Riksbanken höjer som väntat styrräntan för att dämpa inflationen. Höjningen med 25 punkter innebär att styrräntan hamnar på 4 procent från den 27 september, när ändringen träder i kraft. Det betyder att den då ligger på den högsta nivån sedan oktober 2008, efter en serie höjningar som tog sin början från nollräntenivån våren 2022.  

Riksbanken konstaterar att inflationen sjunker, men upprepar bedömningen att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en längre period för att få tillbaka inflationen nära målet på 2 procent – och få den att stanna där. Fler höjningar av styrräntan utesluts alltså inte.  

Räntevapnet biter 

Blickar man utanför Sverige gränser ser man även att den globala inflationen sjunker och konjunkturen dämpas. På torsdagen meddelade centralbanken i Storbritannien att styrräntan lämnas oförändrad och på onsdagen gav den amerikanska motsvarigheten, Fed, samma besked. Johan_Grip_rund.jpg

Företagarnas chefsekonom Johan Grip menar att Riksbankens medicin fungerar.  

− Inflationen saktar in och räntan är på en åtstramande nivå. Nu är det hög tid att invänta effekterna av den åtstramande räntepolitiken. Att inte fortsätta höja räntan är i det här läget även det en signal till marknaden om att penningpolitiken har och fortsätter att ha önskad effekt, säger han. 

Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 23 november. Johan Grip lutar åt att direktionen med Erik Thedéen i spetsen inte kommer att vila på hanen den gången.  

− Räntan är redan på en åtstramande nivå. Om Riksbanken höjer den ytterligare betyder det att de behöver ha goda skäl att tro att det inte gör mer skada än nytta, säger han. 

Tillväxtfrämjande strukturreformer

Regeringens inflationsbekämpning missar målet.

Den höga inflationen påverkar i högsta grad även finanspolitiken. I den budgetproposition som finansminister Elisabeth Svantesson lade på riksdagens bord på onsdagen löper försiktigheten inför riskerna med att ge inflationsimpulser som en röd tråd. Företagarna är kritiska till att det hämmat regeringens ekonomiska politik i onödigt hög utsträckning.  

− Varje lag kan bara ha en målvakt, och det är i det här fallet Riksbanken. Det betyder inte att det inte finns andra viktiga roller att spela, och Elisabeth Svantesson behöver nu spela ett kreativt och strukturerat spel i form av tillväxtfrämjande strukturreformer som tar oss hela vägen in i mål, säger Johan Grip. 

I Riksbankens penningpolitiska rapport som också presenterades på torsdagen skriver den att det finns många finanspolitiska åtgärder som kan vidtas utan att den samlade finanspolitiken för den skull blir inflationsdrivande: 

”Regeringen har i samband med höstbudgeten kommunicerat att finanspolitiken inte ska hindra Riksbankens möjligheter att få ner inflationen. I Riksbankens prognos bedöms finanspolitiken sammantaget inte heller nämnvärt påverka förutsättningarna för penningpolitiken att få tillbaka inflationen till målet.” 

−När regeringen påstår att den är bakbunden av inflationen och att de därför inte kan genomföra några större reformer är det faktiskt en självpåtagen tvångströja. Den hade inte behövt avstå från att föreslå långsiktigt tillväxtfrämjande reformer för att inflationen är tillfälligt hög, säger Johan Grip.