Doldisen i Botkyrka styr upp byggvärldens avfall
Det är lite som ingredienser till en Netflix-serie. Bondsonen förlorar sin bästa vän och startar behandlingshem för ungdomar som haft det tufft, på en hästgård. Han bygger fler bolag, i USA och Mexiko, bland annat för att sprida ny forskningsbaserad behandling av ADHD. När hans pappa får cancer är det dags att axla familjeföretaget som tar hand om schaktmassor från stora byggen. Därur växer en internationell framgång som på allvar krymper klimatpåverkan, med en strid ström av innovationer. Såväl politiker och forskare som stora byggbolag tar nyfiket intryck.
– Vi förutsåg utvecklingen och gjorde stora satsningar redan innan klimat- och miljöfrågor hamnade högt på agendan, säger Christer Otterström.
Han talar högt för att överrösta den egenutvecklade gröna maskin som, intill huvudkontoret, metodiskt krossar asfalt och slår bort stenar så att granulatet kan bli till nytt, svart guld för byggbranschen.
Det är en relativt lugn dag i Hummeltorp i Grödinge i Botkyrka kommun strax söder om Stockholm. Under högsäsong, från mitten av april fram till semestrarna, trafikerar uppemot 500 lastbilar per dag Hummeltorps anläggning.
Tredje generationen
Om vi backar bandet till lantbrukarfarfar och pappa Otterströms tid så utvinns och torkas torv precis här, för att blandas med sand och hästgödsel. Hummeltorp var pionjärer i att tillverka matjord på 1950-talet, långt innan någon annan har kommit på idén. Från mitten av 90-talet börjar företaget även ta emot överskottsmassor från bygg- och infrastrukturprojekt, som mastodontbygget av Södra länken i Stockholm.
Att tredje generationen lantbruksutbildade Christer Otterström skulle driva Hummeltorp var långt ifrån givet. Företagare blev han tidigt, men på helt andra områden.
– Min absolut bästa vän dog av en överdos när vi var 16 år. Det hade en fundamental påverkan på mitt liv. Jag köpte en hästgård i Västergötland och startade behandlingshem – så kallat HVB-hem – och tog hand om ungdomar dygnet runt i åtta år. Senare har jag också grundat bolag kring nya sätt att behandla ADHD och ADD utan mediciner.
Minskat klimatavtryck
Du tog över familjeföretaget 2017. Vad fick dig att komma hem? undrar Benjamin Dousa.
– Jag bodde i Florida när pappa ringde och berättade att han fått cancer för tredje gången. Då ställde jag om mitt liv på 14 dagar, sålde ett av mina företag och flyttade hem för att hjälpa till med Hummeltorp. Det hann inte gå många dagar innan jag tänkte ”det där borde gå att utveckla”.
På fem år minskade du Hummeltorps klimatavtryck med 95 procent?
– Ja, vi satsade bland annat på elektrifiering och bytte ut hydraulmotorer mot elmotorer i många maskiner. Då återvann vi för övrigt cirka 16 procent av de schaktmassor som kom in. På fem år ökade vi till 96 procents återvinning tack vare egenutvecklad teknik, nya metoder och specialmaskiner.
Ni har grävt upp marken i ert område och lagt ner en tätduk?
– Vi har uppfunnit ett tätat, slutet system som gör att vi kan filtrera ut olika ämnen så att de aldrig når grundvattnet. Grus och bergkross är till exempel en stor del av vår verksamhet och det innehåller höga halter av kväve från sprängämnen. Kvävet bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag och leder till igenväxning, vilket i slutändan drabbar Östersjön. Vår filtrerings-teknik sänker de utsläppen med upp till 80 procent.
Arbetar mer cirkulärt
Ni har satsat stort – utan att ta lån?
