Många företag som skulle kunna växa hindras av att de inte hittar personer att anställa. De tvingas tacka nej till uppdrag eftersom de saknar kapacitet. Arbetskraften går helt enkelt inte att få tag i. Företagarna har under många år påtalat problemet. Undersökningar bland små och medelstora företag visar att kompetensbristen utgör deras enskilt största tillväxthinder. Det är en ohållbar situation som kräver politiska reformer.

Mot den bakgrunden välkomnar Företagarna att regeringen nu vill genomföra förändringar i Skollagen och i andra bestämmelser så att arbetsmarknadens behov väger tyngre i urval och dimensionering inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (Komvux).  Anna_Libietis_rund.jpg

− Det är bra att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett konkret förslag om att arbetsmarknadens behov ska väga tyngre inom den gymnasiala utbildningen, säger Företagarnas utbildningspolitiska expert Anna Libietis.  

Spets och kvalitet  

Arbetskraft med yrkesutbildning från gymnasieskola och eftergymnasial nivå är mest efterfrågad av små och medelstora företag. Trots en betydande utbyggnad är samhällets behov och företagens efterfrågan mycket större. 

Enligt Företagarna krävs utbildningar av hög kvalitet inom såväl gymnasieskola som Komvux för att säkra den svenska arbetsmarknadens nuvarande och framtida kompetensbehov. De måste därför ta avstamp i företagens behov.

− Dagens gymnasie- och vuxenutbildning förmår inte leverera den kompetens som efterfrågas av företagen, säger Anna Libietis.

Företagarna menar att sämre skolor måste kunna ersättas av bättre, oavsett om det är privata eller fristående huvudmän. Samverkan med näringslivet behöver stärkas och löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och för att eleverna ska ha möjlighet att göra informerade studieval behöver information om utbildningars kvalitet tydligt redovisas.

Ett av de förslag som regeringen lagt fram är att regionerna ska fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet, samt göra bedömningar av regionens kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.

− Det gäller arbetsmarknadsprognoserna inte målar med för breda penseldrag. De måste kunna fånga upp behoven hos landets många småföretag och vara tillräckligt flexibelt för att ta hänsyn till lokala och specialiserade behov i näringslivet, säger Anna Libietis.  

Högskolebehörighet är viktigt  

Det räcker inte att endast dimensionera om utbildningarna. Det är även viktigt att vända det sjunkande intresset för yrkesutbildning på gymnasial nivå så att fler aktivt söker till yrkesprogrammen. 

Det går att konstatera att söktrycket minskade kraftigt efter att högskolebehörigheten plockades bort från yrkesutbildningarna.  

− Högskolebehörighet behöver åter bli huvudregel på yrkesprogrammen. Riksdagen kommer att behandla den frågan inom kort, säger Anna Libietis.