EU-kommissionen vill se 30 dagars betaltider
Som Företagarna tidigare berättat föreslår EU-kommissionen en maxgräns på 30 dagar för betalning av fakturor. Syftet är att få bukt med långa betaltider och den oönskade kapitalbindning och det merarbete som då uppstår. Det vill säga att ofta mindre företag tvingas ligga ute med pengar mycket längre än de är bekväma med innan de får betalt för levererade varor och tjänster. Nästan hälften av alla fakturor mellan företag i EU betalas senare än sista betalningsdag, och vissa myndigheter i EU har en genomsnittlig betaltid på över 200 dagar.
Striktare betaltider på förslag
Förslaget är en del av ett åtgärdspaket riktat till Europas små- och medelstora företag (SME relief package). Kommissionens föreslår även att medlemsstaterna ges större ansvar att tillse att betalning sker i tid, samt ökade krav att betala ränta vid försening.
− Frågan om betaltider har direkt påverkan på svenska företag och är ett radikalt förslag från EU-kommissionen. De visar att de har tröttnat på att det inte sker någon förbättring, säger Företagarnas policychef Patrick Krassén.
Rimligt ingrepp i avtalsfriheten
Sedan i fjol finns en svensk lag som kräver att större företag rapporterar sina betaltider, men hur avtalen ser ut får avgöras i en förhandling mellan parterna. Det finns sedan 2011 ett EU-direktiv med syfte att korta betaltider, men inget av detta är lika långtgående som den förordning som nu föreslagits. Till skillnad från ett EU-direktiv blir också en förordning direkt gällande i EU:s medlemsländer.
− EU-förordningen innebär förvisso ett ingrepp i avtalsfriheten, men tidsgränsen på max 30 dagars betalning kan inte ses som orimlig utifrån de villkor som är normala i svenskt affärsliv. säger Patrick Krassén.
Ännu är det för tidigt att säga om förslaget antas och i så fall när det antas. Både Europaparlamentet och ministerrådet ska behandla förslaget och det finns starka intressen som inte vill se det bli verklighet.
− Jag tror att vissa särintressen kommer att försöka hacka sönder det genom att föreslå undantag, säger Patrick Krassén.