– Vi investerade 80 miljoner kronor på tre år för att modernisera och jobba mer cirkulärt. När jag la fram idén för pappa pekade jag på FN:s hållbarhetsmål och de EU-beslut som redan låg på bordet. "Satsar vi nu ligger vi före konkurrenter" sa jag. Det är bara en tidsfråga innan företag som Skanska och NCC enbart jobbar med företag som vi, med cirkulära metoder.
Er anläggning värms upp på ett cirkulärt, innovativt sätt?
– Ja, sedan något år tillbaka har vi en speciell maskin för hygienisering, alltså upphettning, av hästgödsel. Det krävs specialstål eftersom gödslet är starkt frätande. Vi har även en värmeväxlare i specialstål som tål högre temperaturer än vanligt, så att varmluft från hygieniseringsprocessen leds vidare och värmer upp Hummeltorp.
Vilket blir nästa nya steg för Hummeltorp?
– I dag återvinner vi byggmassor motsvarande cirka 25 000 lastbilar om året här i Grödinge. Målet är en stor uppskalning både här och i världen. Här hoppas vi kunna gå från dagens 300 000 ton per år till att ta emot 2,5 miljoner ton per år. Förutsatt att vi får nya utökade tillstånd.
Hur ser processen kring miljötillstånd ut?
– Söker man ett C-tillstånd behöver det normalt inte prövas av länsstyrelsen. Det är ett stort problem att hantering och tillsyn skiljer sig så mycket åt i olika kommuner. När jag drev HVB-hem skapades det en myndighet som skötte tillstånd. Så skulle det gärna få vara även här. Naturvårdsverket borde ha en underorganisation som sköter miljötillstånd och tillsyn.
Ny teknik kan underlätta ert cirkulära arbete?
– Vi utvecklar ett AI-system som bland annat kan bedöma de massor som kommer till oss. Det ska kopplas ihop med länsstyrelsens data över områden. Så att AI, direkt när någon vill komma och lämna avfall, kan avgöra sannolikhetsgraden av att det innehåller olika giftiga ämnen. Då kan vi fatta beslut om att ta prover redan när kunden gör ordern. Vi har 10–12 olika priskategorier, eftersom det krävs olika stor arbetsinsats för att förvandla det till resurser.
Stort amerikanskt intresse
Ert arbete har uppmärksammats internationellt?
– Jag har pratat i Washington för ambassadörer, senatorer och guvernörer, och intresset för en motsvarande återvinnings- och utvecklingsanläggning är stort. 24 delstater vill att vi öppnar ett Hummeltorp hos dem.
Tänker du dig en franchiselösning utomlands?
– Ja. Tills de är uppe och rullar behöver vi utbilda och ha tydlig kontroll. Min vision är 10 000 anläggningar i världen. Det är ett mastigt mål men inte omöjligt.
Du skriver debattartiklar, har talat i EU och FN och driver projekt ihop med andra internationella aktörer?
– Jag har själv 6,5-åriga tvillingsöner och vill göra skillnad för dem och framtida generationer. Sveriges klimatpåverkan från byggprocesser uppgår till 10 miljoner ton koldioxid per år. Det är lika mycket som alla personbilar i Sverige släpper ut under ett år. Vi måste göra saker annorlunda – och alla kan hitta något som de kan göra, även ett litet företag.
Så var mötet
Mitt möte: Christer Otterström, vd för familjeföretaget Hummeltorp Sverige AB.
Om företaget: Hummeltorp återvinner schaktmassor men även sprängsten, betong och asfalt från byggprocesser och ser till att naturresurser kan återanvändas, i första hand inom byggsektorn. En ständig ström av små innovationer har blivit Hummeltorps signum.
Därför bokade jag mötet: Christer Otterström utsågs till Årets återvinningsinspiratör 2023 och har skapat ett intresse på internationell nivå för återvinning och återbruk av byggmassor. Ett litet företag som tar stort ansvar i omställningen till ett cirkulärt samhälle.
Plats: Grödinge i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.