Brister i jobbmatchning drabbar ukrainare

Drygt fyrtiotusen ukrainska medborgare har flytt till Sverige sedan Rysslands invasion av grannlandet inleddes i slutet av februari. Genom massflyktsdirektivet har de rätt att jobba i Sverige. Därmed inte sagt att det är enkelt att snabbt komma i arbete.

− Den stora problematiken handlar om matchning, säger Catharina Bildt Grape.

Hon är Företagarnas expert i frågor kopplade till migration, integration och arbetsmarknad och gästade nyligen poddcasten Välkommen till Sverige, som görs av tankesmedjan Arena Idé i samarbete med forskningsinstitutet REMESO vid Linköpings Universitet.

Människor kan olika saker

För att kunna matcha personer med jobb måste man veta vad de som kommer till Sverige har med sig i bagaget. Personer har olika kompetenser och olika erfarenheter från arbetsmarknaden. Först när man kartlagt detta går det att koppla samman rätt personer med rätt arbetsgivare som behöver anställa, för sådana finns det gott om.

− Det är aldrig en homogen grupp som kommer, inte från Ukraina, inte från Syrien. Det händer aldrig, sade Catharina Bildt Grape i podden.

Det finns exempel på hur det lokala näringslivet tagit initiativ för att åka runt och träffa de personer som anlänt från Ukraina för att stämma av vad de jobbar med i hemlandet, men det är enklare att göra sådana punktinsatser på mindre orter där det finns relativt få personer på flykt än i större städer eller hela kommuner.

Tillvarata kompetens på bästa sätt

I poddens samtal lyfte REMESO:s föreståndare, professor Anders Neergaard, att det inte alltid behöver vara bäst för individen eller samhället att en person tar det första jobbet hen ser, om följden blir att personen är överkvalificerad för arbetsuppgifterna och om alternativet varit att hen med små insatser hade kunnat ta ett mer kvalificerat arbete. Då hade ju dessutom det första jobbet kunnat gå till en person med lägre kvalifikationer.

Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef och chefsekonom på Sveriges Ingenjörer gav flera exempel på hur fackförbundet arbetar med matchning, kompletterande utbildningar, kontaktskapande och andra insatser som gör att nyanlända ingenjörer kan komma i arbete.

− Vi måste göra flera olika saker för att hjälpa de här människorna att komma in på arbetsmarknaden, sade Catharina Bildt Grape.

Rätt söka stöd för subventionerade anställningar

Flyktingarna från Ukraina skiljer sig från andra nyanlända, eftersom de genom massflyktsdirektivet står med ena benet i regelverket för dem som har uppehållstillstånd och andra benet i regelverket för asylsökande. Det gör att de inte måste skriva in sig på Arbetsförmedlingen, eftersom de inte omfattas av etableringsprogrammet som gäller för andra nyanlända. Det kan vara en fördel att inte behöva gå via Arbetsförmedlingen, men för den som inte gör det finns då inte heller möjlighet att omfattas av stöd. Många arbetsgivare känner inte till att det finns möjlighet att få stöd för att anställa en person från Ukraina.

− Vi vet av erfarenhet att om man kommer från ett annat land, är lite språksvag, då kan man behöva ett litet stöd i början. Här tycker vi att både regeringen och Arbetsförmedlingen har varit alldeles för otydliga, sade Catharina Bildt Grape.

Det finns fyra subventionerade anställningsformer som de som kommit till Sverige från Ukraina inom ramarna för Massflyktsdirektivet har rätt till. Dock prövas stöden alltid individuellt.

Rättelse: I en tidigare version av denna artikel fanns en otydlig skrivning om villkoren för stöd för att anställa personer från Ukraina. För att undvika missförstånd är denna skrivning  borttagen.