Dåliga vägar är dåligt företagsklimat
Vägnätets betydelse för ekonomin och arbetsmarknaden går knappast att överskatta. Där vägarna är i dåligt skick tar leveranser längre tid, företagarnas fordon slits snabbare och det blir svårare att få tag i personer att anställa eftersom långa restider mellan hem och arbete minskar viljan att ta ett jobb lite längre bort.
− Dålig vägkvalitet slår hårt mot företag på lands- och glesbygd ur ett tillgänglighetsperspektiv då arbetsmarknadsregioner minskar när restiderna förlängs, säger Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert med inriktning på miljö och hållbarhet.
Sämst vägar i skogs- och glesbygdslänen
I en nyligen framtagen undersökning fastställer Riksförbundet M Sverige att det råder stora skillnader i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens län, följt av Västerbottens län.
− Det är väldigt olyckligt att det finns enorma skillnader i vägunderhållet i Sverige, där skogs- och glesbygdssamhällen i norr är värst drabbade. Vi behöver en välfungerande väginfrastruktur i hela Sverige, inte minst i de norra delarna där det ofta finns en avsaknad på andra kommunikationsmöjligheter säger Jennie Albinsson.
Eftersatta väginvesteringar
Undersökningen av riksförbundet M Sverige visar att kvaliteten är förhållandevis hög på Sveriges Europavägar. Det är endast korta vägavsnitt på framför allt E18, E4 och E6 som inte håller en hög kvalitet. Vad gäller riksvägar är det flera vägar med längre vägavsnitt som har en sämre kvalitet medan många länsvägar har betydligt sämre resultat. Framöver väntas standarden på det svenska vägnätet sjunka.
− Den förra regeringen tog tidigare i år fram en nationell handlingsplan för transportinfrastrukturen 2022–2033, där vi ställde oss skarpt kritiska till de föreslagna prioriteringarna. Riksförbundets M rapport tycker jag även bekräftar bilden av regeringens felprioriteringar, säger Jennie Albinsson.
Hela 80 procent av de namngivna investeringarna i handlingsplanen var järnvägsinvesteringar och endast 15 procent investeringar i vägnätet.
− Vi påpekade i vårt remissvar till regeringen att detta är en ojämn fördelning som kommer innebära en fortsatt nedbrytning av det svenska vägnätet, både vad gäller hög- och lågtrafikerade vägar, säger Jennie Albinsson.
Prioritera vägunderhållet
I Riksförbundet M Sveriges undersökning poängteras att det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag. Utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning.
− Det är förkastligt att detta är verkligheten för boende och företag på lands- och glesbygden i främst norra Sverige. Oftast är det också tyngre fordon som trafikerar vägarna såsom traktorer, lastbilar och skogsmaskiner, finns det då inget underhåll riskerar vägnätet att brytas ner ytterligare med ännu mer försämrad trafiksäkerhet som följd, säger Jennie Albinsson.
Ska företag kunna verka och växa i hela Sverige anser Företagarna att regeringen behöver tydligt prioritera vägunderhållet inte bara till de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna utan i hela Sverige.