Under 2024 tillför regeringen 100 miljoner kronor till länsstyrelserna för miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning, samt tio miljoner till Sveriges Domstolar för att effektivisera arbetet med tillståndsprövningar. Det tillkännagav regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna i en gemensam debattartikel i Dagens Industri på tisdagen. Förslaget läggs fram som en del i budgetpropositionen.

− Det är många nya kvalificerade tjänster som måste tillsättas på kort tid om det ska bli någon effekt av det hela. Sedan behöver det understrykas att detta inte får stanna vid att endast bli en resursfråga. Regelverken behöver få ett rejält ansiktslyft om vi ska få den snabba men samtidigt rättssäkra process som behövs, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling.

Bromsar in klimatomställningen

Satsningen ska ses mot bakgrund av att flera utredningar och genomlysningar pekar på att tillståndsprocesserna ofta leder till långa och ineffektiva miljöprövningar behäftade med stor osäkerhet. Det tar inte bara tid, utan medför stora kostnader och bromsar in klimatomställningen.

I en ny granskning från Riksrevisionen – Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – som presenterades på tisdagen framgår till exempel att förseningar i tillståndsprocesserna ibland leder till avsevärda förseningar i samhällsviktiga projekt som transmissionsnätet för el.

− Att regeringen sätter tillståndsprocesserna som högsta prioritet är helt nödvändigt för Sveriges konkurrenskraft och möjligheter till omställning, säger Jennie Albinsson, näringspolitisk expert inom miljö och klimat.

Riskerar gå miste om investeringar och exportmöjligheter

Det tar i dag i genomsnitt fyra år att få ett miljötillstånd. För större verksamheter och investeringar, som exempelvis vindkraftverk, kan det ta upp till tio år.

− Det är orimligt att det ska ta tio år att få tillstånd att bygga ett vindkraftverk eller 15 år för att kunna bryta sällsynta jordartsmetaller som behövs i vindkraft och elbilar. Sverige riskerar att gå miste om såväl investeringar och exportmöjligheter som viktiga komponenter för en övergång till fossilfri drift, säger Jennie Albinsson.

I debattartikeln i Dagens Industri konstaterar representanterna för samarbetspartierna med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och energi- och näringsminister Ebba Busch i spetsen att det också krävs ett helhetsgrepp kring tillståndsprocesserna: en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser har tillsatts i sommar och regeringen arbetar med att genomföra delar av Miljöprövningsutredningens förslag. Dessutom bereds Klimaträttsutredningens slutbetänkande.

Reformera miljöbalken 

Företagarna välkomnar den breda ansatsen och anser att såväl effektivare som kortare tillståndsprocesser är nödvändigt men också en reformerad miljöbalk som i dag inte tar hänsyn till dagens utmaningar.

− Det i grunden positiva beskedet från samarbetspartierna kräver att slutsatserna i den kommande utredningen matchar satsningen i budgeten. Det behövs förändringar av den svenska miljöprövningsprocessen. Annars riskerar vi i bästa fall bara få se symptomlindringar i ett i grunden dysfunktionellt system, eller i värsta fall bara pengar i sjön, säger Erik Östman.

Företagarna hoppas att regeringen vågar se över de kritiska delarna i tillståndsprocesserna, som exempelvis överklagandeprocessen. Överklagandemöjligheten för närboende som inte påverkas av projekt och möjligheten för aktörer som inte har yttrat sig tidigare i en process att komma in i senare skeden är exempel på bestämmelser som borde avskaffas.

− Miljöbalken behöver uppdateras till dagens verklighet och ta större hänsyn till klimatet, riksintresset och samhällsekonomin. Det hoppas jag att våra politiker har modet att göra, säger Jennie Albinsson.