En liten sjö inpå knuten och skogens lugn som granne. Inte undra på att pensionatägaren Susanne Källén talar entusiastiskt om Sågknorren som hon driver tillsammans med sin man, Kjell-Åke Källén. Han är uppväxt där, på gården vid Knallhult i halländska Simlångsdalen nära småländska gränsen.

Förr drev paret Källén lantbruk. En stor besättning grisar och flera kor. Numer är grisstallarna ombyggda till ett lyxigt vandrarhem. Blinkningen till djuren går igen i pensionatet, som de kallar sitt eget lilla träslott. En stor röd byggnad uppförd av egensågat virke från skogen. Rummen heter gul gris, blå gris och så vidare. Röd gris med utsikt över den vilttäta hagmarken har jacuzzi och kallas för bröllopssviten.

Från grisar till pensionat

Det var 2003 som paret bestämde sig för att bygga och driva ett pensionat. Med tiden blev det för stökigt att kombinera lantbrukarvardagen med pensionatet, så de avvecklade grisproduktionen. Stallarna blev som sagt vandrarhem av det lyxigare slaget.

− Allt började en natt då ingen av oss kunde sova. Då sade Kjell-Åke plötsligt att vi borde satsa på att bygga ett pensionat och så blev det, säger Susanne Källén.

Gästerna som kommer till Sågknorren kan välja att bo på pensionatet, på vandrarhemmet eller i stugor vid vattnet som Kjell-Åkes föräldrar byggde för länge sedan för att hyra ut. De är populära bland sportfiskare. Att ta emot gäster var därför inget nytt på ägorna. Många uppskattar lugnet och avskildheten, även om det är nära till både Halmstad och Ullared.

− Många kommer hit för att fiska, vandra och paddla kanot, eller bara koppla av. Vi serverar hemlagad mat, med mycket egenodlat och lokalproducerat.

Svala resmål är heta

Förbereder för ägarskifte

Åren har gått och sedan i fjol har paret ställt in sig på att sälja verksamheten, men det är inget som låter sig göras i en handvändning.

− Vi är ute i god tid. Alla våra kompisar har gått ner i arbetstid och tar det lite lugnare, men det är inte så lätt att göra när man driver pensionat.

En rådgivare som paret tagit hjälp av menar att en framkomlig väg för ägarskifte är att vända sig till kapitalstarka köpare i Köpenhamnsregionen. Det finns redan många danskar som driver verksamheter i området. Men för Susanne och Kjell-Åke är det viktigt att hitta rätt köpare, vilket inte med nödvändighet måste vara den som betalar högst pris.

− Man måste lägga mycket pengar i en sådan här verksamhet och många som är unga har ju inte samma möjligheter som oss som är lite äldre att ta stora lån, så vi tittar inte bara på att maximera vinsten.

De ser stora möjligheter att utveckla verksamheten, men mäktar inte med det. Alltså är det dags att lämna stafettpinnen vidare.

Förenkla ägarskifte i företagen

Mycket att tänka på

Patrick Krassén är Företagarnas policychef och skattepolitiska expert. Han ligger bakom rapporten Ägar- och generationsskiften i svenska företag som släpptes i somras. Att Susanne och Kjell-Åke Källén ser ägarskiftet som en process som får ta tid tycker han är bra.Patrick rund.png

− Vi vet från våra undersökningar att många företagare underskattar tiden det tar att genomföra ett ägar- eller generationsskifte, så det är bra att vara ute i god tid, säger han.

Ägar- och generationsskiften är ofta komplicerade processer och det finns många rader på checklistan att bocka i, även när säljaren hittat en köpare.

− Faktorer som behöver beaktas är bland annat värderingen av företaget, rådgivning i processen, finansiering av överlåtelsen, skatteregler, kundrelationer och varumärke, säger Patrick Krassén.

Vi vill ha knorr på det vi gör

Sågknorren förresten. Namnet för samman Susanne och Kjell-Åkes tidigare verksamhet som grisbönder med att de driver ett mindre sågverk jämte pensionatet.

− På sågen förädlar vi den egna skogen och tar uppdrag. Våra grisar hade ju knorr, så när vi valde namn så blev det Sågknorren. Vi vill ha knorr på allt vi gör, säger Susanne Källén.

Sågverket kommer paret att fortsätta driva. Även i det avseendet ser Patrick Krassén något som är typiskt.

− Vi ser att de lämnande ägarna tycks i högre grad än tidigare vilja vara kvar i näringslivet, men i andra roller, säger han.