Har folket inte råd med bensin? Låt dem köra el-bilar!
Har folket inte råd med bensin? Låt dem köra el-bilar! Även om Marie Antoinette nog är felaktigt tilldelad det citatet om att det hungrande folket borde äta bakelser så finns det fortfarande sprängkraft i skillnaden mellan de styrandes bild av vad som är möjligt och verkligheten. Oavsett om det gäller Frankrike i slutet på 1700-talet eller Sverige 2022. Priset på diesel är nu över 20 kronor per liter och priset på bensin närmar sig också 20 kronors-gränsen. Priserna har nu varit ohanterligt höga under lång tid.
Sverige är ett land med långa avstånd och då krävs välfungerande transportsätt för att bo, verka och företaga. De höga drivmedelspriserna borde därför mana till eftertanke hos våra beslutsfattare, och då inte minst de som förespråkar höga bensin- och dieselpriser som det mest effektiva styrmedlet att fasa ut det fossila. Omställningen sker inte som påhejarna beskriver. Varför skulle så många frivilligt bedriva detta självplågeri som kraftigt påverkar deras ekonomi?
Bensinpriser idag består av 60 procent skatt
Knappast för att de vill, utan för att de är så illa tvungna. Priserna är höga runt om i Europa, men i Sverige är de högre. 60 procent av bensinpriset är skatt, och vi har en av världens högsta koldioxidskatter. Även den nödvändiga omställningen kostar. 2018 infördes en reduktionsplikt för att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Reduktionsplikten ökar över tid – i januari 2022 höjdes den för bensin med 30 procent, vilket leder till ännu högre pumppriser.
Majoriteten av landets företagare vill minska sina utsläpp. Hälften har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder Störst möjligheter till minskningar finns kopplat till transporter och val av fordon. Kostnader är det främsta hindret för små och medelstora företag att ställa om. Går en alltför stor del av intäkterna till höga skatter så minskas drastiskt utrymmet att investera i utsläppsminskande åtgärder.
Avskaffa BNP-indexeringen
Företagarna vill se en helhet där ökade kostnader i form av flera olika styrmedel inte hindrar omställningen. Signalerna måste peka åt samma håll, och de höga priserna måste motarbetas. Det kan vi göra genom att avskaffa BNP-indexeringen helt (årlig uppräkning av bensin- och dieselskatten), och sänka energiskatten på bensin och diesel, vilket är den största kostnaden för konsumenten, för att kompensera för priserna som stegrat.
Vi måste också bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet – först då kan fordonsflottan ställas om på riktigt. Sist men inte minst måste Sverige långsiktigt säkra elförsörjningen. En påskyndad elnätsbyggnation krävs i hela landet för få till en kraftigt ökad nätkapacitet. Dessutom behöver kärnkraftens roll i systemet säkras utifrån landets behov av el året runt och inte bara när det blåser. Däremot kan vi konstatera att vindarna som blåser i den svenska energidebatten inte genererar någon el.
Företagen vill ställa om, men varje politiskt hinder och varje ökad kostnad gör det svårare. Ofta är marginalerna små, och de senaste årens utmaningar gör att varje investering behöver ha tydlig effekt för att ens övervägas. Vill beslutsfattarna, från kommun till riksdag och regering, att omställningen på riktigt få fart måste de lyssna på de små och medelstora företagen.