Posten måste komma

På måndagen överlämnade utredaren Britt Bohlin betänkandet Posttjänst för hela slanten. Finansieringsmodeller för framtidens samhällsomfattande posttjänst, till civilminister Erik Slottner. Utredningen tillsattes av den förra regeringen 2020 mot bakgrund av beteendeförändringar och tekniska förändringar som påverkar volymer och priser för post. I korthet att färre brev skickas och portointäkterna inte räcker till.  

I nyhetsrapporteringen om utredningens förslag framstod det inledningsvis som om utredningen föreslår ännu glesare utdelning, efter att varannandagsutdelningen nu införts i hela landet. Det är dock ett missförstånd som bygger på begreppsförvirring. Det som föreslås är att befordringstiden ska utökas till tre dagar. Flera medier rapporterade under måndagen felaktigt att det är utdelningsfrekvensen som ska glesas ut. 

− Utredningen föreslår inga förändringar i utdelningen, utan i befordringstiderna. Å andra sidan vill den inte heller att varannandagsutdelningen avskaffas till förmån för postutdelning varje dag igen, säger Företagarnas näringspolitiska expert Pontus Lindström. 

Rapport: Företagares behov av posttjänster. 

Längre befordringstid

Utredningen konstaterar i betänkandet att den ordning som innebär att brevbäraren kommer varannan dag inte gjort befordringstiden för brev längre. I stället har den blivit kortare för hälften av breven som postats för tvådagarsbefordran.  

Längre befordringstider innebär dock att hastigheten i systemet skruvas ner.  

− Att utredningen nu föreslår en ökning av befordringstiderna från två till tre arbetsdagar kommer knappast få fler företagare att känna tilltro till postsystemets pålitlighet, säger Pontus Lindström. 

Företagarnas undersökningar visar tydligt att det finns ett stort behov bland Sveriges företag att kunna skicka och ta emot både brev och paket med korta leveranstider.  

− Även om brevvolymerna har minskat under de senaste åren är det viktigt att Sverige även i framtiden har en landsomfattande posttjänst som går att lita på, säger Pontus Lindström.  

Digitalisera med reson

I samband med att betänkandet överlämnades på måndagen fick utredningen tilläggsdirektiv av regeringen. Den ska utreda möjligheterna att införa en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post. I uppdraget ingår även att utreda om det ska finnas undantag för privatpersoner och vissa enskilda näringsidkare och juridiska personer som inte har förutsättningar att använda en digital brevlåda.

− Vi har undersökt hur vanligt det är att företagare har en digital brevlåda för myndighetspost och det är knappt vartannat företag, säger Pontus Lindström.

Svaret finns i undersökningen Är det IT-säkert? från hösten 2022. I samma undersökning framgår att Sveriges företagare anser att informations- och kunskapsutbytet mellan företag och myndigheter när det gäller it-säkerhet bör förbättras.

Regeringen anför kostnadsbesparingsskäl till varför det är viktigt att utreda ökad digitalisering av myndighetspost. Det finns dock fler aspekter som är viktiga att ha i åtanke.  

− Det är bra med digitaliserade myndighetskontakter men utgångspunkten måste vara att det primärt leder till en förenklad tillvaro för företagen, och inte endast för myndigheterna. Det finns också flera säkerhetspolitiska aspekter som gör att det behöver finnas en ventil att kunna överföra viktig information även i andra format, säger Pontus Lindström.

Förslagen på de nya direktiven till Postfinansieringsutredningen ska redovisas senast den 14 juni 2024.