonjunktur där prisnivån fortfarande är hög, sade finansministern.  

Riksbanken kommer snart behöva sänka räntan  

Stora investeringsbehov

Samtidigt som huvudscenariot är att inflationen ser ut att återgå till målet och penningpolitiken kan bli mindre åtstramande finns stora behov av investeringar i samhället. På måndagen redovisade Trafikverket regeringsuppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. För att upprätthålla dagens funktionalitet i infrastrukturen och dessutom genomföra investeringarna enligt gällande plan menar myndigheten att det krävs ett tillskott på 150 miljarder kronor. Stora investeringsbehov finns även inom energisystemet, elektrifiering och andra områden, som försvaret inför Nato-medlemskapet och kommunala VA-system. 

− En väl fungerande infrastruktur är helt nödvändig för Sveriges företagare. Sverige är inte bara ett avlångt land det är även ett land som ligger långt bort från många av våra exportmarknader. Eftersatt underhåll försenar, försvårar och fördyrar leveranser och transporter och i slutändan innebär det högre priser för kund, säger Johan Grip. 

Skattesänkningar är rimliga

På tisdagen höll den parlamentariska kommitté som ser över det finanspolitiska ramverket sitt första möte. En översyn görs varannan mandatperiod och den kommitté som nu arbetar och ska lämna förslag i november, som sedan regeringen kommer att arbeta in i budgetpropositionen 2026. Den senaste tiden har det först en debatt bland ekonomer och politiker om huruvida Sveriges låga statsskuld och investeringsbehov borde leda till att överskottsmålet i ramverket bör ersättas av ett nytt balansmål. Överskottsmålet ändrades senast 2019 och säger nu att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett balansmål skulle frigöra ungefär 20 miljarder kronor om året till exempelvis investeringar.  

− Om Sverige väljer att gå över till ett balansmål är det viktigt att prioritera rätt. Vår numera låga statsskuld som andel av BNP har tagit lång tid att uppnå och vi ska vara glada att skulden är låg nu när räntan är högre. Nya investeringar måste vägas mot behovet av att sänka eller helt ta bort skadliga skatter. Vi får inte glömma bort att i slutändan är det alltid skattebetalarna som står för notan, minskar vi överskottsmålet är det heller inte orimligt att de får ta del av det i form av skattesänkningar, det är trots allt deras pengar, säger Johan Grip.