”Ryck upp krånglet med rötterna”

Trots att många kommuner genomfört lättnader för företagare under pandemin har många fått minskat förtroende för sin kommun. Det framgår av Företagarnas nya Myndighetsranking. Vad beror det på och hur kan trenden vändas? Så här resonerar kommunalrådet Oliver Rosengren (M) i Växjö.

Under pandemin har kommunerna haft ansvar för att kontrollera efterlevnaden av restriktionerna. Hur ser man till att det inte skapar onödig regelbörda?

Pandemi eller inte måste det finnas tydliga riktlinjer och rutiner för all myndighetsutövning. I Växjö arbetar vi med servicesäkrad myndighetsutövning. Det handlar om att utbilda tjänstemän på alla nivåer i service och bemötande. Jag vill speciellt lyfta fram första linjens medarbetare. Ett konkret exempel är att vi har förbjudit tillsyn som inte är samordnad. Om kommunen ska kontrollera exempelvis brandskydd måste man vid samma besök göra minst en annan kontroll, som till exempel miljö- och hälsa. Det handlar om respekt för företagens tid.

Grundläggande är också att göra skillnad på hur man hanterar ärenden som uppstått på grund av omedvetna misstag av företag och sådana som beror på medvetna fel – fusk och bedrägeri. Vi håller även på att rulla ut en digital tillståndsguide för att underlätta för företagare att göra rätt.

Ett annat perspektiv är att vi som är förtroendevalda i kommuner inte kan gömma oss bakom tjänstemännen. Vi måste vara lyhörda och tillgängliga för våra företag och medborgare och ytterst fungera som demokratins internrevision i kommunen.

Tak för tillsyn

Många kommuner har gjort olika typer av lättnader för företagare under pandemin, såsom minskad tillsyn, avgiftsfria tillstånd för uteserveringar med mera. Vad bör hända med sådana lättnader på sikt?

Min grundinställning är att det är viktigt att alltid sträva efter att underlätta för företagen. Det uppmärksammades i media när vi i Växjö möjliggjorde hemleverans till privatpersoner av catering efter att ett företag ansökt om det. Tidsmässigt sammanföll detta med microcatering med pandemin, men det var egentligen inte en pandemiåtgärd, utan något som vi skulle ha gjort i alla fall. Det finns stöd för vårt beslut i förarbetena till lagstiftningen och det vi gjort är att ta bort onödigt krångel.

Ett annat exempel på en lättnad som många tolkat som en pandemiåtgärd är att vi avskaffat det vi kallar för den kommunala restaurangskatten. Det är orimligt att kostnaden för en tillsyn ska vara baserad på omsättning. Då är det en skatt. Det finns exempel på restauranger som betalat hutlösa summor för tillsyn trots att det aldrig funnits något att anmärka på. Det vi gör nu är att sätta ett tak för tillsyn i både tid och kronor. Däremot tar vi betalt på löpande räkning om vi på en tillsyn upptäcker att det förekommer fusk eller andra oegentligheter. Skötsamhet ska uppmuntras. Fusk ska kosta.

Utöver detta har vi gjort specifika lättnader som är tidsbestämma för att underlätta för företag under pandemin. Det viktiga är att vara tydlig i informationen om att det är undantag och när de slutar att gälla.

Se upp för mötesmaskiner 

Hur för man bäst en dialog med det lokala näringslivet? Är det viktigt att det finns ett näringslivsråd eller motsvarande i en kommun?

Jag anser att de viktigaste kanalerna med företagarna i kommunen för mig som kommunalråd är de som är oformaliserade. Det handlar kort och gott att man som politiker måste vara en tillgänglig företrädare för kommunen. Det ringer företagare till mig varje dag för att påtala brister och komma med synpunkter och idéer. Det är jätteviktigt för mig att vårda och utveckla sådana kontakter och signalera att jag verkligen uppskattar att bli kontaktad.

Med det sagt måste så klart kommunen som myndighet ha ett mer formaliserat arbete med kontakter. Det är bra med riktade undersökningar, att samla en bransch till en dialog i en för företagen relevant fråga och visa att företagen är viktiga. Det finns dock en fara i att sådana ambitioner blir fel. Vi får aldrig skapa en mötesmaskin där tjänstemän på kommunerna räknar med att företagare kan sätta av timme efter timme runt sammanträdesbord. För en företagare är två timmar i möte med kommunen två timmar som han eller hon hade kunnat ägna åt att utveckla sin verksamhet i stället. Det perspektivet är viktigt att ha med sig.

Röj i regelträsket

Många kommuner vill ju underlätta för det lokala näringslivet, men ändå upplever många företag att det blir regelkrångel. Hur kan det bli så?

Jag tror att det beror på att det på sina håll finns ett för svalt intresse av att verkligen borra sig in i det här problemet. Vi politiker måste bli bättre på att ifrågasätta på en mer grundläggande nivå, och inte bara justera i marginalerna. Varför finns det till exempel ett skylttillstånd? Varför måste restauranger ha ett särskilt tillstånd för catering eller för att hålla öppet en timma extra då och då?

För att komma till rätta med problemet menar jag att man behöver rycka upp krångel mer med rötterna. I många fall är lösningen inte att reglera om, utan att ta bort regler som inte behövs. Det handlar om att våga tänka tanken att röja i regelträsket. Det flyter runt en massa regler som är rester från ett samhälle som inte längre finns.