Bristande vägdokumentation drabbar åkerier

En kraftig vårflod kan underminera bärigheten på en väg, men det är inte bara naturkrafter utan även administrativa misstag som kan sätta käppar i hjulet för vägtransporter.

Om en väg som används för tunga godstransporter plötsligt får en lägre klassning kan det innebära att en del fordon med ens bedöms vara för tunga i lagens mening, trots att inget har förändrats på marken. 

−Vi har sett viktiga vägar för godsleveranser i flertalet kommuner klassats ner på grund av administrativt trassel. Konkret innebär det att fler lastbilar behövs för att kunna leverera samma mängd gods, säger Jacob Hartman Berger, regionchef på Sveriges Åkeriföretag ABC.

Väginformation som inte matchar

Ett viktigt verktyg för att åkerier och transportörer ska kunna lägga kostnadseffektiva rutter och ratta rätt är den nationella vägdatabas (NVDB) som Trafikverket tillhandahåller. I den databasen finns information om vilken bärighetsklass som är upplåten på statliga och kommunala vägar och gator. Trafikverket hämtar i sin tur information till NVDB ur Transportstyrelsens rikstäckande databas för trafikföreskrifter, Svensk trafikföreskriftssamling (STFS). Det är kommunerna som ansvarar för att de kommunala vägarna får rätt klassning genom föreskrifter.

Häromåret upptäcktes felaktigheter i NVDB i samband med en kvalitetskontroll. Informationen i vägdatabasen stämde inte överens med den information som fanns i STFS. Följden har blivit att alla vägar som saknar korrekta föreskrifter klassats ner i NVDB till en lägre bärighetskategori, BK2 i stället för BK1 som tillåter tyngre trafik. (Se faktaruta.)

−Effekterna av nedklassningen av vägar riskerar leda till minskad leveranssäkerhet, ökad trafik, ökad miljöpåverkan och ökade transportkostnader för alla, säger Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert med inriktning på miljö och hållbarhet.

Smarta transporter kräver smarta myndigheter

Enligt Sveriges miljömål ska växthusgasutsläpp från inrikes transporter minska med minst 70 procent senast år 2030, jämfört med år 2010. För att nå målet krävs bland annat energieffektivisering av fordon, omställning till miljövänligare bränslen och eldrift samt det som brukar sammanfattas med begreppet smart samhällsplanering.

−En förutsättning för smart samhällsplanering är att åkeriföretag har tillförlitlig information om hur tunga fordon som får köra på en väg, annars står sig avancerade logistiksystem för att optimera godstransporter för både miljöns och ekonomins skull slätt, säger Jennie Albinsson.

Få kartan att stämma överens med terrängen

För att komma till rätta med problemet behöver de ansvariga tjänstemännen i kommunerna se över vad som gäller för bärighetsklass i STFS. I maj har hittills ett 140-tal av landets 290 kommuner gjort uppdateringar i föreskrifterna så att den information som finns i NVDB och som används av företag via olika gränssnitt är korrekta.

Sveriges Åkeriföretag, ett till Företagarna anslutet branschförbund, arbetar intensivt med att informera kommunerna om vidden av problemet och vad som krävs för att lösa det.

−Det handlar om stora konsekvenser för hela näringslivet och samhället om åkeriföretag måste minska sin last per bil avsevärt för att köra lagligt, i vissa fall kanske så mycket som med en tredjedel. Ingen sitter på överkapacitet i fordon för att kompensera det, säger Jacob Hartman Berger.

En lösning ligger inte bara i åkeribranschens intresse, utan i högsta grad kommunernas, menar Jennie Albinsson.

−I många fall är kommunerna kunder till åkeriföretag och betalar då mer än de behöver för transporter på grund av att man inte har ordning och reda på informationen om kommunens vägar, säger hon.