Åtgärder för jobbmatchning i utbildningsväsendet

Det finns obalanser på den svenska arbetsmarknaden. Många ungdomar skaffar sig utbildningar som inte är så eftertraktade av arbetsgivarna, samtidigt som för få skaffar sig utbildningar som leder till jobb.

Matchningsproblematiken förstärks av utbildningssystemet. Utbudet av utbildningar i gymnasieskolan styrs i hög grad av vilka utbildningar som ungdomarna efterfrågar. Det vill regeringen nu ändra på, eftersom analyser visar att det kommer att råda brist på gymnasialt yrkesutbildade både på kort och på lång sikt inom flera yrkesområden.

På måndagen presenterade utbildningsminister Anna Ekström förslagen på de förändringar som regeringen vill genomföra för att minska matchningsproblematiken. Hon illustrerade det med att säga att det finns utbildningar som marknadsförs som vägen till att bli en framgångsrik influenser, samtidigt som det finns för få som utbildar sig till industri- och omsorgsarbeten.

− Vi saknar industriarbetare till de nya gröna industrierna, vi saknar byggnadsarbetare, vi saknar elektriker, vi saknar VVS-montörer och vi saknar undersköterskor, sade Anna Ekström.

LÄS ÄVEN: Gör yrkesutbildningar mer attraktiva.

Arbetsmarknadens behov ska vägas in

I den lagrådsremiss som regeringen nu lägger fram föreslår den att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (Komvux). Det görs genom att en ny princip införs i Skollagen. Både offentliga och privata huvudmän ska väga in arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och hur många platser dessa ska ha.

Regeringen vill även att kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i sådana primära samverkansområden. Alltså även i en annan kommun än den som den sökande är skriven i.

En annan förändring som regeringen föreslår är att en huvudman ska ge mer information om den gymnasieutbildning som erbjuds. Det ska tydligt framgå vad utbildningen har för inriktning och vad utbildningen kan leda till. För att godkänna en ny ansökan om att vara huvudman för gymnasieskolan ska det förutsättas att utbildningarna som ges bidrar till att både möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov.

Samråda med företagen

För att underlätta för dem som erbjuder utbildningar föreslås Skolverket få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag och regionerna ska utveckla det regionala utvecklingsansvaret. Det handlar om att bedöma en regions kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt, särskild genom att samråda och ta tillvara branschernas kunskaper om kompetensbehoven.

Enligt lagrådsremissen vill regeringen att förändringarna i Skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2023 och börja tillämpas för utbildning som påbörjas 2025.